Jag saknar dig så mycket! 17 år sedan du omkom i broraset i Kil. Älskade vän! Fina Carina..

Jag har inte gråtit på väldigt länge! Nu gråter jag ohejdat! Det behövs nog! Jag trodde att alla tårar var slut och att jag levde med ett hjärta gjort av sten.

I år skulle du ha fyllt 57 år. I går skrev jag in din födelsedag i kalendern. 😥

I dag har det varit en märklig och magisk dag. Jag har haft mycket funderingar ett tag. Jag har inte kunnat bestämma mig hur jag ska göra med en del saker. Skit jobbigt faktiskt!

I dag så hände det magiska, det övernaturliga. Jag har fått svaren från en osynlig vän. En stjärna i himlen.

Jag bara visste att jag skulle ner till återvinningen innan de stängde! Sagt och gjort. Drog iväg dit som en avlöning. .

Det första jag hittade var en grå kub som såg ut som ett hus och som hade  skriften "Life is a blessing. LIVE IT!" Och "Home is where They love you"

Sen var det stjärnan med texten om osynliga vänner.

Sen rådet jag fick på en annan liten tavla: "The best way to make your dreams come true, is to wake up"

Bland skivorna hittade jag Julio Iglesias på vägen in i butiken. När jag gick ut så gick jag förbi skivorna igen. Jag visste att jag skulle hitta en skiva med  Vaya con Dios. Jag bara visste det! Den artisten var en av min osynliga väns favoriter. Nu vet jag hur jag ska göra! Tack snälla! 💞 Jag saknar dig så mycket! 

Broraset i Kil

Broraset i Kil

Det är något magiskt med fåglar och musik! Casanova med Wizex och Danne Stråhed. Symbolik häger.

Jag har funderat och funderat. Men en sak är säkert och det är att jag lärt mig något av detta. Jag måste sluta att tvivla! En sak till som man kanske inte tänker på så ofta.. är att man har det mesta till låns ett kort tag. 

Vad hände! 

Jag träffade en person bara så där. Vi samtalade en stund. Det gick en vecka två så dimper en gratistidning ner i brevlådan. Den låg framför  fötterna när jag klev in genom dörren. Ändå har jag undanbett mig tidningar. Lite irriterad tar jag med mig tidningen och sätter mig ner och börjar bläddra. Jag går snabbt till döds annonsera. De är väldigt många, flera sidor. Bland de sista annonserna ser jag ett namn. Tror jag läst fel och läser igen, läser vilka de anhöriga är! En hastig bortgång av personen. Det här känns inte verkligt och inte helt okey! Jag har ju nyligen pratat med personen! Jag får senare reda på genom omvägar att denna person avlidit hastig samma dag som vi hade samtalat. Det känns verkligen underligt! 

Jag skickade blommor till begravningen. Jag förmår mig inte att gå på någons begravning efter min mors bortgång. 

Jag var bort till apoteket och en underlig känsla infann sig. Jag åkte bil och en låt kom upp på radion. Låten var "casanova med Wizex."  Det kändes kusligt och magiskt som om texten ville säga mig något. Det kändes vemodigt, sorgligt men samtidigt väldigt fint. Sen händer nästa underliga grej. När jag svänger upp mot mitt hus så ser jag en stor häger som kommer flygandes från centrumhållet. Men nu händer det märkliga! Hägern vänder och kommer tillbaka över mitt biltak väldigt nära. Sen lyfter den och fortsätter sin färd. Det var en person till som såg hägern och vi har pratat om det och tar det för att någon ville säga ett Hej Då till oss! Ett sista hej då! Jag tycker det var snällt och fint eftersom vi inte gick på begravningen. Till saken hör att vi tyckte väldigt mycket om denna person. En bra vän. En person som brydde sig om andra ända långt inne från hjärtat. Jag kan lova att hans grav såg ut som om det regnat blommor över den från himlen! Ett riktigt blomsterregn. Väldigt vackert! 

Häger:

Dessa sötvatten- och kustfåglar är kända för sina långa ben, långa hals och harponliknande näbb. Dessa fåglar är dock också kända för sina symboliska betydelser. Denna fågel symboliserar:

◆ Nåd
◆ Noble Stature
◆ Lugn
◆ Ensamhet ◆ Lång livslängd
◆ Intelligens
◆ Styrka
◆ Oberoende
◆ Lugn
◆ Flöde
◆ Stabilitet
◆ Självbestämning
◆ Självreflektion
◆ Självberoende
◆ Taktfullhet
◆ Lycka till

Listan kan fortsätta. Olika kulturer har olika symboliska betydelser om denna fågel. Enligt grekiska mytologier var hägrar trodde vara Guds budbärare. 

Flera indianerstammar tror att det är lycka till att se en häger. 

Man behöver höra texten för att få sammanhanget i casanova.  Sammanhanget och budskapet. 

Casanova med Wizex - Danne Stråhed

Vi har blivit riktiga glaskrossare ! Ett dåligt tecken eller inte?

Vi har haft jätte otur med glas ett tag. Först gick det en stor bit ur ett glas som låg i disken. När jag var på ICA häromdagen så tappade jag mina solglasögon i golvet. Naturligtvis gick glaset sönder i dem. Tråkigt för jag gillade verkligen de solglasögonen. Nu får jag använda dem med röd båge, det är det enda par jag har kvar nu. Så var det gubbens tur att krossa ett likadant glas som jag hade haft sönder. Igår så var det en tavla som åkte i golvet ute i trapphuset och glaset gick ju naturligtvis i tusen bitar. Det var de senaste dagarnas glaskross hos oss. Ett dåligt tecken? Jag tolkar det som att något vill visa på något. Jag vet i vilket fall som helst att när glasögon dyker upp och börjar bråka på något sätt så kan man tolka det som att man inte ser något som är viktigt "ser du inte?" så skulle man kunna tolka solglasögon kraschen.

Om jag slår ihop det med den senaste tavlan jag påbörjat så kan det nog stämma tolkningen av glasögonen. Tavlan har som snabbast fått namnet "I skuggan av...". Det finns en figur i skuggan som man inte ser. Man vet att det finns någon där men inte vem och egentligen inte var. Jag lägger upp en bild på den påbörjade tavlan. Till höger så kan man se den blå figuren.

Två drömmar som signalerar om miljön! Nu har jag äntligen bestämt mig för vilket parti jag ska rösta på. Det blir miljövänliga SvP. Och en nyinspelad naturfilm

Jag har haft ett par knepiga drömmar ett par nätter. Säkert har det med miljöförstöringen att göra. Jag är väldigt orolig för vår miljö. Vi måste ha en bra miljö för att överleva. Ju fler vi blir på jorden desto snabbare går vi mot en total skövling av moder jords tillgångar.

Video - Naturfoton tagna runt Kungsör - 2012 / 2013

Den första drömmen hade jag i förrgår. - Jag kom gående in mot en järnväg. Precis framför järnvägen fanns en rektangulär halvfärdig byggnad, i princip bara en grå stengrund. Det kändes lite obehagligt. Runt stengrunden var det rensat på träd, buskar och annan växtlighet. Det såg väldigt dött och tråkigt ut. Lite åt sidan fanns en snårig skog. Jag gick dit för att kolla om man kanske kunde bygga sig en liten stuga där istället. Från det hållet och det var från högerhållet så kan jag nu se stengrunden i den vinkeln. Jag ser hur stengrunden ska snyggas till för att dölja misslyckandet och förstörandet av marken. Helt plötsligt kommer det upp i alla fyra hörnen någon typ av vackra tygblommor.

Den andra drömmen var i natt och det jag kommer ihåg var att vi skulle med tåget. Vi missade det ena eftersom vi stod och tjafsade om priser. Just det tåget som vi missade var det billigaste. Om vi snabbade oss på så skulle vi få lifta med ett annat tåg för att hinna ifatt det andra tåget så vi kunde kliva på vid nästa station. Vi fick lov att ta oss in i loket. Det var högt och bökigt. Vi hade matpåsar fulla med matvaror som skulle med. Den ena påsen var en vit plastpåse den andra tror jag var i tyg eller papper. Så satt vi då där längst fram i loket och tåget rullade iväg framåt. Lokföraren var en glad ljus kvinna. Vad kusligt! Nu stämmer det helt plötsligt in med mitt tåg som jag målade när jag bodde i Skogås. Tro det var 2011. Tygblommorna på hörnen. Den ljusa kvinnan längst fram i loket. Och så drömtåget! Ur konstsamlingen "Gudarna Målar och Berättar" Det var ju precis så det var i drömmen.

Lite lustigt hur man kan drömma. Säkert kan man plocka ur massor i de här drömmarna som har med miljön att göra. Jag sa ju igår att man kanske borde kolla på olika partier hur de ställer sig till vår viktiga miljö. Miljön är ju en förutsättning för överlevnad. Jag har nu på morgonen hunnit med att gå igenom några partier. Några behöver jag ju inte gå igenom eftersom de haft flera år på sig i riksdagen att visa framfötterna. Men de framfötterna har jag inte sett hos något av de partierna. Jag är urless på dem. Allt står still. Allt blir bara sämre.

Jag hittade ett parti nu för en stund sedan som ligger på min linje när det gäller miljön. Lite festligt också att de har en tidning som heter precis som min morfars gamla ångslup. Min morfar var båtägare och båtbyggare. Han och hans bror körde timmerdragare "bogserbåt" utöver Selångersån i Sundsvall. Jag har en berättelse från en av dessa resor över ån. Jag ska leta reda på den när jag kommer åt i förrådet. Den var publicerad i en båttidning. Jag ser nu att många gamla båtar från Sundsvall finns i ett digitalt museum hos Sundsvalls bibliotek. Jag känner igen ett namn och det är min morbrors "Rune Högström". Jag vet att han hade någon utställning om ångslupar / båtar på biblioteket i Sundsvall. Jag tror han skänkte mycket av båtmodellerna till det museet.

Men nu till saken med just namnet på min morfars hembyggda båt FRAMÅT. Det är ju faktiskt riktigt sant ibland att man ska se framåt och inte bakåt. Fast ibland undrar jag nog om man inte behöver se sig om lite för att kolla på vad som hände? Det är väl det som kallas för konsekvenser och erfarenheter. Och man kan säkert lära på misstagen. Det vore ju synd att fortsätta göra samma misstag.

