Lady in red med Chris De Burgh väcker en skön känsla!

Så häftigt! Det känns verkligen i hjärta och själ! Sitter och lyssnar på en låt som jag älskar och som har en fin innebörd för mig. Blir lite tårögd och flyger verkligen tillbaka lite i tiden! Jag lyssnar inte så mycket på musik nu längre och jag kan inte begripa varför! Musiken har ju faktiskt varit min livlina och livsluft! 

Först klimathotet, pandemin och nu krigshotet? Märkligt! Det här blev inlägg nr 666 - Magiskt! Kanske ett tecken!

Jag sitter här och funderar på hur det kommer att bli! Finns det någon mening att fortsätta med något? Det kanske är helt bortkastat! Jag höll på att göra bloggböcker men det känns inte speciellt meningsfullt längre. Lika med målningen! Det känns så med det mesta! Först klimathotet, pandemin och nu krigshotet.

Förr visste man vad man hade. Det fanns regler som var inlärda. Inget som ändrades från den ena dagen till den andra. Så kom det några som ville ta ifrån människorna lugnet och tryggheten. Helt enkelt att ställa till ett kaos och ett helvete.

Vad det är för slags människor har jag inte fått något grepp om. Men en sak som nog inte undgått någon är att girigheten är den som styr. Man går över lik för att kunna ro åt sig så mycket som möjligt! Otäckt som fan! 

Är det här smarta individer? Det har jag också funderat över! Tillräckligt smarta för att förse sig med lyx och glamour, men inte tillräckligt smarta för att se att de gräver sin egen grop. De gräver sin egen undergång. De tror att pengarna ska rädda dem från allt. Blir det nu krig i Sverige på grund av dessa individer så är det inte bara jag som förlorar mina barn! De rika kanske klarar första striden och andra striden med! Men vad är det för värld de och deras avkomma har klarat sig till? 

Regeringens låga utbildnings­nivå är en fara för Sverige

Jag sitter och lyssnar på lite musik. Sådant man lyssnade till när Sverige fortfarande var Sverige.. Vi var ett land med världsbästa svenska artister. Vi klarade oss bra! 

Det jag lyssnar på är Hootenanny Singers ( svenska favoriter ) 

Omkring tiggaren från Luossa

Text

Omkring tiggarn från Luossa

Omkring tiggarn från Luossa satt allt folket i en ring,

och vid lägerelden hörde de hans sång.

Och om bettlare och vägmän och om underbara ting,

och om sin längtan sjöng han hela natten lång:

”Det är något bortom bergen, bortom blommorna och sången,

det är något bakom stjärnor, bakom heta hjärtat mitt.

Hören — något går och viskar, går och lockar mig och beder:

Kom till oss, ty denna jorden den är icke riket ditt!

Jag har lyssnat till de stillsamma böljeslag mot strand,

om de vilda havens vila har jag drömt.

Och i anden har jag ilat mot de formlösa land,

där det käraste vi kände skall bli glömt.

Till en vild och evig längtan föddes vi av mödrar bleka,

ur bekymrens födselvånda steg vårt första jämmerljud.

Slängdes vi på berg och slätter för att tumla om och leka,

och vi lekte älg och lejon, fjäril, tiggare och gud.

Satt jag tyst vid hennes sida, hon, vars hjärta var som mitt,

redde hon med mjuka händer ömt vårt bo,

hörde jag mitt hjärta ropa, det du äger är ej ditt,

och jag fördes bort av anden att få ro.

Det jag älskar, det är bortom och fördolt i dunkelt fjärran,

och min rätta väg är hög och underbar.

Och jag lockas mitt i larmet till att bedja inför Herran:

’Tag all jorden bort, jag äga vill vad ingen, ingen har!’

Följ mig, broder, bortom bergen, med de stilla svala floder,

där allt havet somnar långsamt inom bergomkransad bädd.

Någonstädes bortom himlen är mitt hem, har jag min moder,

mitt i guldomstänkta dimmor i en rosenmantel klädd.

Må de svarta salta vatten svalka kinder feberröda,

må vi vara mil från livet innan morgonen är full!

Ej av denna världen var jag och oändlig vedermöda

led jag för min oro, otro, och min heta kärleks skull.

Vid en snäckbesållad havsstrand står en port av rosor tunga,

där i vila multna vraken och de trötta män få ro.

Aldrig hörda höga sånger likt fiolers ekon sjunga

under valv där evigt unga barn av saligheten bo.”

Det är något magiskt med fåglar och musik! Casanova med Wizex och Danne Stråhed. Symbolik häger.

Jag har funderat och funderat. Men en sak är säkert och det är att jag lärt mig något av detta. Jag måste sluta att tvivla! En sak till som man kanske inte tänker på så ofta.. är att man har det mesta till låns ett kort tag. 

Vad hände! 

Jag träffade en person bara så där. Vi samtalade en stund. Det gick en vecka två så dimper en gratistidning ner i brevlådan. Den låg framför  fötterna när jag klev in genom dörren. Ändå har jag undanbett mig tidningar. Lite irriterad tar jag med mig tidningen och sätter mig ner och börjar bläddra. Jag går snabbt till döds annonsera. De är väldigt många, flera sidor. Bland de sista annonserna ser jag ett namn. Tror jag läst fel och läser igen, läser vilka de anhöriga är! En hastig bortgång av personen. Det här känns inte verkligt och inte helt okey! Jag har ju nyligen pratat med personen! Jag får senare reda på genom omvägar att denna person avlidit hastig samma dag som vi hade samtalat. Det känns verkligen underligt! 

Jag skickade blommor till begravningen. Jag förmår mig inte att gå på någons begravning efter min mors bortgång. 

Jag var bort till apoteket och en underlig känsla infann sig. Jag åkte bil och en låt kom upp på radion. Låten var "casanova med Wizex."  Det kändes kusligt och magiskt som om texten ville säga mig något. Det kändes vemodigt, sorgligt men samtidigt väldigt fint. Sen händer nästa underliga grej. När jag svänger upp mot mitt hus så ser jag en stor häger som kommer flygandes från centrumhållet. Men nu händer det märkliga! Hägern vänder och kommer tillbaka över mitt biltak väldigt nära. Sen lyfter den och fortsätter sin färd. Det var en person till som såg hägern och vi har pratat om det och tar det för att någon ville säga ett Hej Då till oss! Ett sista hej då! Jag tycker det var snällt och fint eftersom vi inte gick på begravningen. Till saken hör att vi tyckte väldigt mycket om denna person. En bra vän. En person som brydde sig om andra ända långt inne från hjärtat. Jag kan lova att hans grav såg ut som om det regnat blommor över den från himlen! Ett riktigt blomsterregn. Väldigt vackert! 

Häger:

Dessa sötvatten- och kustfåglar är kända för sina långa ben, långa hals och harponliknande näbb. Dessa fåglar är dock också kända för sina symboliska betydelser. Denna fågel symboliserar:

◆ Nåd
◆ Noble Stature
◆ Lugn
◆ Ensamhet ◆ Lång livslängd
◆ Intelligens
◆ Styrka
◆ Oberoende
◆ Lugn
◆ Flöde
◆ Stabilitet
◆ Självbestämning
◆ Självreflektion
◆ Självberoende
◆ Taktfullhet
◆ Lycka till

Listan kan fortsätta. Olika kulturer har olika symboliska betydelser om denna fågel. Enligt grekiska mytologier var hägrar trodde vara Guds budbärare. 

Flera indianerstammar tror att det är lycka till att se en häger. 

Man behöver höra texten för att få sammanhanget i casanova.  Sammanhanget och budskapet. 

Casanova med Wizex - Danne Stråhed

Att tolka en text! Hur uppfattar man innebörden. Vad har man för referens?

Jag har funderat under natten.  Det jag funderade på var Carola Häggkvist text till låten "Säg Mig Var Du Står".  Jag har också drömt en väldigt olustig och otäck dröm. Drömmen gick ut på hur någon eller några blir belagda med munkavel.  Hur någon med våld blir tystad så att den varken syns eller hörs. Människor göms undan! En otäck konsekvens i drömmen är att en människa dör och en annan kämpar för sitt liv.  Det otäcka är att ingen varken ser eller hör. Ingen bryr sig! 

Spontant när jag hörde låttexten på radion så gillade jag det jag hörde. Under natten har jag omvärderat texten och innebörden. Vi tolkar nog texten olika hon och jag. Hon ett ensamt barn med en bra barndom och uppväxt. Jag i min tur är ett av de där bortglömda svenska fosterhems ungarna, barnen som samhället svek. 

Jag hörde en så himla fin låt på radion.. Säg mig var du står med Carola Häggkvist

Texten kändes väldig träffande och aktuell just i dag. Jag skriver ner texten:

Vill man lyssna får man själv leta reda på låten. Jag länkar inte. 

Medverkar gör även  gospelkören By Grace och en barnkör..

