En fruktansvärd skolgång. Hur det är att leva med selektiv mutism, autism och social fobi. Författare, familjehem

Egentligen skulle jag skita i det! Men kan inte låta bli att fundera lite på hur illa det kan bli! Hur många kan ana? I dag blir det fler frågetecken! Vad gör samhället, skola, myndigheter åt saken! Vad får personen för hjälp? Finns någon som förstår och har kunskap? Vad finns för hjälp att få!

Jag har nyligen läst en självbiografi om en person med fler diagnoser. För den personen otroligt jobbigt och besvärligt! En fruktansvärd skolgång.

Så fruktansvärt detta måste vara att inte tordas prata eller vara med i gemenskapen.  Mobbing, utfrysning, utanförskap, att inte känna sig som andra. Att vara annorlunda och falla utanför ramen.

Boken heter "om ett missfoster" en sann berättelse!

Det här är en självbiografisk berättelse om ett annorlunda och svårt liv, om hur det är att leva med selektiv mutism, autism och social fobi. Pauline Wågström beskriver en resa genom en skolgång som kantas av utanförskap, mobbning och en ständigt malande känsla av att vara konstig och misslyckad. 

Detta är en unik inblick i ett annorlunda och plågsamt liv som berör och engagerar lyssnaren djupt!

Den här boken borde fler läsa! Om ett missfoster

Den finns att köpa, men finns även på biblioteket att låna.

Jag läser en hel del böcker, helst ljudböcker och då främst sanna berättelser. Två favorit författare är Cathy Glass och Maggie Hartley. Båda författarna bedriver familjehem.

Cathy Glass har varit fosterförälder i över 20 år och har under denna tid tagit hand om mer än 100 barn av skiftande ålder och bakgrund. Hon håller kurser i fosterföräldraskap för sitt socialdistrikt och tar fram nya arbetsmetoder och riktlinjer. Cathy har tre egna tonåringar, en av dem, Lucy, adopterades efter en lång tids fosterhemsplacering.

Cathy Glass böcker har oavbrutet legat på topplistorna alltsedan succédebuten med Skadad (på svenska 2008) – och hon har sålt i miljonupplagor världen över. För att skydda identiteten hos de barn hon skildrar så är deras namn fingerade, liksom författarnamnet ”Cathy Glass” är en pseudonym.

Maggie Hartley har tagit hand om mer än 300 barn och varit familjehem för barn i över tjugo år. Hon har tagit hand om flyktingar, stöttat barn genom rättsfall med sexuella övergrepp och lärt unga mammor hur de ska uppfostra sina nyfödda barn.

Det är fredag i detta underliga land Sverige! Vad hände? Min pension sjunker, allt annat stiger?

Jag brukar inte använda frågetecken speciellt ofta men i dag fredag den 7 februari gör jag det! 

Jag funderar på om Sverige blivit bättre eller sämre sedan jag var barn! På många sätt har Sverige blivit så mycket sämre, väldigt mycket sämre. Misären breder ut sig i Sverige. Snudd på ett U-land. 

Det som är ungefär lika är att politiker och politiska partier är same shit allihopa som det alltid varit ända sedan jag var barn. Det förändras tydligen aldrig! De skor sig själva och skiter i folket! De förser sig grundligt av folkets pengar. De har förstört Sverige för svenska folket! Är de omedvetna om det? Nä! Tror inte det! Fast en del unga har säkert ingen aning om hur Sverige var. De tror väl att det alltid varit så här som det är i dag fredagen den 7 februari 2025

Jag kan förundrads över hur min lilla sketna pension och bostadstillägg sjunker i samma takt som hyrorna och allt annat stiger. På ca två år har pensionsmyndigheten sänkt min pension med ca 5000:- i månaden efter skatt. Det är 60000:- OM ÅRET. Helt ologiskt. Jag har samma ,OM INTE MER utgifter som jag tidigare haft. Konsekvensen av detta är att 14 dagar innan nästa pension så är min plånbok tom. Jag får låna pengar. Vilka sitter bakom och skriver ner min pension? De gör som de vill och jag kan bara maktlöst titta på när mitt liv förstörs ytterligare en gång av myndighetspersoner! 

Förlorad vårdnad på grund av lögner och nonchalans!

Nu igen! Det är skrämmande hur de behandlar barn. De utsätter dem för både det ena och andra. Hur i helvete tänker man när man låter ett litet barn tas ifrån sin mor. Hur tänker man när ett litet barn får umgänge med sin mamma endast 4 gånger om året? Mamman och barnet  har tydligen fått djävulens advokat emot sig. Kvinnan är tvingad att göra som sitt ex säger , annars lär hon nog inte få träffa sin son. Mannen har fått makten att bestämma! 

TV4 Play: Isabella ville inte samarbeta med sin sons pappa – förlorade vårdnaden  

http://www.tv4play.se/program/nyheterna/13745654

Men hon ska vara glad ändå. Hon fick ju i alla fall umgänge. Jag vet dom som blivit av med umgänget helt. Utan motivering. Vid en förfrågan hos tingsrätten om motiveringen fick mamman till svar av domaren att det skulle hon skita i!