Fast det var ju inte riktigt det här heller som jag ville komma fram till utan det jag ville komma fram till var att jag hittat ett mindre parti som stämmer överens med mina miljökrav av det jag kan läsa i deras partiprogram på deras hemsida. Och just deras medlemstidning heter "FRAMÅT". Om jag drar mig till minnes så har jag för rätt så länge sedan sagt att jag ska rösta om det kommer något "framtidsparti". Ja! jag vet. Det är ett litet parti och vad ska de kunna göra mot de större partierna? Ja jag vet verkligen inte det. Det är tråkigt när större partier får fara fram som blådårar och förstöra vår värdefulla natur med falska löften.

Nä! Då röstar jag hellre litet för att markera var jag står.  Finns detta parti inte med på min ort eller i mitt landsting så lägger jag min röst där i alla fall. Det går att skriva på en blank lapp med bläck. Så ska jag göra. Det är mitt sätt att demonstrera att jag är missnöjd med miljöpolitiken. Miljön och djuren ligger mig varmast om hjärtat nu när vi går mot val. Så självklart måste jag gå efter vad jag själv tycker och inte vad min granne tycker. Så är det! 

Det blir alltså SVP som jag röstar på! - Det är mitt val och jag förutsätter att du respekterar det!

Här deras miljöpolitik

Sverige skall ha ett starkt miljö- och djurskydd. Sverige har en unik natur som är värd att skydda och bevara. Livsmedelsindustri och annan verksamhet där djurhållning ingår måste vara etiskt hållbar.

Alla politiska beslut måste ta miljön i beaktande. En god miljö är själva förutsättningen för att vårt folk ska kunna fortsätta leva i Sverige och dessutom ha möjlighet att ta del av vår unika natur. Även om miljöfrågan är global, så måste vi även på lokal och nationell nivå ta vårt yttersta ansvar. Sverige skall ligga främst i kampen mot natur- och miljöförstöring. Vår livsmedelsindustri skall vara en förebild, där hygien och etiskt förhållande till djuren är fundamentalt.

Video - Crying Earth 

Tillägg klockan 21.11

Jag höll på att lägga upp ett nytt foto på YouTube nu i kväll. Jag höll på att byta till en bild av en tavla jag målat. Jag höll på med  "avundsjukan". Avundsjukan heter ju inte bara avundsjukan utan den heter allt som allt "avundsjukan är gjord av grön metall, skitnödig och mycket farlig." När jag höll på med det här så kollade jag ut och fick se ett så konstigt moln som seglade upp snabbt. Fram med kameran och tog några kort. På mitten såg molnet grönt ut. När jag kollade sen så syntes det inte på fotot. Jag visade bilden för Markko och han säger - Det där är ju avundsjukan! Och det är det nog, man kan se ögonen i molnet och den spretande pälsen. 

Den stora tavlan i blått med flera namn och en jättestor drake på himlen. Vad betyder det idag?

Jag har varit på gång att skriva något i flera dagar,  men det har inte velat sig. Nu för en stund sedan såg jag ett så festligt moln som jag tänkte hinna fota. Jag fick leta efter kameran en bra stund och innan jag hunnit fota så hade molnet börjat lösa upp sig.  Molnet liknade en drake.

Sen kom jag på något annat och det var det som fick mig att öppna bloggen och skriva. Det var vad M sa på förmiddagen. Han har hållit på ett tag och målat på en tavla med en örn men får inte till den riktigt som han vill. Det han bara sa så där ur luften var "Örnen har landat"

Och nu kom jag på en grej. För ett antal år sedan påbörjade jag målandet av en jättestor tavla i blått. Den har förändras ibland. Jag har fortsatt måla på den. Den ser inte riktigt lika ut idag som bilden på fotot. Flickan på höger nederkant finns inte kvar på tavlan. Just nu har målandet på den stannat upp. Det ha stått still i ca 2 år. Tavlan har flera namn. "Mitt namn på tavlan var från början "Jag har tjuvkikat lite"

1. Döden 2. Frihetens port 3. Jag har tjuvkikat lite 4. Sjunde himlen 5. En himmelsk dröm - en hemlig förbindelse 6. Jag flyger nära bredvid dig. 7. Det finns ingen död 8. Beskyddad 9. Kärlek"

En del av den stora blå tavlan med draken, jorden och örnen.

På tavlans mittpunkt ser man jordklotet. Uppifrån på väg mot jorden kommer en jättelik örn. Nerifrån och upp mot jorden kommer en lika stor drake. Och jorden är så liten, så liten! Tänk! Det har jag aldrig tänkt på fören nu att den symboliken finns i tavlan?

Symbolvärdet i det här vet jag inte riktigt hur jag ska placera? Jag har haft en ledsen, deppig och bedrövad känsla idag. 

Video - nana mouskouri - a place in my heart

Det är något magiskt och mystiskt med blått och med ädelstenarna i år! UNDO betyder faktiskt ogjord eller ångra! Och så en liten sångfågel!

I tisdags skrev jag om en tavla jag hade skissat upp och var på gång att börja med. Nu är det väl ändå dags att börja med den. Nu har jag fotat upp den så jag kan lägga ut en bild på hur det kan se ut i begynnelsen. Sen tänker jag låta musiken bestämma hur resten ska bli. Det får bli två låtar den här gången. Så får jag se vad det blir. Det får inte bli för mycket för då blir det väl antagligen bara ett kaos. Det måste passa ihop annars blir det konflikt. Man måste väl troligen segla på samma våg.

"tisdagen den 4:e mars 2014
Nu blir det måla av ett tag. Har skissat upp för en ny tavla. Kanske får den heta "Twitter" eller kanske "Kvitter" - Det jag skissat upp på duken för ett tag sedan är en stor ädelsten med en del mindre ädelstenar runt om. Vi får väl se vad som blir av det för just nu är jag rysligt sugen på att göra en fågeltavla. Som vanligt kör jag under samma tema: "Gudarna Målar och Berättar"

Det hände något konstigt i går. Idag funderar jag lite på vad som hände och varför? Så nära i tiden, annars brukar det vara längre ifrån tidsmässigt. Jag har kollat på melodifestivalen en gång, och det var den första gången när programmet började för den här omgången.  Sen blev det ointressant. I går av en händelse så blev det att jag tittade. Jag visste inte ett skit om låtarna. När då Sanna Nilsens låt ska börja och man ser den blåa dekoren med ädelstenarna komma dinglandes.

Video - Sanna Nielsen-Undo Melodifestivalen 2014

Då säger jag till Markko - Den här låten vinner!  Jag har inte hunnit höra något av den när jag säger det. Fast senare blev jag ju fundersam på riktigheten av det, men det löste sig på slutet med endast 2 poäng. En fantastiskt mäktig och stark låt. Den kändes ju verkligen i hela kroppen. Så nu har jag då fått en vinnarlåt att måla tavlan efter. Undra vad egentligen UNDO betyder. Kan jag sätta det namnet på min tavla eller är det stöld? Jag hade ju kanske tänkt mig twitter eller kvitter. Fast i ärlighetens namn så måste jag ju erkänna att jag röstade på en annan låt . Jag röstade på en liten sångfågel. Tänk så lång tid det ska ta innan 25 öringen ramlar ner.  En välkänd sångfågel är väl ändå näktergalen. Och då kommer jag ju att tänka på Florence Nightingale.

Video - Ellen Benediktson Songbird (Melodifestivalen 2014)

Nu blandade Markko sig in i leken om ordet undo. Han trodde först det var ett ord på latin eller på italienska eller nått. Han tyckte det lät så. Men det visar sig att det är ett engelskt ord. Jag får lov att stanna upp lite i mina egna tankar och ta till mig det. För jag vet att ofta när han säger något så är det för att göra mig uppmärksam på något. Om han gör det medvetet eller omedvetet vet jag inte. Om han gör det medvetet så kan han läsa tankar. Ruskiga tanke! Jag som kan tänka både det ena och andra ibland. Hade han inte stoppat upp mig lite så hade jag missat en grej i hastigheten. Jag hade missat de engelska soldaterna i den bok jag läste i om Florence Nightingale. De lemlästade pojkarna som var på väg bort från krigsskådeplatsen på Krim. Denna oerhörda tragedi. Var kommer då ädelstenarna och undo = ogjord, ångra in i det här?

Jag lägger in tavlan i min atelje när den är färdig. Idag tänker jag inte redigera stavfel eller andra konstigheter. Det är så tråkigt och tidsödande! 

Egentligen så självklart. Tavlan får helt enkelt heta "Twitter eller Kvitter". Men vad tusingen. Nu ser jag ju vad jag skrivit på baksidan av duken. Det hade jag helt glömt bort. Där står att tavlan heter: Makten, Prakten och Härligheten

Vi såg en havsörn högt upp i det blå idag - Endast invånarna i ett land eller i ett territorium har rätt att bestämma om sin framtid!

Det skulle bli sol idag men det blev det inte. Det är rätt så varmt men det småregnar hela tiden. Vattenståndet är rätt så högt vid ån. Många fåglar har kommit tillbaka redan. För en stund sedan såg jag ett gäng skarvar eller nått sånt, straxt innan såg jag en havsörn. Örnen flög rätt så högt upp. Han stod still i luften ibland och kollade neråt för att sedan flytta sig en bit åt vänster. Han syntes i kikaren men var för högt upp för att jag skulle kunna ta ett foto. Och det var ju synd!

En lånad bild på skarvar. De vi såg var på väg åt vänster.

Jag tänkt att jag skulle leta en bild på google för att lägga ut här när jag kom på att Markko målat en havsörn som låg så på himlen som den här gjorde. Jag tror året var 2010 eller 11 när han målade tavlan. En annan kul grej på tavlan är att Markko målat ett rött och vitt lastfartyg på tavlan. Man ser båten rätt så långt bort vid strandremsan på andra sidan vattnet. Precis på det sättet brukar en precis likadan båt åka förbi här ute på Mälaren på väg mot Köping eller Västerås. Kul sammanträffande. Eller är det inget sammanträffande, utan det är helt enkelt framtiden som visat sig i konsten? Ms Havsörn är på väg mot höger. Fast det är ju klart den kan ju vända riktning rätt som det är och komma flygande tillbaka.