"Säg Mig Var Du Står"

Se dig omkring, var det det här vi drömde
Drömde, é det någonting, någonting vi glömde
Glömde, var vi, en planet fylld av mänsklighet
Hela mitt liv, har jag försökt att fråga
Fråga och få ett svar

Det är dags att börja tänka om för tiden rinner
Ut den kanske snart tar slut, och jag vet att det
Vi bygger upp nu, det blir en dag det våra barn ska ha
(Finns inget annat svar)
(Frågorna som jag har)
(Finns inget annat svar)
Jag vill så gärna ha...

En tro på, framtiden, en tro på sanningen
En tro på gemenskapen, nångång , nånstans,
Nån dag

Oh säg mig, oh säg mig, oh säg mig, oh säg var vi står
Jag måste veta nu
Oh säg mig, oh säg mig, oh säg mig, oh säg var vi står
För jag vill ha en tro på det jag gör

Ledsen och förbannad! På flykt från sorgen och smärtan!

Jag känner inte längre för att släta över och vara snäll! Jag kopierade något som jag tidigare skrivit i bloggen som gjorde mig så illa berörd nu igen. Jag glömmer det aldrig ändå är det 58 år sedan. 

"I dag har jag lyssnat på en skiva jag köpte på Konsum i går. Underligt hur saker dyker upp. På skivan finns många gamla kära fina låtar. Jag började faktiskt gråta när låten Hey Paula med Paul and Paula dök upp. Det var en låt som var populär just då våra vägar skildes åt, min mor, min styvfar, mina syskon och min födelsestad. Jag var 9 år. Året var 1963. Konstigt att sorgen och smärtan alltid sitter kvar. Minnena och känslan i själen försvinner aldrig." 

Dom men inte jag. Jag lämnades ensam kvar! Dom sket i mig! 

Och det blev inte bättre! 

Jag dög inte som barn och jag dög inte som vuxen. Vad jag än gjorde så var det fel. Diskade jag så klankades det ner på det och disken diskades om! Gjorde jag inte något så var jag lat och värdelös! Jag var dum i huvudet och ungar skulle hålla käften.

Det är det här som är så viktigt i mitt liv! Det har format min självkänsla! 

Musik, nostalgi och Estonia

Tänk ändå vad en låt kan få en att minnas. Man blir sentimental.  När den här låten var popis så var jag 16 år. Året var 1968

Sommaren har varit skit. Riktigt skit. Början på hösten följer samma mönster. Oväntat avlider en av mina söners fäder. Det blev inget bra... Inte på något vis! Han var en av dem som överlevde Estoniaolyckan.  Han gick bort bara några få dagar innan frågorna om Estonia kom upp igen.  Känns märkligt! 

Nu hoppas jag att allt rätar upp sig till något bättre. Mardrömmarna avlöser varandra på nätterna.

Spelade en liten V75 i kväll. Så tragiskt. Häst nr 1 i V75 4:  ramlar i en kurva och dör. Veterinären:  En hjärtkollaps, ett snabbt förlopp. Går inte att göra något! Tröst i eländet är att det gick fort.. 

Jag hade spelat på den. Hästen heter "untilwemeetagain" 

Honey

Låt av Bobby Goldsboro

https://youtu.be/rZiEY3O-FWk

Ett par andra gamla fina låtar.   

The End

Låt av Earl Grant

https://youtu.be/8DegVjPeZ1w

Carry Me

Låt av Chris de Burgh

https://youtu.be/Yzxj9DqP_Uo

Ibland finns egentligen inga ord!

En hemsk dag i dag. I går begravdes min lillebror. Jag var inte där för jag var osäker på om jag var önskvärd. Lika bra var väl det för jag är lika osäker på om jag stått pall. Jag skickade en sorgebukett och hoppas den fick närvara. Min tanke, själ och hjärta var närvarande. Det är deppigt och sorgligt det här. Jag kan ju inte annat än att tycka att min födelsestad är en helvetets håla. Så  mycket sorg och elände som kommer ur den stan.

I går när jag kom hem så låg en liten vit fjäder precis innanför dörren. Det var det första jag såg. Hur hade den kommit in? I min symboliska värld står en vit fjäder för att en ängel går vid ens sida.  I dag har jag lyssnat på en skiva jag köpte på Konsum i går. Underligt hur saker dyker upp. På skivan finns många gamla kära fina låtar. Jag började faktiskt gråta när låten Hey Paula med Paul and Paula dök. Det var en låt som var populär just då våra vägar skildes åt, min mor, min styvfar, mina syskon och min födelsestad. Jag var 9 år. Året var 1963. Konstigt att sorgen och smärtan alltid sitter kvar. Minnena och känslan i själen försvinner aldrig.

"Det är änglarna som vet" Änglar tycker om musik så Lets rock in the sky... Man känner igen dem på ögonen! En ängel vänder ögonen mot jorden

Då sitter man här då och undrar vad det var som hände. Så fort. Varför. Overkligt och underligt. Den 22 december begravs min minsta bror.  Han besökte mig i maj. I mitt tycke frisk, glad och kry. Bara några månader senare är det inte så längre. En sjukdom med ett snabbt förlopp. Overkligt och ofattbart. Den 1 december gick han bort. Han blev inte så gammal. Det blev inte vår mormor och morfar heller ... drygt 50 år.  Morfar rattade stora båtar, det gjorde min lillebror också. Min morfar och mormor hade tre barn, det hade lillebror också. 2 pojkar och 1 flicka.  Det finns fler likheter som jag inte går in på. I dessa likheter så finns olikheter över tid. Här skulle man nästa kunna tala om karma om man tror på sådant.

I år är det 40 år sedan vår mor gick bort.   För en himla massa år sedan när lillebror bara var liten kille så fixade jag julgran till honom och till vår mor, två dagar före julafton den 22 december. 22 december är vår mors födelsedag, som nu blev min lillebrors begravningsdag. Fanns inget annat att välja på, det var den enda dag som fanns innan jul. Cirkeln är sluten var det någon som sade om detta konstiga sammanträffande.  Något som kom upp i huvudet i dag, ett par meningar. Precis i den ordning jag skriver dessa meningar.  "Det är änglarna som vet" Änglar tycker om musik så Lets rock in the sky...

Den här fina texten dök upp i dag och jag tänker på min döda mor och lillebror. Den är till dem..

Texten till sången: Ljusen i advent...
I juletid, då många tankar vaknar så undrar jag vart världen är på väg.. Det måste finnas många här som saknar den inre frid jag möter i min själ.
Det mörknar fort och alla har så bråttom men jag undrar om dom någonsin når fram.
Om dom inser att den tid som går förlorad det är tid vi kunde dela med varann.

En ängel vänder ögonen mot jorden så att stjärnorna får ro att vila ut.
Med ljusen i advent är julens budskap sänt, sprider värme mot en himmel som är blå.
När jag blundar kan jag känna hennes närhet, där jag andas finns hon nära som en vän.
En ängel som vill få oss alla att förstå att tillsammans är vi starkare än en.

Ett första ljus ska leda oss på spåret, det andra får oss tro på hennes ord, det tredje har Lucia fått i håret för den glädje som hon skänker på vår jord, det fjärde ljuset tänder hon för julen, för livet och för tron på kärleken men ensam orkar ingen ändra världen, två tillsammans gör en koja till ett hem.

Uppdaterad den 21/12-2016.
Man funderar ju. Allt gick så fort. För fort.
När min bror hälsade på mig i maj 2016 så var det 16 år sedan vi sågs sist. Bara det att han dök upp var konstigt, men jag blev väldigt glad. Bara några få månader senare är han död. Jag tog några foton på honom och ett par av dem har jag haft kvar i minnet.  Han står och tittar på mina tavlor som hänger på väggen. På ett foto har han en egendomlig blick i ögonen.

I dag kom jag på det! Den ena tavla som han tittar på föreställer en kvinna som tittar ner från himlen.... hon tittar på några hus på en plats på jorden. Jag döpte tavlan vid det tillfället när jag målade den till "man känner igen dem på ögonen".

I dag kan jag lägga ihop tavlan med min upplevelse i går. Texten och sången av Lasse Stefanz  "Ljusen i advent".  Min bror avled den första advent, min bror heter Stefan.

Minst sagt ett underligt LIV man lever.

Då är min nästa fundering. Visste min bror redan när han besökte mig? Jag tror det. Hur många fler visste? Kanske ingen. Han ville väl inte oroa sin omgivning. Det kan ju ha varit så. Jag tror nästan att man kan säga hur länge han känt till detta genom min tavla. Jag ska kolla året så får vi se vad det blir.
Det här blev lite osäkert. Troligen våren 2013. Jag la ut tavlan i galleriet 2014. De riktiga uppgifterna ligger i en kraschad dator. I vilket fall som helst så får tavlan ett namn till: En ängel vänder ögonen mot jorden ...