Vi pratar en del om det som händer i Ukraina. Kanske inte så mycket om just Ukraina utan det som händer runt omkring. Och självklart gör vi ju en jämförelse med Sverige och hur våra svenska politiker skulle ha agerat i samma situation. Det första vi kan konstatera är att vi inte har något försvar. Det är nedmonterat av socialdemokraterna och moderaterna.  Vi kan ju konstatera att våra svenska politiker inte tycker att vi är något att försvara. Var har alla våra stridsmaskiner tagit vägen? Är de sålda så måste de ha gett en bra summa med pengar. Var är pengarna och hur mycket blev summan?

Socialdemokraternas försvarsbeslut om nedläggningen av vårt försvar.

Försvarsbesluten 1996, 2000 och 2004. Sedan har alliansen kört ner resten i skiten och resultatet ser vi idag. Två flygplan på Gotland!

Försvarsbeslut år 1996: Försvarsbeslutet gick ut på att banta försvaret och förstärkas vid behov – från invasionsförsvar till anpassningsförsvar.

Försvarsbeslutet år 2000:  Beslutet var en fortsättning på steget som började tas vid försvarsbeslutet 1996 dvs. från invasionsförsvar till insatsförsvar. Försvarsbeslutet innebar nedläggning av ett stort antal förband och staber.

Försvarsbeslutet år 2004:  Beslutet anses som det sista försvarspolitiska beslutet i Sverige i ominriktningen från invasionsförsvar tillinsatsförsvar. Tillsammans med försvarsbeslutet 2000 kan man anse det som den största förbandsslakten sedan försvarsbeslutet 1925 i svensk försvarshistoria.

Såväl grundutbildande förband i Grundorganisationen (GRO) som förband i Krigsorganisationen (KRIO) försvann. Även militärdistrikten i försvann i samband med beslutet. En annan radikal förändring var det nya värnpliktssystemet som sedan infördes 2006 som innebar att nästa alla gör 11 månader och sedan en frivillig tredje termin. Vidare avvecklades även Driftvärnet i samband med försvarsbeslutet.

*

Då kan vi gå nästa bit och kolla på vad som hände i Ukraina under kravallerna. Faktiskt så vet man egentligen inte så mycket om vad som egentligen hände i det kaoset. Det jag vet bestämt är att Ryska befolkningen blev hotade med att få besök i sina hem. Vilka som hotade känner jag inte till. Det händer en hel massa saker, det sägs en hel massa saker. Det jag vet är att de flesta politiker beter sig löjligt åt, de irrar omkring som yra höns! En av dem som inte yrar omkring är väl ändå Putin.

Det här säger Putin i dag och jag kan inte se det på annat sätt än att så borde varje vettig, normal och ärlig landsfader göra för sitt folk.

Putin sade att endast invånarna i ett land eller i ett territorium har rätt att bestämma om sin framtid. Så om Krim vädjar om att upptas i Ryssland är det svårt att tänka sig att Putin skulle säga nej. Han hänvisade också till att albanerna i Kosovo fick bryta sig ur Serbien – så varför skulle inte ryssarna på Krim få lämna Ukraina?

Att ”skydda ryska liv” varhelst de hotas är något som Putin sade att han förbehåller sig rätten till.

Barack Obama ringde återigen upp Vladimir Putin.

Vladimir Putin böjer sig inte för hoten.

Olaglig kupp

I ett uttalande på fredagsmorgonen säger Vladimir Putin att de båda länderna fortfarande är väldigt långt ifrån att vara överens.

- Den nybildade regeringen i Kiev är resultatet av en olaglig kupp och Ryssland kan inte ignorera ropen på hjälp och skydd, säger Putin i uttalandet och syftar på Ukrainas ryskdominerade östra och södra delar.

Samtidigt säger Putin att förhållandet mellan USA och Ryssland inte får skadas på grund av krisen i Ukraina. Putin betonade att det är viktigt för stabiliteten och säkerheten i världen med goda relationer mellan Ryssland och USA..

http://www.expressen.se/nyheter/vladimir-putin-bojer-sig-inte-for-hoten/

Något liknande skulle inte vår regering gjort för svenska folket. Och jag kan lova att skulle Sverige på något sätt bli hotat så sticker de här gubbarna. Vi svenskar kommer att kunna se dem på TV där de sitter i Bryssel och hotar svenska folket med sanktioner för landet!

Video - Van Morrison - Real Real Gone

Budskap från änglarna och från den vita ängeln Florence Nightingale. - STOPPA KRIGET. Nu ber vi en bön allihopa att kriget inte bryter ut på Krim "Ukraina / Ryssland"

Nu är det pirrigt! Det bara händer saker. Nu är det bråttom! Bara av en händelse så fick jag en bok under dagen som jag reagerade på direkt. Boken heter "Den Vit ängeln" Och vita änglar gillar jag ju. När jag öppnade boken för att kolla på första sidan så fick jag gåshud. Boken handlar om Florence Nightingale. Så läste jag en bit in i handlingen och jag börjar förstå att något viktigt budskap är på väg fram från änglarna.

En vision jag fick år 2005 -Jag såg en stor vit ängel flyga in över det ställe jag nyligen flyttat till. Den stora ängeln kom in över vattnet. Det var också under den här tiden fast lite senare på året som jag såg och hörde änglakören. Jag har berättat om det tidigare. Jag lägger in en länk. Läst det gärna och jämför. Lite konstigt hur saker faller samman och på plats.

söndagen den 7:e oktober 2012

"Något är på gång !? Dom har visat sig igen "änglakören" och dom är många! Det känns viktigt att skriva om detta just nu."

Ja just det! Så var det. De hade visat sig tidigare och visade sig igen och nu åter igen med den här boken.

Sist de visade sig var i en dröm med en vacker sång och en vissling. En gång tidigare i början på 1990 talet hade jag en konstig dröm. Det var en mycket mörk natt. Jag hade åkt med bilen ut till en klippavsats "platå" vid vattnet. När jag klev ur bilen kunde jag höra en röst i mörkret som gång på gång ropade "Florence, Florence!"

År 2010 målade jag en tavla som fick namnet Nightingale. Och som vanligt målat under temat "Gudarna Målar och Berättar"

Jag målade den till låten ♪♫ Nightingale ♫♪ Video

Men nu tillbaka till boken. Jag visste sedan tidigare att Florence Nightingale figurerat i något krig. Att hon var sjuksköterska. Men mer visste jag inte. Så det jag nu läste i boken höll på att skrämma slag på mig. Jag ska skriva av det jag läste i boken. Orka läsa du med! Sen vill jag bara påpeka en sak till och det är en grej som står på baksidan av boken. Tar det först.

"Ett tåg med hjältegestalter".

Bragd och hjältedåd var deras livsluft, dessa kvinnor och män, som gav sig helt åt sin kallelses uppgift, vandrade på äventyrens vägar, och gjorde det tidigare tänkbara tillgängligt för sin samtid. På olika områden gjorde de sin livsinsats, men samtliga leddes de av troheten mot sin inre övertygelse. Vi möter dem i hela världen från solvarma sagoländer till iskalla polarregioner. I deras sällskap upplever vi sällsamma ting. De behövde aldrig leta efter äventyren - äventyret sökte istället dem. De formar sig i ett väldigt tåg av hjältegestalter genom tiderna och genom världen.

"Då har jag äntligen fått veta vem som kör det blå drömtåget "Jesus tåget."

Nu till den ruskiga inledningen av boken - Året är 1854

Jag kan berätta att kriget som utspelat sig i boken var på Krim.

DÖDSSKUGGANS LAND.

- Jag står inte ut längre!

Den jämrande rösten drunknade i det vågsvall av stönanden, ångestrop, svordomar och böner om hjälp som fyllde den stora salen.

- Hör ni inte, jag står inte ut längre, ropade mannen på nytt och sträckte i förtvivlan upp sina händer liksom för att gripa efter en osynlig hjälpare.

Kamraten på hans högra sida vände sitt magra, bleka och smutsiga ansikte emot den olycklige och såg på honom med sina febersjuka ögon.

- Vi har det svårt allihopa, sade han.

- Om jag bara kunde få någonting för värken ...

Jag står inte ut längre!

- Var har du ont?

- De tog av mig benet i morse, och så har jag en kula i axeln, men den kunde de inte få ut. De hade

väl inte tid, antar jag.


En man med träben kom klampande fram i den smala gången mellan bäddarna.

- Där kommer en sjukvårdare, säg till honom.

Men oberörd av alla böner om hjälp fortsatte den enbente sjukvårdaren sin väg, i det han muttrade:

- Har inte tid, kan ingenting göra åt det.

Borta i ett hörn ropade en ung man i feberyrsel efter sin mor. En äldre man, som låg vid hans sida, skakade på huvudet och mumlade:

- Var du glad för att mor din inte ser hur du har det nu. Det skulle hennes gamla hjärta inte tåla ...

En annan bad: Å Herre Gud, förbarma dig över mig!

- Du tror väl inte att Gud tänker komma hit och hjälpa dig, svarade hans kamrat med bitter röst.

Det här är ju helvetet, och här finns ingen Gud.

Mannen med det amputerade benet och kulan i axeln vände sig till sin sidokamrat.

- Det hade varit bättre om kulan tagit direkt i hjärtat så hade jag sluppit att pinas. Jag kommer i alla

fall att dö, det vet jag.

- Ja, de som stupade i slaget var de lyckligaste, svarade kamraten. Och nu kan man rent av avundas

dem som dog på resan hit och kastades i sjön. De kom ifrån det värsta.