Vad håller de på med. Duger inte Sveriges nationalsång som den är.. Ändrade nationalsången under Melodifestivalen

Jag blev inte så lite paff när jag läste hur de mixtrat med Sveriges nationalsång. Man kan ju undra på vilka grunder de tagit sig friheten att göra det. Istället hade de väl kunnat gjort en ny låt. Ny text och musik som passat dem bättre. Varför rota i det som redan finns. Tydligen duger inte Sveriges nationalsång till vissa. De känner sig inte bekväm med den. Känns ju tråkigt eftersom vi har en väldigt vacker nationalsång som passar väldigt bra till vårt nordliga land och till vårt folk.

Jag funderar faktiskt på om det inte är på gränsen till bedrägeri att göra om texten i en redan befintlig sång. Jag vet inte men jag tror det. Jag kom att tänka på Anna Book som blev diskad på grund av låtstöld. Nu kommer jag inte ihåg om det hade gjorts om text i den låten. Men melodin var densamma. Knepig känsla när de som diskat Anna Book gör precis samma sak själva utan att blinka.

Under Melodifestivalens fjärde deltävlingen sjöngs den svenska nationalsången, i en något förändrad version. Istället för "Ja, jag vill leva jag vill dö i Norden", sjöng den medverkande barnkören "jag vill leva jag vill dö på jorden".

Framförandet, som gick under namnet "Hela Sveriges sång" innehöll även svenska folkvisor översatta till hebreiska och arabiska, framförda av programledarna Gina Dirawi och Sarah Dawn Finer. Duon gästades sedan även av Jon Henrik Fjällgren.  Trion är alla inflyttade utlänningar som blivit svenskar och tydligen inte är nöjd med varken svenska språket, svensk kultur och svenska nationalsången.

Så här borde det nog vara för att det ska fungera:

Invandring och integration
För att få ett integrerat samhälle måste alla lära sig leva tillsammans och respektera varandra oberoende av bakgrund. Det kräver ett gemensamt språk, gemensamma rättsnormer och gemensamma mötesplatser. Inget är väl då självklarare än att man talar svenska i Sverige.

I dag är jag glad över att jag valt att inte kolla på melodifestivalen. Någon klocka ringde om att det skulle bli så här.

En del av min intervju i utredningen.

Stockholm 2011

Jag har varit med och skrivit historia - Svensk historia. Ett stycke mycket mörk historia. "Barnen som samhället svek " - Vanvård av barn och unga, ett stort svek från samhällets sida.

Vanvårdsutredningen har granskat övergrepp mot fosterbarn under 1900-talet. Den bygger på berättelser från omkring 900 personer som varit i fosterhem.

Vinsten ligger hos de vanvårdade fosterbarnen som lät sig intervjuas. Allt är dokumenterat och offentliggjort. Det är nog den största vinsten av alla, trotts allt.

Jag har letat efter intervjureferatet som en galning. Nu har jag hittat det. Låg på ett säkert ställe.

Jag hade tänkt skriva ner hela min berättelse men kommer inte att göra det på grund av olika skäl. Det kommer att bli ett axplock. Egentligen hade jag velat skriva en riktig bok. Typ som en roman från det man var liten och framåt. Men...jag orkar inte. Är väl kanske inte så kunnig eller så är det tålamodet som saknas eller båda. Fast jag tror det skulle kunna bli en bra bok. Ett tag hade jag en idé om att göra en film av det. Var hittar jag någon som har lust att intressera sig för mig och mitt? Det skulle bli en massa gammal kultur. Fast det finns väl inga gamla miljöer med träkåkar och innergårdar kvar nu längre. Utedass ska det också vara. Jag kan berätta nu på en gång att det åter igen varit fruktansvärt att gå igenom det här en gång till. Det blir kaos och jag blir så oerhört trött, så trött.

Just nu känner jag att jag vill att den här bloggboken ska vara klar. Väldigt vilken tid det tagit att redigera. Nu vill jag måla. Ska köpa på mig lite dukar som jag kan gå loss på med lite skön rock n roll. Det är vad jag längtar mest efter just nu. Att bara helt galet få slänga på en massa färg på en duk efter någon skön låt. Inga regler eller ramar. Bara att köra på så man tydligt kan se att det sprudlar färg ur musiken, lite mysko, lite spöklikt ska det krypa fram, på en och runt om en. Därför ska jag göra det här lite snabbt, det som är kvar att göra i bloggboken. Sen ska jag jaga någon villig och billig författare till resten.

Uppgifter tagna från intervjureferatet och från min berättelse. 

Intervjun gjordes den 30 oktober 2008 - Muntlig förhandling hos ersättningsnämnden Tisdag 25 juni 2013.

Jag gör så här att jag skriver vad som rubricerades som vanvård. Jag skriver inte själva händelserna. 

Vanvård

Barnet nekades av personalen att träffa sina syskon på barnhemmet.

Barnet blev inlåst som straff, av personalen.

Syskonen blev slagna med svångrem, av personalen.

Barnet tvingades som nioåring att tillbringa flera månader i en vuxenpsykiatrisk klink. Ansvarig: sociala barnavården.

Barnet blev inlåst ensam, av personalen.

Mobbad i skolan av andra barn.

Hånad, av farmors mor, i samband med att farfar dog.

Slagen med sopkvast på bålen och benen, märken finns kvar, av farmodern.

Luggad av farmodern.

Slagen med disktrasa mot huvudet av farmodern.

Slagen med brödfat mot huvudet av farmodern.

Missbruk av alkohol förekom i fosterhemmet.

Ofta kränkande omdömen om modern, kallades för hora och luder av farmodern.

Försök till våldtäkt av fadern (fosterföräldrarnas son).

Farbroder kladdat och smekt.

Fick inte läkarvård trotts huvudskador och skador på benen.

Bristande tillsyn i fosterhemmet av sociala barnavården.

Våld mellan ungdomar på grund av bristande tillsyn från personalens sida.

Några av min reflexioner om hur det kunnat varit annorlunda.

"Det har jag funderat på. Det är svårt. Hur illa än mina föräldrar är så är de ändå mina. De (samhället) skulle ha stöttat min mor, men det är svårt för hon var mycket envis. De skulle aldrig ha splittrat oss syskon. Det gjordes medvetet. De borde inte ha fått ske."

"Det borde finnas regler som följs. Jag borde ha haft ett schema som visade när jag fick träffa mina syskon och mamma. Det fanns ingen kontakt om jag inte själv rymde till mamma."

"Oanmälda besök borde vara en regel från myndigheterna. Det behövs!

Avslutning av Intervjun

"Det var jobbigt i början att berätta. Det känns lite fjuttigt. Det känns som ingenting. Det är ju ändå ett helt liv, 47 år sedan jag åkte hemifrån. Det har varit fruktansvärt de flesta gånger"

Det kan kännas så här för att jag gått igenom och ältat det hela livet. Jag har velat få rötter som jag inte haft. Det fick jag genom att jag gick genom materialet från Sundsvall"

Det här är väldigt viktigt för mig.
År 1966 råkade jag ut för en bilolycka som förändrade allt! Jag var 14 år.
Jag hade tidigare varit bra på att teckna. Jag hade även varit bra på språk och matematik.
Med olyckan försvann allt detta. Borta som genom ett trollslag. Betygen föll och med dem mina möjligheter. Det absolut tråkigast var att även mitt betyg sjönk i teckning. Allt föll även jag. Nu förändrades livet snabbt och åren går. År 1994 tar jag då upp ett försök att börja teckna igen. Det var i samband med en stor livskris. Min livlina blev mina barn och konsten. Utan dem har det sagts att jag inte levt idag!

Det var svårt och är fortfarande svårt att teckna. Jag förlorade förmågan att se i en inre syn saken jag ska måla. Jag brukar säga att det ungefär går att liknas med att jorden är rund men för mig är den platt. Jag har tränat och övat. De jag tecknar får jag träna in. Gång på gång får jag göra om. Är jag borta för länge från pennan så får jag börja om igen, då är det borta.

Jag kom på rätt så snabbt i mitt måleri att använda mig av musik. Här behöver man inte se utan bara känna. Och så var det språket! Innan olyckan så var det busenkelt, efter så blev det annat. Jag kan vända på hela meningar. Tappar bort ord .m.m. Det här är också en sak jag har fått lov att öva på. Jag kan få läsa om och rätta många gånger innan det känns rätt.

Det skulle kanske vara roligt för en del att se det första alster jag gjorde när jag började måla och teckna igen. Se och jämföra med det jag gör nu. Det är 20 år emellan. En del kanske tycker att jag borde ha hunnit blivit bättre! Och det tycker även jag till viss del. Jag hade i alla fall önskat det men jag inser min begränsning och måste börja vara överens med mig själv att det duger. Jag har slitit hårt för att komma så här långt som jag gjort. Framförallt så måste jag vara glad åt det jag gör. Att få vara glad när jag målar. 

Sprang över en spännande grej idag. Den kändes träffsäkert rätt! Ett omen.

Länge sedan jag kände denna rätt känsla. Men i dag kom den genom en för mig okänd grej. Men spelar ingen roll.

Det är ett kort med en korp på, som kom med ett budskap. Otroligt häftigt och magiskt! Texten kändes så rätt just i dag!