Den andre stönade. Nog kom han ihåg den resan. Skulle det otroliga hända, att han klarade sig igenom den här persen och fick leva tills han blev en gammal man, så skulle den fasansfulla upplevelsen på färden från Krim till Skutari aldrig gå ur hans minne. Tillsammans med tvåhundra olyckskamrater hade han stuvats in

på transportfartyget. I vanliga fall brukade denna resa ta mellan fyra och fem dagar i anspråk, men så som förhållandena nu var tog den både två och tre veckor. Denna färd över Svarta havet hade varit fruktansvärd. Överallt, t. o . m. på däcket, låg sårade och sjuka män - jämmer rop, stönanden, dödsångest fyllde detta fasornas skepp ......forsättning............

Vill man läsa boken i sin helhet så skrevs just den här boken 1945 av Yngve Lindblom

Video - I Have a Dream - Angel Voices, Christopher Timothy reading

2014-03-03

”Farligaste situationen i Europa sedan kalla kriget”

Barns fotspår, fågel med lång näbb, gunghäst och en PEZ i dammet och med en Fadersundran på ett vykort.

Jag hittade ett gammal vykort för ett tag sedan som jag tänkt lägga upp men det har inte blivit av. Lika med ett foto jag tog för ett tag sedan. Det såg så konstigt ut. Först trodde jag det var en skugga som speglade sig genom fönstret men när jag kom närmare såg jag att det var avtryck i dammet. Jag fotar en del fåglar och Markko målar ju en del fåglar så det var kul för det här avtrycket såg ut som en fågel. Min tanke var ju direkt att det här är ett tecken på något sätt från andevärlden. Döda människors andar sägs ju ofta visa sig genom fåglar. Lite märkligt! Nu när jag tog upp bilden så kollade jag lite på den igen och jag tycker mig sig en gunghäst till vänster om fågeln. Precis framför näbben på fågeln kan man kanske se en sådan där grej det fanns karameller i "PEZ" tror jag de hette.

Vi tittade lite närmare på de här fotona i kväll och då såg vi fotspåren i dammet "barns fotavtryck". Nu hade jag tänkt mig på att försöka måla av fågeln, men jag vet inte ännu! Jag får se längre fram om den passar in någonstans. Vi hade pratat lite Markko och jag om hur det var när vi var barn, så det var faktiskt lite märkligt att detta dök upp bara så där. Fast det är en annan historia. Kanske berättar jag, kanske inte! Det beror på!

På vykortet finns en text.

FADERSUNDRAN

Vi,

som föddes med barnmorskehjälp utan moderskapspenning och barnbidrag

och aldrig blött i socialkommunala blöjor men som fick lära att snyta oss, vara hövliga och veta hut.

Vi,

som med lappade byxbakar och spikbeslagna sveciakängor i skrabbiga skolhus

skrev på egna griffeltavlor och läste ärvda skolböcker utan fria frukostar,

sexualundervisning och intelligenstestning och absolut utan mindervärdeskomplex

och aldrig haft en aning om kuratorer, beteenderubbning, missanpassning, konsulenter

och andra socialtermer,

HUR TUSAN KUNDE VI KLARA OSS?

Året var 1909 i Västergötland när min farmor föddes. Hennes familj var statare. Från Västergötland till Hälsingland

Klockan är mycket. Jag hade tänkt skriva ett inlägg under dagen men det har inte hunnits med. Jag lägger in fotot jag har tänkt ha med och så skriver jag imorgon istället. Lägger in några stolpar till inlägget.

Stolpar:

Skövde är känt för sina regementen, Skaraborgs regemente och Trängregementet, järnvägen (Västra stambanan) - Töreboda, pigor, drängar, rallare, regementsskräddare.

Fast egentligen behövs ju inte skrivas så mycket. Bilden säger ju en hel del om hur det var i Sverige i början på 1900 talet. I den här släkten har funnits en regementsskräddare någon gång i slutet på 1700 talet.

Det här gamla kortet på min farmor och hennes familj kan väl vara taget någon gång på 1919-20 talet och första världskriget hade antagligen precis varit. Sen kom den stora depressionen någon gång på 1930 talet. Stora depressionen var en lågkonjunktur som började med den stora Wall Street-kraschen i NewYork i USA den 29 oktober 1929. Från USA spred den sig snabbt till Europa och de andra delarna av världen, med förödande effekter i både I-länder och U-länder.

Foto från försvarsutställningen 1940 - FOLK OCH FÖRSVAR Stockholm
Apoteos över den Svenska soldaten.
Text: beredd att värja sitt hem
beredd att bevara till fredens år
vårt svenska land
vårt svenska liv

Sen kom andra världskriget som jag fått berättat för mig att min farfar låg ute i beredskap. Andra världskriget var en global väpnad konflikt som pågick från 1939 till 1945 och involverade större delen av världens nationer.

Min farmor kunde väl vara ca 10 år på kortet och året var ungefär 1919-20. På bilden saknas hennes pappa och yngsta broder som troligen inte är född vid fototillfället. Stugan ser ni ju hur den såg ut där de bodde. Resten går kanske att tänka sig hur det var med komforten och standarden.

Det var långt till skolan och på vintern var det inte så kul. Man fick pulsa i snön flera kilometer i kjol, strumpor och kängor på fötterna. Matsäck fanns sällan utan man fick vara utan lunch. På den tiden fanns det hår löss och vägglöss. Man kammade varandra och på det sättet tog man bort lössen.

Alla jobbade någonstans och för kvinnorna blev det som pigor och männen fick många gånger arbeta som drängar på någon gård. Det var väl inget man blev rik på precis. Äldre pigor bodde i pigkammaren med lite tur. Drängar sov väl i ladugården.

Jag kan inte alla turer men jag vet att farmors pappa jobbade som rallare vid järnvägen. Från Västergötland så hamnade en del av familjen med tiden i Hälsingland. Där träffade min farmor min farfar. Han jobbade vid sågverket i Stocka, han körde timmerbil. Han förlorade alla sina fingrar vid sågen vid ett tillfälle.

På den tiden bodde folk som arbetade till bolaget i så kallade bolagsgårdar. Och så bodde farmor och farfar i ett hus vid Harmånger station ( Edsäter ). De flesta av manligt kön jobbade väl vid järnvägen eller på den stora sulfitfabriken i Strömsbruk eller vid sågen i Stocka. Min farmors pappa omkom när han vid ett tillfälle jobbade vid järnvägen. Han blev påkörd bakifrån av tåget. Han var inte så gammal. Han lämnade efter sig en änka som blev boende hos sina barn till hon blev gammal och dog. Hon är kvinnan på fotot.  Min farmor är andra från höger.

Min farmor blev fattig i hela livet. Från statare i Västergötland till en bolagsgård i Hälsingland som saknade vatten, toalett, bad. Man eldade i vedspis, hämtade vatten i en brunn ute på gården. Man hade ett utedass bakom boden. På utedasset fanns inget mjukt och fint skithuspapper utan man fick gnugga något hårt papper som kanske kom från någon tidning eller något annat tills det blev mjukt. Det fick man torka sig i röven med. Bakom utedasset låg slaskhögen dit man gick med avfall man samlat ihop efter rester och sånt. Tvätta gjorde man ute på gården. Man värmde vatten i en stor gryta sen fick man pumpa vatten och skölja i flera olika baljor. Man kramade och vred ur vattnet för hand. Sen hängde man tvätten på långa linor uppe på berget bakom huset. Klockan fem varje morgon klev min farmor upp för att börja elda i spisen för då var huset helt utkylt. Jo jag glömde. Mattor tvättade man nere vid ån.  Äggskal och kaffesump la man till trädgårdsblommorna som näring. Brännässlorna bakom uthuset använde man att tvätta håret i. Det här var 1960 talet i Edsäter.

Fotot fick jag av henne vid hennes dödsbädd. Fotot var och är inramat i en liten fin ram som alltid hängde på väggen. Det här är det enda fotot som jag vet att hon hade på sig själv som ung och som barn. Och det betydde säkert massor för henne. Det var troligen det enda minne som fanns från hennes barndom och hon var mycket rädd om det.

Video - Ola Pettersson - Barndomshemmet

Jag satt och googlade lite på de ställen min farmor bott. Lite kusligt blev det. Jag antar att den lilla stugan i Västergötland inte finns kvar. Där den har stått så tror jag att det växer träd, buskar och gräs nu. "Vättarna, alverna och småfolket har kanske tagit över. Min farmor trodde på sånt och berättade att hon sett små tomtar och andra väsen." Själv kallade hon sig ibland för "storhuldra". Säkert kan ingen ens ana att människor bott och levt på den platsen.

Jag letade mig fram på nätet och kunde snart följa Strömsbruksvägen från Harmånger och neråt mot Edsäter. Mycket, väldigt mycket är sig precis likt som det var för snart 50 år sedan. När jag kom ner mot Harmånger station kändes det spänt, men nu är det inte sig riktigt likt längre, stationen är riven som tidigare varit en stor järnvägsknutpunkt. Det enda som återstår är järnvägsrälsen som talar om att människor har jobbat hårt här.

En liten bit till så på vänster sida ska det stora vita bolagshuset ligga men det gör inte det, det är rivet och man kan inte ana att människor levt ett långt liv där. Spåren är som bortblåsta.

Jag följer vägen en bit till och kommer ner till Strömsbruk och till platsen där den gamla sjukstugan ska ligga på, men ingen sjukstuga finns, den är riven. På platsen är en gräsmatta anlagd. Ingen skulle kunna ana sig till att ett stort rött hus stått där.



Liv som har funnits på tre platser där min farmor bott är precis som om det aldrig funnits, som om hon aldrig funnits. Kusligt och lite otäckt samtidigt sorgligt. Människors barndomshem är borta. Det finns inget att återvända till om man skulle vilja. Fast jag tyckte det var väldigt kul att hitta den här tjänsten så jag kunde åka vägen ner mot Edsäter och mot Strömsbruk. Jag har alltid gillat tallskogen efter den vägen. Tallskogen, ån och järnvägen. Så det var en spännande och igenkännande känsla.

Följ vägen klicka här sedan när du kommit in klickar du på A och sedan klickar du på bilden. Sen är det bara att följa vägen.