Magi och synkronicitet är förebådade av korpen. Detta är ett tecken att anden lyssnar och iscensättandet mirakel för din räkning. Slöjor blir tunnare mellan världar denna vecka. Dina guider är att nå genom för att hjälpa. Ett mycket lyckosamt omen.

Video - Pink Floyd - Shine On You Crazy Diamond 1990 Live Video

En utredning som nog går till historien som världens längsta utredning är nog utredningen om "Barnen som samhället svek" - Vanvård i social barnavård

Vi gick över Åparken i dag när vi skulle till centrum. Vid strandkanten tronar en jättestor solros alldeles ensam. Jag kom på att för ett par år sedan så växte det upp en solros ur askan där majbrasan brunnit på våren. Fast den solrosen var lite mindre. Men ändock en fin solros. Även den här alldeles ensam. När jag kollade i galleriet på fotona jag tagit så ser jag att det fotot på den stora solrosen lagt sig bredvid ett foto på mig taget förra sommaren upp i Stockholm. Kortet togs medans jag väntade på att få komma in till ersättningsnämnden. Jag var ju där i sammanhanget "Barnen som samhället svek". Det är ju ett tag sedan utredningen var klar. Men många efter mig väntar fortfarande på sin tur. En tid som är obeskrivbart lång när det gäller människor som plågas och har det svårt och som väntar. Det är omänskligt och barbariskt. Det har gått två år nu efter slutrapporten. Jag vet ingen utredning som tagit så lång tid att slutföra. Sammanlagt har det pågått i nästan 10 år och det är ännu inte slut.

Vanvård i social barnavård - slutrapport, SOU 2011:61 (pdf 2,6 MB)

Jag vid ersättningsnämnden sommaren 2013

Hagaskolan år 1961-62

Det som slog mig med fotona bredvid varandra var en episod i min barndom. Jag gick i tredje klass vid Haga skolan i Sundsvall. Vi hade fått som uppgift att rita och måla en solros. De papper vi ritade på var lika stora som oss själva. Jag vet inte varför det gjordes så men min teckning glasades och ramades in. Tavlan hängde i korridoren där alla kunde se den och bli påminda om hur bra jag var och hur dåliga de var. Inget jag tänkt på då. Jag var ju barn, glad och stolt. Var tavlan finns nu har jag ingen aning om. Antagligen på soptippen för mycket länge sedan. Varför just min tavla hängdes på den platsen kan jag i dag inte förstå. Jag vet inte ens varför det bestämdes så. Väldigt opsykologiskt och olyckligt i vilket fall som helst. Mina klasskamrater fick säkert ett ont öga till mig. Och jag förstod troligen inte varför. Läraren gjorde säkert det här för att vara snäll med mig. Om det inte var därför så var det ovanligt dumt gjort. Alla eller ingen borde ha gällt här. 

Det var i vilket fall som helst här som allt kraschade för vår familj. Det var här vi splittrades. Jag kommer ihåg nästkommande påsk när jag inte var med min familj längre. Solrosläraren dök upp där jag var och tog mig med på utflykt ut i skogen tillsammans med hennes egen familj. "Hennes barn och man" En lycklig och glad familj som hade sin gemenskap. Jag borde ju ha varit glad för att hon var så snäll att hon lät mig följa med i deras gemenskap. Det var fullständigt vidrigt. Först kände jag mig som en riktig loser. Vad gjorde jag där bland främmande människor. "usch" vad de fjantade och larvade sig. Vad ont det gjorde inombords, jag ville bara gråta. Jag ville bara därifrån. Så hade ju min familj också sett ut. Min mamma, min pappa och mina syskon. Var var dom, vad gjorde jag här. Det var fruktansvärt och jag känner än i dag hur utanförskapet till dessa människor kändes. Hur ensam jag var mitt bland dem. Det kändes så tydligt att jag inte hörde dit.

Jag har många gånger funderat över människor som jobbar med barn och unga om de tog in något från den här utredningen som pågick i så många år. Utredningen om barn som farit illa i den sociala barnavården. Jag tror att de flesta inte brydde sig. Tyvärr så tror jag inte man känner någon speciell empati för svenska barn som far illa. Gör man inte det så känner man inte för några barn alls. Då är det ett spel för gallerian. Man är en oberörd person. Här finns inget öppet varmt hjärta. Här finns endast ett kallt och stängt hjärta.

Video - Whitesnake - Too Many Tears

Stulen Barndom var en intresseförening som bildades 28 januari 2006 i Aneby och tillkom för att skapa upprättelse för dem som var drabbade av institutionsvård, fosterhem och barnhemsplacerade under 1940-1970-talen. Bildandet skedde efter att TV-reportaget Stulen barndom av Thomas Kanger visades 2005. Föreningen hade 2006 cirka 600 medlemmar.

Föreningen lämnade i april 2006 in en grupptalan mot Stockholms stad, men den avslogs i tingsrätten. Uppmärksamheten efter TV-programmet såväl som denna och en rad liknande föreningars lobbying ledde emellertid till att Vanvårdsutredningen påbörjades 2006 och slutfördes 2011.

2006-03-08
Fosterbarnen som utsattes för fysisk- och psykisk misshandel vill ha upprättelse

21november 2011 kl 14:50 BRÄNNPUNKT | VANVÅRDADE BARN

Reinfeldt har satt i system att inte visa sig i sammanhang som kan uppfattas som negativa. Att tillämpa detta synsätt när det kommer till att svenska staten efter decennier tar sitt ansvar är inte bara ett tecken på svagt ledarskap, det är också otroligt oetiskt.

Det är inte svårt att förstå att Reinfeldt inte vill synas i sammanhanget, då den moderatledda regeringen först velat undanhålla ekonomisk ersättning till de drabbade och sedan ändrat sig efter en stor folkstorm. Risken för att upprörda människor skulle attackera statsministern skulle inte bli bra bilder i pressen.

Men att då bojkotta ceremonin med en vag undanflykt om att man har andra viktiga möten inplanerade, bara för att man inte vill träffa de människor som man för några veckor sedan hade planerat att svika, går under rimlig värdighet.

Det är kanske ett begripligt beslut som pr-strateg. Men ett obegripligt beslut som statsminister, och människa.

Reinfeldt bör nu omgående göra det enda rätta, och sända ut ett brev till de drabbade. I brevet bör han inte bara be om ursäkt å statens vägnar för de övergrepp som skett, utan även förklara varför han valde att undvika alla dem som idag samlats i stadshuset för att få upprättelse.

Reinfeldts bojkott är helt obegriplig.

Reinfeldt har satt i system att inte visa sig i sammanhang som kan uppfattas som negativa. Att tillämpa detta synsätt när det kommer till ursäkten för människor som drabbats av vanvård är djupt oetiskt. Det skriver Robin Zachari och Viktor Tullgren, Alliansfritt Sverige.

I Stockholms stadshus arrangerar idag regeringen en cermoni för att framföra en ursäkt till de människor som drabbats av vanvård i statliga barnhem under 1900-talet. Ceremonin är välkommen, och en del av ett försoningsarbete som ska sätta punkt för ett mörkt kapitel i svensk historia.

Men statsminister Fredrik Reinfeldt har personligen valt att avstå från att framföra ursäkten. Istället har uppgiften gått till riksdagens talman, Per Westerberg. Reinfeldt närvarar inte över huvud taget.

Detta är unikt i en internationell jämförelse. Många länder har under slutet av 1900-talet uppmärksammat hemska förhållanden för omhändertagna barn. Man har i de flesta fall förmedlat en ekonomisk ersättning, och arrangerat en ceremoni. Men i den ceremonin har landets främste beslutsfattare som regel inte bara medverkat i ceremonin, utan även personligen framför ursäkten.

I Australien uttryckte år 2008 den dåvarande premiärministern Kevin Rudd landets ursäkt för behandlingen av aboriginska barn, genom att läsa upp ett djupt rörande brev i det australiensiska parlamentet.

På Irland ansvarade premiärministern Bertie Ahern redan 1999 för statens ursäkt till barn som farit illa i katolska barnhem, och framförde den personligen på ett sätt som i efterhand är ihågkommet som rörande och personligt. Även Påven, som överhuvud för den katolska kyrkan, framförde en ursäkt.

I Skottland framfördes ursäkten av försteminister Jack McConnel 2004, Skottlands motsvarighet till statsminister.

På detta sätt är det i land efter land. I England ansvarade premiärministern Gordon Brown för den officiella ursäkten. I Kanada var det premiärministern Stephen Harper. Det har varit en självklarhet att att ursäkter framförs av den främste ansvarige i landet.