Kan man utläsa något dolt i konsten? Berättar konsten något för oss? Kanske, kanske! Ibland verkar det så. Tomma löften, tomma ord som blev en skräcködla och ett spel för gallerian är lika med avundsjukan i ett nötskal "

Jag har en tavla som jag för första gången målade någon gång på 1990 talet. Jag blev aldrig nöjd med den utan efter något år målade jag om färgerna på den. Den såg fortfarande fel ut med ansiktet lite på sidan och som lite bakslugt lyssnade men ändå vände ryggen till. Så gick då ytterligare en massa år och nu nyligen målade jag om den igen. Nu lät jag ansiktet komma lite i skuggan. Det finns någon där men på något sätt är den kamouflerad. Vid alla tre tillfällena jag målat tavlan så har den ändrat färg precis som en kameleont. Kameleonten är en ödla och ett kräldjur som alltså kan kamouflera sig.  Den byter färg för att flyta/passa in i miljön. Ganska häftigt faktiskt!

Hela sammanhanget kom jag på i morse. En lång väg och en lång tid för en så simpel tavla.

Jag satt och funderade på tavlan. Den senaste gången jag målade om tavlan så tillkom en figur. Jag tror det kan vara en kameleont. Jag har många gånger bett Markko måla en för han är ju så bra på att måla djur. Men det har aldrig blivit av. Synd! Men skit samma. Nu har jag i alla fall något som liknar en kameleont. Hur som helst så följde den här tavlan med till utställningen. Under alla år har den inte fått något namn. Jag har inte hittat något som passar. Så jag tog ett namn som jag skrivit på ett papper. Tavlan fick heta "tomma ord, tomma löften".  Inte för att jag tyckte det passade. Jag pratade med en person på utställningen om just kameleonten som jag först trodde var en ögonfransgecko.  Som jag ser det är ansiktet på kameleonten till höger på tavlan men personen tyckte ansiktet var till vänster där jag tyckte svansen var. Alltså så har den här kameleonten två ansikten och två svansar. Inget annat än en skräcködla kan ha två huvuden och två svansar. Nu har tavlan fått sitt namn "skräcködlan".  Eller varför inte "tomma ord och tomma löften som blev en skräcködla"

¨Några har gillat tavlan och några har tyckt den varit skitdålig. Och det får man tycka!

En bild jag googlade fram i morse på en Geckoödla .
Söta små rackare. Hittade en blogg som skrivit en del om dem.

Geckos och girigbukar

Om jag vill kan jag hamna här med skräcködlan. Säkert kan jag gå en annan väg också. Finns säkert en hel del att välja på. Tiden brukar avgöra det. Jag kopierar ner några rader där jag hamnade just nu. Lite kul faktiskt. 

Skräcködlan - en slags hyllning till mitt Fin(a)land

Lina Lundin har dykt ner i det nyansrika, känslofyllda, finska språket och dess musik, samt i landets starka karaoke- och sällskapsdanskultur. I Skräcködlan – en slags hyllning till mitt Fin(a)land undersöks viktigheten i vårt ursprung, våra rötter och vår uppväxt. Det blir passionerat, allvarligt, lekfullt och galet i dans, sång och text! Skräcködlan – en slags hyllning till mitt Fin(a)land.

Utställningen håller fortfarande på och håller på fram till den 15/11-2013

Innan jag gick till utställningen idag så var jag på ett annat ställe. Det var bra så jag fick lufta mig lite. Jag kom på en grej till med tavlan. Tavlan har ju ett galler och först kunde jag inte se var det skulle höra hemma i symboliken. Men så sa det klick och det stod helt klart att symboliken blir ett spel för gallerian. Så nu tror jag att tavlan har fått hela sitt namn. Precis som ödlan så kom gallret till sista gången jag målade om tavlan. Kan ha varit i början på det här året.

"Tomma ord och tomma löften som blev en skräcködla och ett spel för gallerian"

2013-11-09

Jag har sovit på saken lite och nu framträder ytterligare detaljer på tavlan. Ansiktet på tavlan är ju lite grönt. Grönt förknippas ju ofta med "grön av avundsjuka". Eftersom det här ansiktet är lite skuggat och har en stängd blick så skulle man ju kunna tolka det som en dold avundsjuka. I nedre högra hörnet hade jag tänkt måla en kotte eller en nöt av något slag men det blev inte så. Hade jag gjort det så hade man kanske kunnat säga "avundsjukan i ett nötskal". När jag tittar närmare på tavlan så kan man kanske gör den tolkningen ändå. Ansiktet finns i ett nötskal. Så den finns där i alla fall avundsjukan inkapslad i ett nötskal. Nu har jag verkligen blivit osäker på vad tavlan ska heta. Jag kanske bara kan lägga till med ett "är lika med =" Så gör jag! Då är väl tavlan klar då? Tänk att det ska vara så himla svårt att bestämma sig. Men nu får det bli så. Den är klar! PUNKT!

"Tomma ord och tomma löften som blev en skräcködla och ett spel för gallerian är lika med avundsjukan i ett nötskal "

Tornseglarna flyger lågt. Det tyder på lågtryck och regn. Det behövs nu för det är väldigt torrt.

Ibland måste man stanna upp och fundera lite. I natt vaknade jag av mardrömmar som gjorde mig oerhört beklämd. Så nu är det dags för mig att sakta ner på farten. Nu regnar det lite, men bara ytterst lite. Gräsmattor och mycket av allt annat grönt är sönderbränt. Luften består av dåligt med syre. Så med det följer trötthet, huvudvärk, illamående. Inte så kul och inte så bra. Har kollat lite på fåglarna utanför. De har svårigheter att hitta någon mat just nu så de bråkar och slåss om det minsta lilla. De gnager till och med på torra pinnar och bråkar om dem också. Tydligen är dom hungriga och har tappat omdömesförmågan.

Det var efter det här som jag såg i morse och efter en snabb promenad som jag började fundera lite bakåt i tiden. Man glömmer en del saker. Kanske inte glömmer men det ligger inte så långt fram så nu i morse började jag att plocka fram det igen. Då för ca 20 år sedan var det väldigt viktigt och nu när jag tittar på det igen så inser jag att idag är det ändå mera viktigt.

Det jag pratar om är innehållet och budskapet i två böcker jag läst och som gjort intryck på mig. En liten livskompass på något sätt. Budskapet börjar väl bli rätt så aktuellt i dagens samhälle.

Den ena boken är Linda Goodmans Livsguide "Den nya tidens tecken" och den andra är Gudarnas dotter av Barbara Wood. Den sistnämnda handlar i det stora hela om godhet och healing. Den är bra skriven som en roman så att man lätt förstår hur ett brinnande gott hjärta kan göra underverk "hela"

Den nya tidens tecken. Vad är det för tecken? Ser man dem? Klar man gör om man har ett öppet sinne. Nu ska jag fundera vidare på det här ett tag. Måla lite, fundera på lite politik. Politik har ju alltid med den nya tiden att göra. Hur vill jag att mitt parti ska se ut som jag röstar på? Idag finns inte något sådant parti som har de kriterierna som jag vill att dom ska ha. Om jag inte hittar det jag vill ha så tänker jag inte rösta utan jag har den friheten att rösta blankt. Jag tänker inte låta någon annan styra vad jag ska tycka och tänka, det är slut med det nu.

Det viktigaste för mig just nu är jag själv. Vi lever i en totalt galen värld just nu och jag kan inte göra ett skit åt det mer än att inte bidra med mera galenskaper. Så jag sätter mig nog vid staffliet och målar något eller tar med mig kameran och går ut i naturen. Det är viktigt just nu med "Naturen". Det finns något annat jag tycker är kul och det är att försöka tyda tecken i naturen. Det är även kul att tyda tecken i konsten. Konst är ju poesi utan ord och lika är det väl ungefär med naturen. Fast fåglarna kan ju berätta en del för oss med sina läten och sång. Många djur kan berätta saker. Hela naturen kan berätta om den får leva.

Här ett par foton jag tog igår på en fin himmel över Kungsör.

Den första på framsidan den andra på baksida.

http://www.springalive.net/sv-se/springalive/tornseglare

Igår efter middag flög tornseglarna högt. Högt upp i bilden kan man se en tornseglare och det tyder på fint väder.

Nu måste jag få med duvorna också. Så fort det hade börjat regna lite mer kom det fler

duvor och satte sig på gräsmattan och så började dom göra konstiga saker. Först trodde jag dom tänkte lägga sig ner och dö, sen funderade jag på parningstid. Till slut skippade jag båda och tror helt enkelt att dom svalkade av sig. Dom lyfte en vinge i taget så att regnet kunde komma åt, sen rullade de och höll på att joxa runt. Tog några bilder men det blev inte så bra på grund av immiga fönster men jag tror det syns hur dom gjorde.

Historik och symbolik för duvan

Vissa forskare menar att duvan var ett av de absolut första djur som människan domesticerade. Människan och duvan har haft en nära relation i tusentals år och detta har fört med sig att duvan har fått ett stort symboliskt värde. Å ena sidan får den representera upphöjda, positiva ting som freden eller guds ande

Video - Lasse Stefanz - Låt en morgon vakna

Dagen är inte slut ännu och jag tänker fortsätta mitt inlägg innan klockan hunnit slå 00:00

Idag blev det en sådan där konstig dag. Saker seglar upp till ytan. Saker man inte förstått. Det ena ger det andra och rätt som det är ramlar 25 öringen ner.

Jag har en liten tavla som jag inte riktigt förstått mig på. Jag målade ihop den för ett par år sedan och den fick då namnet "-Ser du mig?" Jag fattade inget. Jag kunde se en mörk skugga. Tavlan var då målad i svart, grått och vitt. Jag kollar ibland på tavlan och undrar för mig själv vem som är på bilden och efter ett tag förändras namnet på tavlan och blir ändå mer frågande och nästan lite förvånat frågar tavlan mig om jag verkligen inte ser. "-Ser du mig inte?". Med tiden kommer ytterligare ett namn "Ur sorgen hämtas styrkan". Sen har tavlan bara legat. Har tittat på den ibland. För någon dag sedan ritade jag på måfå i röda linjer i den och tyckte inte det blev något med det.

Ikväll satt jag och lyssnade på lite musik och ramlade in på healing och där var den. Jag tänkte lägga upp den på facebook men ångrade mig. Så här hade jag skrivit.