ROBIN ZACHARI
talesperson Alliansfritt Sverige
VIKTOR TULLGREN
skribent Alliansfritt Sverige

2014-08-22
Bristen på resurser inom socialtjänsten är så stor att barn i dag far illa

En fin dröm i ett lugnt villakvarter som blir en mardröm med anfallande vargar

Jag hatar verkligen sådana här drömmar. De följer oftast med ett tag och påverkar hur man gör i livet. Man blir nog lite mera försiktig när man går ut. En viss vaksamhet och rädsla följer med. Man kanske slutar gå och de gånger man går ut så har man beväpnat sig på något sätt. Har drömmen något symbolvärde.  Platsen i drömmen, finns den i verkligheten.  Hur kan annars hjärnan hitta på en plats så klockren verklig. Kanske kan man kalla hjärnan för en magisk drömmaskin. 

Drömmen:
Vi var fyra stycken. En yngre man och kvinna, jag och en äldre man. Vi gick omkring i ett äldre villakvarter. Vi pratade och diskuterade hur folk hade på sina tomter. Gamla fina och väl instängslade hus och tomter. Runt varje hus och tomt fanns ett stängsel som var minst 2 meter. Några hade en grind andra två. Grindarna var lika höga som stängslet och låst med en kraftfull kedja och ett stort hänglås. När vi kommit till slutet på denna gata så låg det ett rött litet trähus på vänster sida. På höger sida ligger den så kallade tomten som är en skogstomt. Vi skämtar om det, att här är det ingen prydlig villatomt. Det saknas också ett skyddande staket runt huset och tomten. Jag ser i backen upp mot skogen två jättestora ormbunkar och kommenterar det till den äldre manlige personen. Då hör jag den yngre kvinnan skrika -Vargar! Jag ser hur två vargar kommer springande ner för backen precis vid ormbunkarna. Det går fort, de ser helt farliga och galna ut. Den första vargen är framme och hoppar upp i luften och anfaller den yngre mannen jag har precis framför mig. Vargen slår ner den yngre mannen bakifrån för att sedan hugga tag i mannens strupe. Jag får bara en enda sak i huvudet och det är att jag måste få loss vargens käftar från den yngre mannen. Jag tar tag i vargens käftar och så bänder jag med de krafter jag inte har och lyckas få loss den. Jag ropar till den yngre mannen att han ska springa fort in och ringa polis och ambulans. Jag ropar efter honom -Glöm inte att säga att vi blivit anfallna av vargar, så det är bråttom. Där vaknar jag och har ingen aning om hur det gick för den yngre kvinnan och den äldre mannen som mötte varg nummer två. Kanske var det ändå fler vargar som kom nerför backen för att slita oss i stycken. Allt gick så fort så man tappade fokus på att kolla på det. Men två hann jag se. Jag vet inte ens om polis och ambulans kom.

Jag letade musik till det här men tyvärr så finns det ingen musik som känner att den vill höra ihop med det jag skrivit. Så det blev ingen musik.

I år ska jag rösta där mitt hjärta vill lägga sin röst. Jag gör det jag känner för direkt! Att det här är bra, det passar mig. Jag bryr mig inte om vad andra tycker eller att det är ett litet parti. Känner mig nöjd och glad med det. Det blir Djurens Parti till EU valet.

Det var som jag trodde. En del udda mindre partier har redan dykt upp nu till EU valet. Har kollat lite på röstdagar och tider och sånt. När man börjar kolla lite noggrannare så hittar man lite smått och gott. Jag har hittat ett parti som jag mycket väl kan tänka mig rösta på till EU. Jag visste inte ens att det fanns. "Djurens Parti". Nu blev jag faktiskt riktigt glad! Här alla partier som anmält kandidater till EU valet. Sen är det bara att leta reda på varje parti och kolla vad de har för partiprogram. Antingen över nätet eller så jag tror kommunerna eller biblioteken kan ha en viss information.

Då var EU valet klart. Jag har valt mitt parti! Det blir Djurens Parti. Här kan man läsa deras manifest.

Så är det. Jag kan inte rösta på något annat. Jag kan inte rösta på något jag inte tycker om bara för att...

Och så blir det miljön till riksdagsvalet och där kvarstår mitt val på miljövänliga SVP

Då har jag valt en del saker som ligger mig varmt om hjärtat. Viktiga saker för hela mänskligheten. Djur och natur! Det va väl lätt !

Sen kvarstår Landsting och Kommunvalen. Det får jag kolla på senare!

Video - djurfilm

 "This Is Iceland - Island"
Beautiful Northern Lights timelapse over Iceland ( Magnefikt och otroligt vackert norrsken )
från fotografen Oli Haukur Myrdal (OZZO fotografier) 

Ett speciellt norrsken norrut i Sverige. Sånt man kanske kan kalla fredagsmys med den bästa av underhållningar. Kolla så får ni se! Helt gratis skådespel!

Två drömmar som signalerar om miljön! Nu har jag äntligen bestämt mig för vilket parti jag ska rösta på. Det blir miljövänliga SvP. Och en nyinspelad naturfilm

Jag har haft ett par knepiga drömmar ett par nätter. Säkert har det med miljöförstöringen att göra. Jag är väldigt orolig för vår miljö. Vi måste ha en bra miljö för att överleva. Ju fler vi blir på jorden desto snabbare går vi mot en total skövling av moder jords tillgångar.

Video - Naturfoton tagna runt Kungsör - 2012 / 2013

Den första drömmen hade jag i förrgår. - Jag kom gående in mot en järnväg. Precis framför järnvägen fanns en rektangulär halvfärdig byggnad, i princip bara en grå stengrund. Det kändes lite obehagligt. Runt stengrunden var det rensat på träd, buskar och annan växtlighet. Det såg väldigt dött och tråkigt ut. Lite åt sidan fanns en snårig skog. Jag gick dit för att kolla om man kanske kunde bygga sig en liten stuga där istället. Från det hållet och det var från högerhållet så kan jag nu se stengrunden i den vinkeln. Jag ser hur stengrunden ska snyggas till för att dölja misslyckandet och förstörandet av marken. Helt plötsligt kommer det upp i alla fyra hörnen någon typ av vackra tygblommor.

Den andra drömmen var i natt och det jag kommer ihåg var att vi skulle med tåget. Vi missade det ena eftersom vi stod och tjafsade om priser. Just det tåget som vi missade var det billigaste. Om vi snabbade oss på så skulle vi få lifta med ett annat tåg för att hinna ifatt det andra tåget så vi kunde kliva på vid nästa station. Vi fick lov att ta oss in i loket. Det var högt och bökigt. Vi hade matpåsar fulla med matvaror som skulle med. Den ena påsen var en vit plastpåse den andra tror jag var i tyg eller papper. Så satt vi då där längst fram i loket och tåget rullade iväg framåt. Lokföraren var en glad ljus kvinna. Vad kusligt! Nu stämmer det helt plötsligt in med mitt tåg som jag målade när jag bodde i Skogås. Tro det var 2011. Tygblommorna på hörnen. Den ljusa kvinnan längst fram i loket. Och så drömtåget! Ur konstsamlingen "Gudarna Målar och Berättar" Det var ju precis så det var i drömmen.

Lite lustigt hur man kan drömma. Säkert kan man plocka ur massor i de här drömmarna som har med miljön att göra. Jag sa ju igår att man kanske borde kolla på olika partier hur de ställer sig till vår viktiga miljö. Miljön är ju en förutsättning för överlevnad. Jag har nu på morgonen hunnit med att gå igenom några partier. Några behöver jag ju inte gå igenom eftersom de haft flera år på sig i riksdagen att visa framfötterna. Men de framfötterna har jag inte sett hos något av de partierna. Jag är urless på dem. Allt står still. Allt blir bara sämre.

Jag hittade ett parti nu för en stund sedan som ligger på min linje när det gäller miljön. Lite festligt också att de har en tidning som heter precis som min morfars gamla ångslup. Min morfar var båtägare och båtbyggare. Han och hans bror körde timmerdragare "bogserbåt" utöver Selångersån i Sundsvall. Jag har en berättelse från en av dessa resor över ån. Jag ska leta reda på den när jag kommer åt i förrådet. Den var publicerad i en båttidning. Jag ser nu att många gamla båtar från Sundsvall finns i ett digitalt museum hos Sundsvalls bibliotek. Jag känner igen ett namn och det är min morbrors "Rune Högström". Jag vet att han hade någon utställning om ångslupar / båtar på biblioteket i Sundsvall. Jag tror han skänkte mycket av båtmodellerna till det museet.

Men nu till saken med just namnet på min morfars hembyggda båt FRAMÅT. Det är ju faktiskt riktigt sant ibland att man ska se framåt och inte bakåt. Fast ibland undrar jag nog om man inte behöver se sig om lite för att kolla på vad som hände? Det är väl det som kallas för konsekvenser och erfarenheter. Och man kan säkert lära på misstagen. Det vore ju synd att fortsätta göra samma misstag.

Fast det var ju inte riktigt det här heller som jag ville komma fram till utan det jag ville komma fram till var att jag hittat ett mindre parti som stämmer överens med mina miljökrav av det jag kan läsa i deras partiprogram på deras hemsida. Och just deras medlemstidning heter "FRAMÅT". Om jag drar mig till minnes så har jag för rätt så länge sedan sagt att jag ska rösta om det kommer något "framtidsparti". Ja! jag vet. Det är ett litet parti och vad ska de kunna göra mot de större partierna? Ja jag vet verkligen inte det. Det är tråkigt när större partier får fara fram som blådårar och förstöra vår värdefulla natur med falska löften.