-Fin låt. Sitter och lyssnar på lite musik och kom till den här vackra. Kom att tänka på en vän jag kallade för månstråle. En vacker vän som strålade ikapp med månens strålar eller kanske lika strålande som solens strålar. Vi delade intresset för indianer, shamanism och healing. 

Och det var nu jag kom på det. Jag hämtade tavlan, vände på den åt ett annat håll. Och där var den "örnen eller schamanen" vilket man vill. Och då kom jag ihåg hur vi lovade varandra att den som gick bort först skulle på något sätt visa sig för den andra. Vi pratade väldigt mycket om det här min vän och jag. Inte underligt då att figuren undrade om jag inte såg, vi hade ju bestämt. Det är väl lite det här också som är tecken man kan få. Skönt! Då vet jag!  Men vänta nu! Jag kom på en grej till.

Min tavla "Thats is Rasit Shaman".  Små ledtrådar hela tiden, det gäller bara att se dom. Då är det här klart och får en punkt. Jag vet att min vän hade velat det. Dags att gå vidare och njuta av livet. Min vän hade velat det. Min vän var själv på sätt och vis en livsnjutare och gillade det goda i livet. Även hallonpaj.

Då har hon nog rätt Linda Goodman
Linda Goodmans Livsguide: Nya tidens tecken"
Med humor och skarpsynthet delar hon här med sig av sina personliga upptäckter, visar oss en nyckel till visdom och välbefinnande som tidigare bara förståtts av några få initierade Mästare. Vi kan peka ut vägen åt andra, skriver hon i sitt förord, men var och en måste själv vandra den till dess att varje förlorad själ gjort hela resan - och vi alla slutligen nått den fullkomliga visdomens ljus, där vi började en gång för mycket länge sedan.

Ur innehållet:
- Kom i kontakt med det universum som pulserar omkring dig.
- Hur du finner din andlige vägledare.
- Använd dina sinnens makalösa förmåga att övervinna och förhindra sjukdomar.
- Hur du når harmoni genom att balansera färgerna i din personliga utstrålning.
- Upptäck ljudets påverkan i ditt liv.
- Pröva en uråldrig metod för att öka eller minska i vikt på ett enkelt och varaktigt sätt.
- En astrologisk guide till ekonomisk frihet och trygghet genom ett förutbestämt yrke.

Dom trampar på mig. Ingen är bättre än den andra, alla är likadana. Utredningen om vanvårdade barn, vanvårdade vuxna och politiker. Grindslanten - Desperata barn slåss om småpengar

Jag måste väl ändå vara riktigt blåst.  Vad är det för fel på mig. Jag fattar inget. Jag skrev en kommentar hos Anne Skåner igår kväll. Hon har inte öppnat min kommentar, men däremot har hon öppnat Peter Lindbergs? Varför hans och inte min.

Men det här var inte första gången detta inträffat. Jag har ju varit medlem i klubbarna. Inga av dem hade lust att svara på mail då heller. Varken Lindberg eller Skåner som var ordförande för samhällets styvbarn och Lindberg som var boss för Stulen barndom. Ja! så var det. Jag betalade avgifter till båda, därefter gick jag ur klubbarna för inbördes beundran. Jag har skrivit kommentarer hos Anne Skåner tidigare som hon aldrig öppnat. Det märkliga var väl ändå att hon besvarade en kommentar från mig som hon inte ens öppnat. Jesses! Vad trodde folk om mig, de hade inte ens sett vad jag skrivit ändå hade hon mage att kommentera mig? Jag har ännu inte glömt hur Lindberg bemötte mig i Skarpnäck på ett möte dom skulle ha. Jag sträckte fram handen för att hälsa, han tog den inte, han vände sig bort och pratade med någon annan. Jag var luft!? Varför? Vi satt väl ändå i samma båt och borde arbeta för samma sak. Nä! då beter han sig precis som myndighetspersoner brukar bete sig. Jag finns inte, jag är luft och så var jag då både sårad och kränkt, inget värd. Trampad på! Det känns i magen fortfarande idag när jag tänker på det fast det är ett antal år sedan.

Jag vet verkligen inte vad det är frågan om? Lite lustig och konstigt. Något ändå konstigare var väl ändå när Anne Skåner och en väninna dök upp på konstutställningen i Haga Norra Stockholms konstsalong, jag var ju med! :-)) När dom inte trodde att jag såg så smög dom fram till min monter och skådade mina verk. Jag smög mig på dem bakifrån "ler" skojsigt att överraska folk så. Fast det var inte så roligt, jag var faktiskt orolig över om de var där i syfte att sabba för mig, förstöra mina tavlor. Jag läste senare i Annes blogg att hon varit på utställningen, inte ett ord skrev hon om att hon träffat en av sin olyckssystrar där. Visst kommenterade hon min konst då där på Haga när jag överraskade dem. -Nä! det var inte hennes stil, visst var dom bra sa hon när jag frågade? Vem är bäst att ljuga av Anne Skåner och Maria Larsson?

Hur är folk funtade egentligen? Varför vill hon inte att min kommentar ska synas och läsas. Går vi inte i samma ärende hon och jag? Verkar inte så! Vems ärende går hon då?

Här är iallafall kommentaren hon inte öppnade som jag skrev hos henne igår.

Inlägget jag kommenterade går att läsa här - klicka på länken

stella | 12/02/2013 kl. 2:27 e m | Svara D in kommentar inväntar granskning.

Bra skrivet! Jag har funderat ett tag nu på hur många som gått bort "avlidit" sedan allt startades upp. Hur många är det på detta sätt som blir utan ersättning, som aldrig får en full ursäkt. Som det nu blivit bestämt så går det ju inte att ärva skadeståndet. Hur många till hinner avlida innan någon liten slant betalats ut? Hela det här eländet känns som en tavla" grindslanten" där alla vanvårdade fattiga ungar slåss om en liten slant någon rik förbipasserande slängt till dem. Vem vinner, vem lyckas ro åt sig den lilla pengen? Kränkande och låg nivå har vi hamnat på, det är vad jag tycker. Det har tagit alldeles för lång tid för att få mig att tro att politiker har tagit det här på allvar. Dom skiter i varenda unge som far illa, huvudsaken dom rika kan bli lite rikare. Hur många är det egentligen som hunnit gå bort! Är det 100 eller 200 eller är det fler. Mycket pengar det? Hur många till har dom räknat ska hinna gå bort? Ha en bra kväll tjejen

Desperata barn slåss om småpengar - Något att slåss om.

Video - Sten o Stanley - Grindslanten

Vänta nu! Hur kunde jag nästan glömma. I måndags fick jag i min ägo ett par tavlor och en liten keramik lykta. Lyktan var i form av Elsa Beskows hatt i hattstugan. Den sagan fick jag läst för mig som barn. Jag är en stor fan av Elsa Beskow. Vem som läste sagorna? Jo min mor. Jag kollade på tavlorna, en med vitsippor den andra med ett kyrktorn. Tittade inte på signaturen, det var det någon annan som gjorde och då studsade jag till när jag fick det uppläst för mig. Den med vitsipporna hade signaturen Rut 1952. Rut hette min mamma, 1952 är jag född. Det blev väldigt konstigt och känslosamt. Sen tittade jag på tavlan med kyrktornet där signaturen var C-son. 1952 var min mamma gift Karlsson och till saken hör att min mamma trodde på Gud, väldigt mycket och som hon gav mig som arv. Hon gillade naturen och det har nog också gått i arv till mig. Och vi gillade nog båda två sagor, men dom ska vara vackra.

Igår var det 36 år sedan mamma dog. Samma dag antogs ersättningslagen av riksdagen som ger vanvårdade tidigare barnhem och fosterbarn möjlighet att söka ersättning. - Världen den 7 - 8 november 2012 och jag är inte imponerad!

Vem är det egentligen som kör det blå tåget? Jag har mina aningar. Är stortån länge än de andra tårna så är man en sådan människa som vill bestämma och som ofta får ledarrollen. Min mamma hade stortån längre än de andra tårna. *hehe*

Idag är det 35 år sedan mamma dog. Förföljd av de sociala myndigheterna. Men det skiter nog dom i! Dom har säkert bara följt sina regler. Det otydliga blir tydligt i Huddinge kommun. - "Det Blå Jesus Tåget" - Vem är det som kör egentligen?

Nu jävlar så kommer tomten!

Dags för nästa  tavla. Nu går det undan. Tomten har tydligen brådis i år. Grundar tavlan idag efter inspiration från ELO:s låt rollover beethoven. Här vilar inga ledsamheter inte!  Har bokat in mig på en julutställning. Ska bli kul och jag får hoppas på att jag får plats med ett par  tavlor. Och som vanligt målar jag under temat "Gudarna målar och berättar" Ett tema jag målat under sedan 1994.

Om jag kör på nu så kanske jag kan komma upp med någon bild mot eftermiddagen. Så nu är det bara på med målarrocken. De blir man glad av.

Först hade jag tänkt dra ihop till en fotobok, den skulle heta:

Boken om oss " Markko o Stella"

En vacker dröm

"Vi delade på något större, på liv och död"

Men jag skiter i den just nu den får komma senare, den är inte lika viktig längre som mitt eget "EGO". Så är det!
Och så här var anledningen till att det blev så.

Blanda inte in mig.

Jag sa att jag skulle lägga upp en bild senare i kväll. Det blir nu. Något märkligt händer. Penslarna gråter ner tavlan med tårar. Jag vet inte om jag vill fortsätta just idag. Jag får se. Varför gråter penslarna? Jag tänkte fortsätta men då lipade dom i en annan blå färg. Jag kom att tänka på en annan låt med ELO - "midnight blue" en av mina favoriter.

Men nu jäklar! Bestämmer mig för att fortsätt måla i alla fall. Nu har taveleländet slutat lipa och tänker inte alls vara med och måla. En motsträvigare pensel får man leta efter. Så himla tjurig så jag får verkligen ta i på skarpen, ta i med hårdhandskarna. Nu är det slut på fjanteriet. Så! Jag får till det lite ändock motsträvigt. Nu är det väl bara att fortsätta då i lite lugnare takt. Den här tavlan kommer nog ändå att ta lite längre tid än den förra. Jag började faktiskt skratta mitt i allt konstigt. Tavlan fick sitt namn. Istället för "arga snickaren" så får tavlan heta "arga tavlan" - fast den hade ju lika gärna kunnat få heta "penslarnas tårar". Jag kan inte välja så jag tar båda.