Nä! Då röstar jag hellre litet för att markera var jag står.  Finns detta parti inte med på min ort eller i mitt landsting så lägger jag min röst där i alla fall. Det går att skriva på en blank lapp med bläck. Så ska jag göra. Det är mitt sätt att demonstrera att jag är missnöjd med miljöpolitiken. Miljön och djuren ligger mig varmast om hjärtat nu när vi går mot val. Så självklart måste jag gå efter vad jag själv tycker och inte vad min granne tycker. Så är det! 

Det blir alltså SVP som jag röstar på! - Det är mitt val och jag förutsätter att du respekterar det!

Här deras miljöpolitik

Sverige skall ha ett starkt miljö- och djurskydd. Sverige har en unik natur som är värd att skydda och bevara. Livsmedelsindustri och annan verksamhet där djurhållning ingår måste vara etiskt hållbar.

Alla politiska beslut måste ta miljön i beaktande. En god miljö är själva förutsättningen för att vårt folk ska kunna fortsätta leva i Sverige och dessutom ha möjlighet att ta del av vår unika natur. Även om miljöfrågan är global, så måste vi även på lokal och nationell nivå ta vårt yttersta ansvar. Sverige skall ligga främst i kampen mot natur- och miljöförstöring. Vår livsmedelsindustri skall vara en förebild, där hygien och etiskt förhållande till djuren är fundamentalt.

Video - Crying Earth 

Tillägg klockan 21.11

Jag höll på att lägga upp ett nytt foto på YouTube nu i kväll. Jag höll på att byta till en bild av en tavla jag målat. Jag höll på med  "avundsjukan". Avundsjukan heter ju inte bara avundsjukan utan den heter allt som allt "avundsjukan är gjord av grön metall, skitnödig och mycket farlig." När jag höll på med det här så kollade jag ut och fick se ett så konstigt moln som seglade upp snabbt. Fram med kameran och tog några kort. På mitten såg molnet grönt ut. När jag kollade sen så syntes det inte på fotot. Jag visade bilden för Markko och han säger - Det där är ju avundsjukan! Och det är det nog, man kan se ögonen i molnet och den spretande pälsen. 

Då kör vi då! Snart är det val till EU. I höst är det tre viktiga val till. Min tips är att kolla vilka som värnar om miljön. Värnar man om miljön så värnar man om allt levande. Bortse från MP, de värnar inte om miljön! Fast de borde de med det namnet på partiet.

Sverige är ett litet konstigt land där vi har politiker som inte förstår hur litet Sverige är. De förstår inte när det är dags att bromsa. Om de förstår det så nonchalerar de totalt signalerna från moder jord. Det är ett lustigt och litet konstigt sätt att styra ett land på. Man tänker varken på sina egna eller på andra. Man bara går på? Jag läste idag något mycket illavarslande. Det är sådant som tidigare bara har existerat i länder såsom Kina.

Dålig luft i Storbritannien.

Höga halter av föroreningar i luften över delar av Storbritannien har lett till att regeringen har utfärdat hälsovarningar. Föroreningarna nådde på morgonen miljödepartementets maxnivå i London. Premiärminister David Cameron sade att den smogliknande luften i huvudstaden var "obehaglig" och att föroreningarna var "extraordinära", skriver BBC. Cameron tillade att han avstod från sin joggingrunda på morgonen.

Astmatiker uppmanades att ha sina inhalatorer redo och äldre och människor med lung- och hjärtproblem uppmanades att inte anstränga sig utomhus. Den dåliga luften orsakas av inhemska och europeiska föroreningar som blandas med ökendamm som förs in av vindarna från Sahara

"Tillägg den 2014-04-17

KU:s granskning i Vattenfall / Nuon affären. Drar iväg mot en skandal tydligen!

Olofsson är ju extra intressant. Först satsar hon 97 miljarder av våra pengar i bolag som är miljöbovar. I samma veva satsar hon 55 miljarder av våra pengar i vindkraft där hennes son jobbar och gynnas. På ett och samma bräde har Maud Olofsson (C) bränt 152 miljarder av skattebetalarna pengar på energi?"

En promemoria från Näringsdepartementet visar att statsminister Fredrik Reinfeldt och de andra partiledarna i Alliansen var informerade innan affären gick igenom.

Köpet av Nuon var miljömässigt en katastrofaffär.

Den ödesdigra fossil- och kärnkraftsmiljard­rullning som Vatten­fall med politikernas stöd ägnat sig åt blev bolagets fall. ”Resultatet är att Vattenfall nu inte bara sett till att slarva bort våra gemensamma tillgångar, utan även satt Europa och de politiska beslutsfattarna i en långt svårare situation när det gäller att klara klimatutmaningen”, konstaterade Greenpeace i fjol.

152 miljarder kronor av skattebetalarna pengar går upp i rök. Istället hade dessa pengar räckt till ca 3-4 års underhåll av det svenska försvaret. Regering Reinfeldt har effektivt skrotat Sverige och Sveriges försvar undan för undan. Idag finns inte mycket kvar som är något av värde.

Jag har sprungit över några fina stenar. En blå, en i rosa - lila och en gulgrön. Jag har tagit ett par kort på dem. Jag funderade lite på vad de heter och gav mig ut på nätet för att få några besked.

Den rosa var nog den som var lättast. Den blå är jag osäker på. Den gulgröna blev nog väldigt svårt. Så mycket vet jag att man använder dessa vackra godbitar till smycken och konstglas. Jag tror det i alla fall! Lite knepigt tycker jag ändå det är att det ska finnas sådana här mineraler i naturen? Jag tycker ändå stenarna ser konstgjorda ut. Jag har svårt att tänka in dem i ett berg. Fast jag blev ju lika överraskad av det naturprogram jag såg förra veckan i kunskapskanalen. Jag hade nog anat att det kunde finnas fåglar som avvek från det som vi kunde ana oss till. Det jag fick se var över alla förväntningar. I min värld är de fåglarna fantasifåglar! Men som sagt! De finns! Så säkert finns också dessa vackra mineraler i naturen. Varför inte?

Ju mer jag funderar på det här desto mer så tycker jag de ska sluta skövla regnskogen så dessa vackra fåglar inte försvinner. Lika självklart är det ju att man ska sluta bryta dessa vackra stenar ur bergen. De försvinner ju också till slut. Det är nog alldeles säkert att de ska finnas där de är.

Kan ni tänka er att förr i tiden jagade människan paradisfåglarna för dess vackra fjädrar. Fjädrarna skulle fina damer ha i hatten. Tänk så larvigt. På grund av det höll de på att utrota dessa vackra fåglar. Lika är det väl med de här stenarna. Allt har ju en betydelse och jag tror att rotar man alldeles för mycket i naturtillgångarna så rubbar man på klimatets och jordens balans. Och med det följer naturkatastrofer och förödelse.

Den här första stenen tror jag är en Ametist

Den här koboltblå stenen är troligen en Lapis.

 Den här gröngula stenen skulle kunna vara en Moldavit, men det är jag inte alls säker på.

"Jag skulle vilja kalla klumpen för Uran"

Jag hittade lite skojigt på nätet om ett par stenar.

Ametisten är en månadssten för februari.

Ametisten är en mycket andlig och lugnande sten. Håll den i vänster hand för att uppnå lugn. Den tar bort rädslan och ökar hoppet. Den tar bort skuldkänslor och skärper ditt sjätte sinne. Den lär dig att släppa taget och känna tillit, att ge upp gammalt och låta dig fyllas på ett nytt och bättre sätt. Den förmedlar kontakten med vår intuition och vårt högre jag. Den hjälper den som vill bli av med ett alkohol eller drogberoende. Ametisten ökar också den mentala förmågan, förbättrar minnet och lindrar huvudvärk.

Ametister rekommenderas till den som stressar för mycket, till exempel personer som jobbar för mycket och som inte kan njuta av avkoppling. När du sover hjälper ametisten mot sömnproblem och mardrömmar och förhindrar att man försover sig. Ametisten är en mäktig resesten, skyddar mot tjuvar, sjukdom och annan fara.

Om du och din älskling ger varandra ametister stärks banden. När män bär den, sägs den dra till sig bra kvinnor. Ametisten är också bra mot stress, huvudvärk, migrän, hudsjukdomar, berusning, feber och mag/tarmproblem. I traditionell kinesisk medicin, är ametist föreskrivs för magsmärtor och dåliga drömmar. Det kan också användas för läkning av sjukdomar i lungorna. 

Lapis 

Är en sten som har sagts att låsa upp mysterier som den hjälper en rörelse genom förvirring och känslomässiga blockeringar och letar igenom dimma / muck till roten av problematiska frågor. En sten bra för den 5: e Chakra.Den bidrar till att öppna den 6: e Chakra under meditation. Den ger en högre vägledning och intuition. Den hjälper dig att ansluta till ditt högre jag.Den bidrar till att organisera sinnet och även skapa självförtroende uttryck, hjälper till med drömmen insikter, skrivande och kreativitet. Det är en nedkylnings sten, med detta menar jag att det hjälper att dra feber ur kroppen. Den lugnar nervsystemet, hjälper till med ångest och sömnsvårigheter, stöd med tal och nedsatt hörsel. Fungerar bäst med en vatten rening eller månen.

 Moldavit 

Moldavit är ett mörkgrönt glasmaterial som bildats vid ett meteoritnedslag för ca 14,7 miljoner år sedan. Namnet moldavit kommer från floddalen Moldau. Vid meteoritnedslaget smälte delar av berggrunden och resterna slungades upp i atmosfären för att sedan dala ned på jorden. 

Den kommer till människor som söker sin läkning och som blottar sina sår för existensens helande kraft. Moldavit hjälper den som vill finna nya möjligheter och stjärnfall i sin inre rymd. Stjärntecken: Alla och framförallt Skorpionen Chakra: Hjärta

"Vårat Land" -  "makten, prakten och härligheten"

Jag målar på ett par tavlor. Som vanligt under temat Gudarna Målar och Berättar. Har försökt börja byta färg från olja till vattenlöslig olja som är mer miljövänlig men det är inte alldeles lätt. Vanlig olja är tjockare och kletigare att använda. Den vattenlösliga är tunnare och en aning rinnig. Jag har börjat att lägga färg på ädelstenen som jag ritade upp för ett tag sedan. Det går inte fort för jag har målat något annat emellan. En gammal tavla som jag lagt på en del grejor på. Det föll sig så när en häger dök upp när vi var ute på picknick. Den kretsade och skrek över huvudet på oss. Vi fick ett kort men lite svårt att se fågeln. Men den syns! Den lät otroligt häftig.

Det var den dagen vi såg årets första blåsippor. 

Ett par rödsippor lyckades vi få se. Jag hade precis sagt till Markko -Tänk att man aldrig ser några rödsippor nu längre. Jag hade precis sagt det vänder mig om för att fortsätta gå så står de där och tittar på mig. Jag lovar att det var de enda rödsipporna i hela skogen. Jag  önskar ju att folk slutar att plocka med sig blommor hem från naturen. Fortsätter vi med det så finns snart inga blommor kvar ute att titta på. Det skulle vara tråkigt.

Man kan få se mycket lustiga och spännande saker i skogen. Här gömmer sig Markko i en tom trädstam. Det var nästan så man väntade på att stammen skulle stänga dörren efter att Markko klivit in. En liten kuslig känsla faktiskt. Men han kom ut, vi fikade och gick sedan hem efter tre timmar i skogen. Hel mysigt men tröttande.

När vi gick över bron så blev det den dagens sista foto. Väldigt vackert!

Nu laddar vi för Konst- och hantverkssafarin i Maj. Vi har fått en lokal så vi kommer att vara där i år om vi hinner få klart.

Video **Bird Of Paradise** Peter,Sue & Marc**

Det är verkligen fantastiskt!

Den stora tavlan i blått med flera namn och en jättestor drake på himlen. Vad betyder det idag?

Jag har varit på gång att skriva något i flera dagar,  men det har inte velat sig. Nu för en stund sedan såg jag ett så festligt moln som jag tänkte hinna fota. Jag fick leta efter kameran en bra stund och innan jag hunnit fota så hade molnet börjat lösa upp sig.  Molnet liknade en drake.

Sen kom jag på något annat och det var det som fick mig att öppna bloggen och skriva. Det var vad M sa på förmiddagen. Han har hållit på ett tag och målat på en tavla med en örn men får inte till den riktigt som han vill. Det han bara sa så där ur luften var "Örnen har landat"

Och nu kom jag på en grej. För ett antal år sedan påbörjade jag målandet av en jättestor tavla i blått. Den har förändras ibland. Jag har fortsatt måla på den. Den ser inte riktigt lika ut idag som bilden på fotot. Flickan på höger nederkant finns inte kvar på tavlan. Just nu har målandet på den stannat upp. Det ha stått still i ca 2 år. Tavlan har flera namn. "Mitt namn på tavlan var från början "Jag har tjuvkikat lite"

1. Döden 2. Frihetens port 3. Jag har tjuvkikat lite 4. Sjunde himlen 5. En himmelsk dröm - en hemlig förbindelse 6. Jag flyger nära bredvid dig. 7. Det finns ingen död 8. Beskyddad 9. Kärlek"

En del av den stora blå tavlan med draken, jorden och örnen.

På tavlans mittpunkt ser man jordklotet. Uppifrån på väg mot jorden kommer en jättelik örn. Nerifrån och upp mot jorden kommer en lika stor drake. Och jorden är så liten, så liten! Tänk! Det har jag aldrig tänkt på fören nu att den symboliken finns i tavlan?

Symbolvärdet i det här vet jag inte riktigt hur jag ska placera? Jag har haft en ledsen, deppig och bedrövad känsla idag. 

Video - nana mouskouri - a place in my heart

Först ett jäkla pådrag och sen ingenting. Jag är ju bara en vanlig svensk med åsikter. Jag har en del erfarenhet av livets hårda skola. Men det räcker inte i samtalen om ensamkommande flykting barn.

Som vanligt är jag i valet och kvalet om jag ska skriva något eller inte. Fast vad spelar det för roll. Jag var på ett informationsmöte igår kväll. Informationen handlade om de 12 ensamkommande flyktingbarnen som Kungsör skrivit avtal med migrationsverket om. Egentligen behöver man ju inte ha några synpunkter på vad som avhandlas på ett informationsmöte. Utan det är väl meningen att man ska lyssna på vad politikerna i kommunen bestämt till oss.

Jag gick till informationsträffen för jag var väl lite nyfiken på hur sådant här går till. Hur ser lokalen ut. Vilka är politikerna. Vilka är de andra bestämmande personerna. Intressant också att se vilka och hur många av ortsbefolkningen som kommer till sådana här informationsträffar. Om jag ska vara riktigt ärlig så är jag inte alls säker på om det var någon mer än jag som tillhörde ortsbefolkningen utan det verkade som det mest var folk som jobbade i det här projektet. Ett par till är jag osäkra på. Ja... max 5 från ortsbefolkningen.

Jag var lite nyfiken på kön och ålder på barnen som skulle komma. Jag tror det är pojkar mellan 14-17 år som kommer hit till Kungsör. Det kommer inte så många ensamkommande flickor till Sverige. Ca 80% av de som kommer är pojkar. Och för mig personligen så är det ett jättestort frågetecken runt det. Jag frågade inget om det för det är väl antagligen inte intressant. Jag frågade en del saker men inte allt jag tänkt fråga om när jag fick klart för mig att vissa åsikter inte var lämpliga. Jag kan ju förstå att folk inte tycker det är någon idé att gå på en sådan här informationsträff. De kan inte vara med och påverka från början och sedan på det får man inte ha fel åsikt.

Hade jag sagt det jag tänkt så hade jag klassats som nazist och rasist, jag hade blivit klassad som en bråkstake långt ute på extrema högerkanten. Verkligen olustigt. En avvikande åsikt måste man väl få ha utan att man är nazist. Men skit samma. Alla som jobbade med detta var nöjda och glada. Inga problem i sikte. Ändå så står utbildat folk och pratar om pojkar i puberteten. Långt hemifrån kommer 12 pojkar i puberteten. Vi vet inte vad de har i sin ryggsäck. Hur kan någon påstå att det inte skulle kunna föra några problem med sig. Det för självklart med sig problem för tonårsgrabbarna själva. De står med ena foten kvar i ungdomen och en fot på väg in i vuxendomen. De är i puberteten. De är splittrade och kluvna. De är i en annan kultur. De förstår inte språket. Många av dem har säkert med sig förhållningsorder hemifrån. Jag är övertygad om att många av dem är ankarbarn. De är här och fixar för att övriga släkten ska kunna komma senare. De har krav på sig från fler håll. Säkert finns det väl en och annan som verkligen är ett ensamt flyktingbarn. Fast det känns ju otroligt löjligt att kalla dem barn. Det låter som om man pratar om barn i 5-7 års åldern. Bättre då att säga ungdomar eller tonåringar. Då vet man vad det är frågan om. Det låter så luddigt att säga barn.

I vilket fall som helst så håller ett HVB hem på att färdigställas för dessa gossar. Tiden som de kommer att vara där är tydligen varierande. Efter den tiden vet man tydligen inte riktigt vad som händer med gossarna. Kommunen kommer under tiden att eftersöka pojkarnas föräldrar. Varje pojke har från början när de kommer till Sverige varsin advokat som sköter allt till dem så att allt ska gå rätt till.