 Nu är klockan 16:59 och tavlan är så gott som klar, om jag nu inte målar över motivet. Motivet blev nog inte vad jag hade trott det skulle bli. Tavlan blev verkligen riktigt skitdålig och borde inte visas. Men gör det medan jag funderar på förändringar i den eller om jag målar över alltihopa. För den här vrångskallen blev riktigt ful och skitdålig.

Nog påminner figuren lite om det troll som bor i tallen uppe på åsen.  Fotot tog jag igår eftermiddag.

Något är på gång. Dom har visat sig igen "änglakören" och dom är många. Det känns viktigt att skriva om detta just nu.

Nä då! Jag är inte speciellt knäpp. Men ändå! Jag törs berätta, varför skulle jag inte det. För att någon påstår att det jag säger och upplever inte existerar. Det kan faktiskt denne någon inte veta.

Video - Petra Marklund - Händerna mot himlen

Så till i morse. Hörde på radion en låt med Petra Marklund. När text raden "änglarna gråter" så höjde jag volymen. Det ena gav det andra. Jag hörde någon i natt som pratade i sömnen, kanske inte riktigt pratade utan nynnade och sjöng, så vackert och mjukt, på slutet kom det några smygande vackra visslingar. Otroligt vackert. Sedan säger personen "Dom är många!".

Video - Chris de Burgh - The Nightingale

Jaha! Det tar fram till frukosten innan jag har kopplat på nästa bit. I låten som spelats på morgonen fanns händer sträckta mot himlen. Jag kände så väl igen de orden sedan tidigare "dom var många". Så sätter jag då ihop dessa många med sången, himlen och änglarna. Och vips har jag fått en änglakör "hierakien".

Jag tror att det här inlägget kommer att bli lite längre. Jag tänker plocka fram lite gamla grejor sedan tidigare och para ihop med detta nya. Fast det sägs ju att man inte ska blicka bakåt utan bara framåt. Och det är väl en förutsättning för att kunna "glömma". Ja! Ni har väl hört det där citatet "älska, glömma och förlåta" det som är så svårt att leva efter, stört omöjligt, och speciellt det där med att "glömma".

Fast egentligen är det ändå mer konstigt, kom just på att jag hängde upp en tavla i sovrummet för någon dag sedan, jag bytte ut en tavla som har namnet "vägen tillbaka från helvetet" till denna som heter "änglavakt eller hon ringer spökena". Så var det med det!! Fast egentligen så älskar jag ju allt det här mystiska som man egentligen inte förstår hela sammanhanget av. Fast egentligen är det nog något man borde kunna förstå. Varför förstår man då inte riktigt allt.

Men vidare bakåt till år 2006 och julafton. Jag skriver direkt ur de anteckningar jag sparat från det tillfället.

Änglar - Änglaskaran har du sett dom? Det har jag.

Julafton 2006 så upplevde jag någonting konstigt. Jag höll på att göra mig i ordning för att åka i väg och fira jul. Helt plötsligt känner jag att jag inte är ensam, någon finns i min närhet. Det känns väldigt positivt och glatt. När jag senare åker i väg så kan jag se för min inre syn en hel skara suddiga figurer gruppera sig precis som i en kör. Min spontana tanke "änglaskaran". Ja så är jag då framme där julen ska firas, men för att göra historien lite kortare så får jag en bok i julklapp, inget jag ens önskat mig, eller haft en tanke på, visste inte ens att den fanns. Boken heter "Änglar" i boken kan man just läsa om denna änglakör "hierarkin". Jag hade tidigare funderat på denna hierarkin. Långt innan julen så såg jag för min inre syn en jätte stor vit ängel flyga in över de hus jag bor i, har inte funderat så mycket på det, vet ännu inte betydelsen av den synen. Men i vilket fall som helst så betyder ängel "budbärare", så något vill väl änglarna ha sagt! Undringar jag har.  Har änglarna landat på vår jord. Många verkar dom vara i så fall. Varför har dom landat.

Det var vad jag skrev. Idag sex år framåt i tiden från 2006 att räkna så är vi på år 2012. Samtidigt som jag höll på att leta fram anteckningarna på detta så hittade jag något annat jag skrivit ungefär samtidigt. Och eftersom det handlar lite om kristaller och ädelstenar så tar jag med det med. Stället jag bodde på vid änglatillfället heter Bolinder. För någon vecka sedan så stod jag med en stor kristallskål i min hand och på den står just "Bolinder". Jag bor ju inte kvar på detta ställe, så lite kul att sammanträffandet dök upp. En tillfällighet eller.

Video - Native American Indian

Nu till det jag skrev

I djungeln hos mayafolket

Maya-folket levde tätt runt pyramiden. Pyramiden är öppen i taket, längst ner finns det vatten. De förvarade allt från kristaller till andra ädelstenar där. Maya-folket var både rika och kloka / visa, duktiga och intelligenta. Det sägs att det gjordes offer i pyramiden, men ingen vet säkert. Själv tror jag att pyramiden användes till att sätta sig i kontakt med gudar och andar. Till hjälp blev ädelstenar och vattnet i pyramiden. När solens strålar träffade öppningen i pyramiden så bildades en regnbåge "vatten - kristaller - sol". Eftersom Maya-folket var rika så sökte sig lycksökare dit och hux flux en dag var hela folket borta, ingen vet var de tog vägen. Kanske försvann de upp på sin regnbåge. Det tror jag.

Det här är ju ingen kristall precis, utan en glasbit. Den hade jag kunnat fått i mig i morse. Om inte om varit. Kalla det "änglavakt" Tror inte det blivit speciellt trevlig om jag svalt glasbiten

Frånsett det så är det om några dagar 1 år sedan jag slutade rökte. Det har varit mycket jobbigt. Men de sista dagarna har det lättat och det känns nästan inte alls.

Fast nu ska jag inte glömma att klistra in texten på till den låt jag hörde i morse av Petra Marklund

Händerna mot himlen

Tror du att du och jag kommer att ses igen?
Tror du att du och jag, har en framtid tillsammans?
Tror du att du och jag kommer att leva länge än?
Det tror inte jag.

Tror du att du och jag kommer att minnas den här kvällen?
Tror du att du och jag kommer att drömma oss tillbaka?
Tror du att vi kommer leva lyckliga i alla våra dar'?
Även om vi aldrig mer ses.

Händerna upp i luften.
Pannan mot baren, nu spränger vi taket.
Hamnar i himlen, där änglarna gråter.
Stan är vaken, allt är förlåtet älskling!
Händerna upp i luften.
Vi ska bli fulla, livet är meningslöst.
Vem bryr sig?
Natten är vacker, du är som natten.
Och jag är en vinnare igen.

Tror du att du och jag kommer att vinna det här racet?
Tror du att du och jag har en chans mot alla andra?
Jag önskar att jag kunde gå på någonting mer än bara känslan,
av att allt redan är försent.

Händerna upp i luften.
Pannan mot baren, nu spränger vi taket.
Hamnar i himlen, där änglarna gråter.
Stan är vaken, allt är förlåtet älskling!
Händerna upp i luften.
Vi ska bli fulla, livet är meningslöst.
Vem bryr sig?
Natten är vacker, du är som natten.
Och jag är en vinnare igen.

Igen
Igen

DAX FÖR VILA OCH MEDITATION sen är det tid för att ge sig på att måla en eller fler tavlor igen. Det har varit lite stillestånd och trötthet ett tag. Men det känns som en ny uppladdning är på gång nu. Jag har en hel vit tavla som står halvfärdig, det kan nog bli något. Helt i vitt hade jag tänkt.

Det lilla blå tåget har stannat till och vilar sig lite. Det har stått där i några timmar nu! Och ska stå kvar till spöktimmen. Jag vet inte, men jag kom att tänka på mitt blå drömtåg "det blå Jesus-tåget"

Stopp i trafiken Kungsör på grund av elfel
2012-10-07 klockan 13.20

Det är för närvarande stopp i tågtrafiken mellan Kungsör-Arboga på grund av problem med strömförsörjningen i Kungsörs område.
Bussar ersätter på sträckan Eskilstuna-Arboga.

Prognos från Trafikverket när felet kan vara åtgärdat är klockan 24.00

Silverbird - En liten blåmes spionerar i mitt fönster

Flummigt värre! Lite lustigt igår. En liten blåmes kommer väldigt nära köksfönstret. Står i princip stilla i luften och tittar in på oss? Den gör en kullerbytta i luften och flyger iväg och sätter sig på en gren lite längre bort. Men så gör den samma sak igen kommer väldigt nära fönstret. En dag i förra veckan så var det en blåmes som gjorde likadant.

I morse kom jag att tänka på en tavla jag nyligen målat. På den finns en liten fågel precis utanför ett fönster. Först kändes det som att fågeln ville berätta något, men senare i går kväll kändes det mer som att den spionerade på mig för att sedan skvallra hos någon annan vad jag gjorde.

Lustigt egentligen. Ja! Faktiskt lustigt på många sätt! Jag satt för någon dag sedan och bara kladdade ner något på ett papper, det blev ett ansikte på en dam, inget mer med det. Men när jag kollade på ansiktet igår så tyckte jag att det på något sätt verkade bekant.

Nu ska jag inte glömma det ansikte jag kladdade ner igår efter att jag fått för mig att börja måla ansikten. Fast jag vet inte riktigt om det är min grej för det här andra ansiktet blev ju inte så vackert det heller!

Hur dålig dom än är så har dom fått ett namn, dom får dela på namnet "Fantombild av ondskan"

 Blogger - Liten filmsnutt på en nötväcka som jag tog i förrgår.