Jag missade att fråga om skolgången. Hade ju varit intressant att få veta om de ska gå med ettorna i Kungsör eller om de har privat undervisning. Fast någon skola har väl Kungsör inte nu längre. Den revs för ca 2,5 år sedan och ännu har politikerna inte tagit något beslut om någon ny skola

Jag frågade faktiskt om Kungsörs flyktingförläggning som jag trodde låg på Drottninggatan i det hus båten körde in i gaveln. Men så var det inte utan Kungsörs flyktingförläggning är utspridd i hela Kungsör. Så här i Kungsör finns inget Vi och Dom. Här är det VI. I alla fall när det gäller den här frågan. Det har politikerna bestämt att då är vi alla ett VI. Undra om det var något informationsmöte då med, där ortsborna blev informerade om vad som skulle hända i deras lilla by. Undra hur många som kände sig motiverade för att gå till det informationsmötet. Långt tillbaka i minnet har jag något om att ingen kom.

Jag vet ju att kommunen inget kan göra åt det här med flyktingbarnen, mer än att gilla läget. Regeringen har klubbat igenom sin tvångslag om att migrationsverket kan placera ut flyktingbarn precis där de vill, hur många de vill och när de vill. Så egentligen behövs ju snart inte kommunpolitikerna för de har ju ändå inget att säga till om. Onödiga löneutgifter för kommuninvånarna. På träffen framkom att om en kommun nobbar till flyktingbarn och de istället får lov att ta emot flyktingbarnen med migrationsverkets tvång, så får de i princip böta för det. De förlorar ett basbelopp som för mig är okänt. De får däremot övriga summor. Tror det var 1900:- per tonåring och dygn. Nu fanns det ju en massa kostnader också för kommunen runt det här som inte var så få eller så små. Vi har även hamnat i en tråkig situation för de ensamkommande tonåringarna. De är ovälkomna och icke önskvärda om de med tvång har anlänt till en kommun som blivit tvingade till att ta emot dem mot deras vilja. Så är det väl med kommuninnevånarna också om de inte blivit tillfrågade av kommunpolitikerna. De har också blivit tvingade till något de kanske inte vill. Så de här barnen kan vara ovälkomna av många. Jag vet hur det känns att ej vara önskvärd och välkommen. Men sånt får man inte säga för då är man rasistisk. Ändå är det just det som är sanningen.

Klart jag hade velat fråga om hur kommunen handskas med säkerheten och tryggheten för folk i kommunen i och med det här. Jag hade velat ställt frågor runt smittsamma sjukdomar, som många gånger kommer in från utlandet. Det jag nog tänkte närmast på var TBC som har ökat kraftigt i Sverige och är oerhört smittsamt. En luftburen smitta. Så hostar någon dig i ansiktet som har sjukdomen så kan du vara rätt så säker på att insjukna i TBC. Jag hade också velat fråga om HIV och AIDS för jag vet att mycket av den varan kommer från utlandet. Pojkarna som kommer är i puberteten och självklart vill de ha en tjej som de kan ha sex med. Det finns inget tvång i Sverige att man måste låta läkarundersöka sig innan man går ut på byn. Läkarundersökning är frivilligt. Jag kan se en hel del negativt med de ensamkommande pojkarna både för deras egen del och för andras del.

När pojkarna fyller 18 år är de myndiga. Vad händer då? Ska de vara kvar på HVB hemmet om de nu inte fått hit föräldrarna eller om de inte rest hem igen. Vad händer med dem då? Ensamma i ett främmande land med löften som säkert för länge sedan har brutits och upphört från våra politiker och myndigheter. Det behövs ju bara att en av de som åtagit sig denna tonåring dör, flyttar, byter jobb så har trygghetskedjan brustit för den ensamkommande. Har man varit ensam tidigare så är man ändå mer ensam nu. Långt hemifrån och alldeles ensam mot svenska myndigheter.

Jag har ju väldigt svårt att tänka mig att det skulle vara annorlunda nu än vad det var när jag var barn och tonåring. När jag klev över 18 års tröskeln var alla som bortblåsta. Det hade inte varit så jäkla mycket innan heller. Från början var det ett jäkla pådrag för att i slutet inte bli någonting. Jag tror att allt är sig likt.

Det sas mycket mer runt det här i går på träffen. Jag hade önskat att få informationen skrivet på ett litet papper. Men jag såg inte till något sådant. Det kanske kommer nu när träffen varit.

Tänk om alla dessa ensamkommande flyktingbarn en gång i tiden kommer att begära skadestånd från staten för "de ensamkommande flyktingbarnen som Svenska samhället svek"

Vad spelar det för roll vad jag säger. Inte ett skit även fast jag har erfarenheten och även en viss utbildning av barn. En barnskötarutbildning + en kurs i barn med särskilda behov. Märkligt... det går inte att argumentera med det som bakgrund ens. När inte ens fakta räcker till så är det illa. Utan allt kallas rasism och nazism.

Så nu är det bara och vänta och se hur Kungsör kommer att klara av 12 st ensamkommande tonårspojkar på flykt i puberteten "14-17 år". Hur det än är så kommer jag alltid att tycka att man som barn och ung mår bäst av att vara där man har sina rötter.

Video - Streaplers , Borta bra men hemma bäst.

Det är något magiskt och mystiskt med blått och med ädelstenarna i år! UNDO betyder faktiskt ogjord eller ångra! Och så en liten sångfågel!

I tisdags skrev jag om en tavla jag hade skissat upp och var på gång att börja med. Nu är det väl ändå dags att börja med den. Nu har jag fotat upp den så jag kan lägga ut en bild på hur det kan se ut i begynnelsen. Sen tänker jag låta musiken bestämma hur resten ska bli. Det får bli två låtar den här gången. Så får jag se vad det blir. Det får inte bli för mycket för då blir det väl antagligen bara ett kaos. Det måste passa ihop annars blir det konflikt. Man måste väl troligen segla på samma våg.

"tisdagen den 4:e mars 2014
Nu blir det måla av ett tag. Har skissat upp för en ny tavla. Kanske får den heta "Twitter" eller kanske "Kvitter" - Det jag skissat upp på duken för ett tag sedan är en stor ädelsten med en del mindre ädelstenar runt om. Vi får väl se vad som blir av det för just nu är jag rysligt sugen på att göra en fågeltavla. Som vanligt kör jag under samma tema: "Gudarna Målar och Berättar"

Det hände något konstigt i går. Idag funderar jag lite på vad som hände och varför? Så nära i tiden, annars brukar det vara längre ifrån tidsmässigt. Jag har kollat på melodifestivalen en gång, och det var den första gången när programmet började för den här omgången.  Sen blev det ointressant. I går av en händelse så blev det att jag tittade. Jag visste inte ett skit om låtarna. När då Sanna Nilsens låt ska börja och man ser den blåa dekoren med ädelstenarna komma dinglandes.

Video - Sanna Nielsen-Undo Melodifestivalen 2014

Då säger jag till Markko - Den här låten vinner!  Jag har inte hunnit höra något av den när jag säger det. Fast senare blev jag ju fundersam på riktigheten av det, men det löste sig på slutet med endast 2 poäng. En fantastiskt mäktig och stark låt. Den kändes ju verkligen i hela kroppen. Så nu har jag då fått en vinnarlåt att måla tavlan efter. Undra vad egentligen UNDO betyder. Kan jag sätta det namnet på min tavla eller är det stöld? Jag hade ju kanske tänkt mig twitter eller kvitter. Fast i ärlighetens namn så måste jag ju erkänna att jag röstade på en annan låt . Jag röstade på en liten sångfågel. Tänk så lång tid det ska ta innan 25 öringen ramlar ner.  En välkänd sångfågel är väl ändå näktergalen. Och då kommer jag ju att tänka på Florence Nightingale.

Video - Ellen Benediktson Songbird (Melodifestivalen 2014)

Nu blandade Markko sig in i leken om ordet undo. Han trodde först det var ett ord på latin eller på italienska eller nått. Han tyckte det lät så. Men det visar sig att det är ett engelskt ord. Jag får lov att stanna upp lite i mina egna tankar och ta till mig det. För jag vet att ofta när han säger något så är det för att göra mig uppmärksam på något. Om han gör det medvetet eller omedvetet vet jag inte. Om han gör det medvetet så kan han läsa tankar. Ruskiga tanke! Jag som kan tänka både det ena och andra ibland. Hade han inte stoppat upp mig lite så hade jag missat en grej i hastigheten. Jag hade missat de engelska soldaterna i den bok jag läste i om Florence Nightingale. De lemlästade pojkarna som var på väg bort från krigsskådeplatsen på Krim. Denna oerhörda tragedi. Var kommer då ädelstenarna och undo = ogjord, ångra in i det här?

Jag lägger in tavlan i min atelje när den är färdig. Idag tänker jag inte redigera stavfel eller andra konstigheter. Det är så tråkigt och tidsödande! 

Egentligen så självklart. Tavlan får helt enkelt heta "Twitter eller Kvitter". Men vad tusingen. Nu ser jag ju vad jag skrivit på baksidan av duken. Det hade jag helt glömt bort. Där står att tavlan heter: Makten, Prakten och Härligheten