Jag har en granne som gick bort i helgen efter en kort tids sjukdom. Inte för så länge sedan stod denna lilla sångfågel i mitt vardagsrum och sjöng sin egna skrivna låt för mig "silverbird". Lite lustigt med den här lilla blåmesen, efter att den kikat in hos mig så kikade den in hos grannen? Jo! Kanske ville den ändå tala om något för mig.

Ett par vackra himlar som jag fotat från balkongen de senaste två dagarna. Jag tog ett par ruskigt snygga i går kväll men dom tar jag senare. Fast egentligen inte när jag tänker efter. Himlen hade färgerna rosa och svart, man kunde se formen efter fågelfjädrar. Och jag kom just på att på den tavla med fågeln så ligger sådana fjädrar ute på kanterna av tavlan. Så jag laddar upp bilderna från kameran så får jag se om det blev något av dem.

Video - Audrey Landers - Silverbird (1988)

Jordbegravning eller kremering - Har jag fått svar på frågan. Spelar det någon roll? Vad valde Whitney Houston? En hälsning från himlen?

 Fotot taget den 2012-02-13 - En hälsning från himlen

Det finns något jag funderat på mycket länge. Kanske har jag fått svaret på det nu i och med Whitneys död.

Låter säkert knäppt. Jag har funderat på olika begravningssätt. Jordbegravning eller kremering, urna eller strös för vinden. Vissa påstår ju att själen förstörs om man kremeras. Nu har jag nog till 100% fått fastslaget att det blir den inte. Spelar ingen roll hur man begravs.

Jag satt och kollade på tavlan jag började på i samband med att Whitney dog. Egentligen skulle jag ha lämnat det här bakom men det var inte riktigt klart ännu. Jag har letat och väntat in information, något jag missat eller nått sånt. Det är lätt att missa sitt eget speciellt när man blir påverkad av det tidningarna skriver. Vad som är sant eller inte sant kan man aldrig veta. De vinklar och vrider!? Någon påstår att Bobby Brown var i kyrkan och valde själv att lämna begravningen, en annan påstår att han inte ens fick komma in. Båda rubrikerna kan man hitta på Aftonbladet precis bredvid varandra. 

Tillbaka till min tavla. Jag påbörjade tavlan innan ens Whitney var död, eller i samband med att hon avled. Har ingen bra koll på skillnaden mellan svensk tid och tiden i Usa. Min tid var i alla fall 2012-02-11 kl 20:20

På bilden jag målat ser man ett antal kvinnor på en scen, en kvinna har fallit ner från scenen. Kan det var Whitney som avlidit? Eller kan man tolka på fler sätt. Först tolkade jag det som en kvinna som hamnat i eländet. Nu när jag vet så tolkar jag in det som att en stjärna fallit "slocknat". Om man kollar uppåt på tavlans högra kant kan man se en guldstjärna. En stjärna som håller på att försvinna ut ur bilden.

Fast det jag reagerade på idag var fontänerna i Dubai som ligger på Arabiska halvön , en halvö i sydvästra Asien. Jag såg fontänerna igår på eftermiddagen. När la dom in Whitney Houstons sång "I Will Always Love You" i fontänen. Dom kan i alla fall inte ha gjort det när jag målade tavlan. Det bevisar att jag inte hittar på. Nä! Jag brukar inte ljuga. Om man nu jämför tavlan och någon bild från fontänerna så är likheterna slående. Jag målade en ring på höger sida av tavlan, men ännu har inget börja hända i den. Igår målar jag över kvinnan som ramlat ner, jag väljer vit färg, väljer att dra strecken uppåt. Jag tar den färg jag har kvar på penseln och väljer att förstärka upp en båge som ligger till höger om ringen.

Nu ser jag tydligt likheterna i min tavla och fontänerna i Dubai. Jag ska inte snurra in mig något mera i det här. Det finns annat som styrker att det kom en hälsning från himlen. Men inget konstigt egentligen, för i en naturlig värld så är det övernaturliga naturligt. Ja Ja! Jag har i alla fall fått svar på en fråga jag haft länge. Det betydde mycket för mig och det tackar jag för! TACK!

Första etappen av tavlan med tio kvinnor på scenen och en ej igångsatt fontän. 2011-02-11

Likheter?

Här målar jag över kvinnan som ramlat ner med vit färg, lägger även i vit färg i ringen till höger. Ringen som jag trodde först var en pillerdosa. Kan ju ha varit så med, men nu har den även blivit en del av fontänen.

2011-02-18.

Likheter?

Så här ser en bild ut på Whitney och fontänen. Hon står till vänster om fontänen, klädd i vit klänning.

Fast jag kan med mitt liv inte förstå varför det ska göras så stor affär av den här sångerskan? Har hon gjort något stort som jag missat? Har hon gjort något större än någon annan. Jag tycker inte det. Jag tycker hon har brustit i mycket. Speciellt i sitt ansvar mot sitt barn och mot andra människor. Hon var ju ändå en förebild, ett ansikte utåt världen.  Det ansikte hon visat utåt är inte okey. Ingen bra förebild. Fast man kan ju kolla i dom mörka korridorerna också. Hur hade hon det? Hon och andra världsstjärnor som dött på ungefär samma sätt. På ett billigt hotell ensamma, eller i något kallt badrum. Alla har haft mängder av piller, droger, sprit och annan skit. När pengarna varit slut har dom inte haft några vänner, utan det dom haft har varit ensamheten och sina droger. Vilket skit liv. Men! Dom har haft barn och det innebär ansvar. Där brast dom allihopa. Man får inget högt betyg då. Ja Ja! Dom får väl spotta på mig då från himlen, vem bryr sig. Jag får väl spotta tillbaka när jag kommer dit. Om jag kommer dit? Jo det gör jag, alla kommer dit oavsett gärning.

Det finns andra människor i den här världen som gjort mycket större saker, som tagit mycket mer ansvar. Varför syns inte dom på samma sätt? När jag ändå håller på att joxa om ansvar så undrar jag varför jag inte fått något svar ännu från barn och äldre ministern Maria Larsson. Hon har ännu inte svarat på mitt brev jag skickade henne den 2012-01-25. Kommer jag att få något svar eller inte? Är upprättelsen klar nu efter ursäkten till barnhemsungarna i den blå salen? Det verkar så, det verkar som regeringen tänker skita i det här, bara låta allt falla i glömska. Låta folk vänta i alla evighet, vänta tills dom dör. Det är väl våra politikers förhoppning. Så gör jag den tolkningen av att inte fått svar på mitt brev. Det är ju väldigt tyst från en del som gapat sig blå efter pengar i den här utredningen. Det hörs inte ett knyst från dom? Hur kan det komma sig? Dom ville ju ha miljoner och nu säger dom inte ett pip!

Video - Take Me On The Crazy Train (Ozzy Osbourne vs. a-ha) Mashup

Något andlöst vackert bara så där drygt 1 timme innan Whitney Houstons begravning - Magiskt, förtrollat och graciöst dansar fontänerna i Dubai i takt till "I Will Always Love You"

Jag skrev i ett tidigare inlägg att jag skulle försöka snygga till kvinnan på tavlan som rasat ner från scenen. Jag har förstått väldigt tidigt att den bild jag målat har något med Whitney Houston att göra. Det har sett mörkt ut med att kunna snygga till kvinnan. Det ena efter det andra negativa har dykt upp. Det jag gillar allra sämst är att hon och gubben hon var gift med knarkat ihop med dottern. Det borde dom få skämmas för och inte hyllas som änglar. "Valium, Xanax och alkohol." Det uppges nu vara den dödliga kombination som tog superstjärnans liv.

Jag började på en något konstig tavla samma kväll och natt som Whitney Houston gick bort. Jag fick helt plötsligt inspiration. Det var väldigt länge sedan jag hade haft någon glöd. Jag har små petat på tavlan efter första nattens galenskaper. Idag snyggade jag till kvinnan som rasat av scenen. Men det såg inget bra ut så jag valde en vit färg och började måla över henne med vita streck uppåt. Jag la också ut lite vit färg mot högra kanten. Sen har jag gjort annat. Suttit vid nätet och letat info om Whitneys drogmissbruk. Jag behövde något fult för att kunna skriva om hur dålig jag tycker hon har varit.

Tänk att jag ändå kände på mig att något speciellt skulle dyka upp. Jag har hållit i Whitney Houston i flera dagar fast ämnet egentligen är väldigt uttömt. Om ett par timmar äger begravningen rum.

Vad jag hittade? Något helt otroligt och fantastiskt! En dansande fontän, en fontän vars vattenstrålar dansar efter musiken. Otroligt magiskt och vackert. Jag tappade nästa andan så tagen blev jag. Jag tror jag klarade av att snygga till Whitney Houston lite. Då släpper jag det här och målar vidare på tavlan istället.

Jag kan ju också se att någon skickat på mig information i förhand. För lite påminner nog det sista jag målade på tavlan om denna fontän. Ja! Jag är tagen och faktiskt lite förvånad. Vad ska jag ha för nytta av det här? Vad ska jag med denna information till? Nä! Det här blir jag inte klok på, så jag lämnar det och visar den helt underbara fontänen istället och några stillbilder. Det är bara att suga i sig och njuta, det är en fröjd för själen. Jag rös faktiskt lite. Det är nog lindrigt att säga att jag är förundrad. Fast jag är väldigt lycklig av att få se denna otroliga fontän. Jag kände inte till detta underverk tidigare. Magiskt och vackert, det gillar jag.

Whitney hyllas med dramatisk fontän i Dubai

Se när fontänerna "dansar" i takt till "I Will Always Love You"

DUBAI ligger på Arabiska halvön och är en halvö i sydvästra Asien. Kanske är det här bland det vackraste du sett. Vatten som dansar i takt till en av världens mest kända ballader - Whitney Houstons "I Will Always Love You".
Det är i en konstgjord sjö i Dubai som man, till tonerna av den emotionella låten, låtit synkronisera stora fontäner likt ett visuellt konstverk. På ett mäktigt vis samspelar vatten, ljus och Houstons stämma.
Klippet är inspelat under sommaren 2011 men är än mer gripande nu - efter stjärnans plötsliga död.

Video - Se när fontänerna "dansar" i takt till "I Will Always Love You" 

http://youtu.be/1Yq84oDpIPc