Om jag hade varit den här mamman så hade jag släppt helt och hållet. Hur hon än gör nu så blir det galet.  Pappan kräver antagligen lydnad nu från henne för att hon ska få ha umgänge med sin son mer än 4 gånger per år. Fortsätter hon att kräva sina rättigheter i en domstol så blir det bråk med det också.  

Den här drömmen hör säkert ihop med den kvinnliga politikerns gymnasie- och kunskapslyftsminister Aida Hadžialićs rattfylla. Det hade ju lika bra kunnat bli så här som jag drömt.

Jag har drömt så himla olustigt och tråkigt i natt. Kan inte riktigt släppa det. Jag drömde om en karl som blev överkörd av en bil. Föraren av bilen fattade inte att hen kört över karln så hen ryckte och slet i hans kläder för att få bort honom från bilen. Den påkörda karln låg under bilen fastklämd under ett däck. Till slut gick föraren in och satte sig i bilen och backade. Först trodde den påkörda karln att han levde, men när föraren av bilen körde över honom en gång till så förstod han att han inte gjorde det utan var i himlen. Innan han dog hade han hemska smärtor. Nu skulle han kunna välja på att komma ner och bli levande igen, men han valde bort det. Till saken hör att hans fru och son hade också blivit överkörda och dödade vid samma tillfälle. Levande och ståendes ensam kvar på trottoaren i den gråruskiga kvällen stod hans lilla 4:a åriga dotter.

Den som körde på dem var ett rattfyllo....

Den här drömmen hör säkert ihop med den kvinnliga politikerns gymnasie- och kunskapslyftsminister Aida Hadžialićs rattfylla. Det hade ju lika bra kunnat bli så här som jag drömt.
Något riktigt snett i hela grejen är ju att politikern som körde rattfull och som skulle ha kunna varit vållande till något sånt här går ut som vinnare med 1,5 miljoner i plånboken. Straff?

Förloraren är den lilla flickan som stod ensam kvar på gatan. Vad händer med henne? Får hon några miljoner så hon klarar sig i livet utan sina föräldrar. Vem tar ansvar. Vad får hon för utbildning. Får hon någon trygghet, uppmuntran, tröst och kärlek. Knappast troligt att någon bryr sig om henne. Hon kommer att skuffas undan och sedan är hon glömd. Hon kommer bara att bli till ett besvär för politiker och myndigheter.

Skrämmande Sundsvall, ni gör det igen, ni gör det hela tiden. Stackars gamla som hamnar i klorna på den här myndigheten och kommunen.

Jag ska kanske tacka min lyckliga stjärna för att jag inte blev kvar i Sundsvall som åldring. Det hade troligen inte blivit någon höjdare.  Det var ju ingen höjdare som barn och blev min mors helvete och för tidiga död. Vi syskon splittrades för all framtid. Det var Sundsvalls verk ett verk som förföljt mig hela livet. Dålig hemtjänst har jag sett prov på i Sundsvall. Otrevlig och olustig personal som inte var speciellt intresserad av den åldring som jag hänsyftar till. Jag borde ha anmält dem men orkade inte bråka något mera med Sundsvall.  Ett folk och en stad som i alla lägen håller varandra om ryggen när det gäller att gå fria från ansvar. Man blir ledsen av att läsa om hur hjärtlösa och hårda människor kan vara. Men dom var så då med när jag var barn ... ragator och högtravande viktigpettrar till gubbar.  Jag säger bara en sak:  FY FAN! Olustigt att det aldrig blir bättre i Sundsvall. Tänk! Att så gjorde de med min mamma också, tvingade henne att äta piller mot hennes vilja "för annars"

Omyndighetsförklarandet av de äldre sänker Sveriges rykte – Fallet Mariana 92 år

”Vilka är skyddsvärda i ett Sverige där vi som medborgare värnar om varandra? När gamla och sjuka blir behandlade sämre än djur har vi nått en botten som vi inte trodde var möjlig.” Det säger Jan Norberg och han tänker på sin mamma Mariana som snart är 92 år, en gammal människan vars medborgerliga rättigheter satts på undantag, något som är rutin i Sverige, men som chockerar personer från många andra kulturer där man har respekt för de äldre.
Samhället trakasserar våra gamla genom att via kommunernas socialtjänst, hemtjänst och hemsjukvård försöka göra allt i sin väg för att den gamla människans medborgerliga rättigheter skall sättas på undantag.

Vad driver till synes i övrigt helt normala människor att behandla våra gamla och sjuka så illa?

När någon på allvar försöker hävda den gamles rätt genom att överklaga olika former av kommunala beslut så rycker undantagslöst domstolsväsendet ut till samhällets försvar för att utan minsta darr på manschetten fria kommunerna från allt ansvar.

Sundsvalls kommun tar en lång rad olika beslut som de enligt lag inte har rätt till, brotten är många och leder ofta till segdragna domstolsförhandlingar där korrupta domare ger kommunen rätt att kunna överträda såväl svensk lag som EU-rätt.

Dom såg till att jag förlorade allt, till och med min heder!

Publicerad: 2008-08-29 10:49

Känslorna är i gungning idag. Har sovit dåligt i natt. Har inte vetat riktigt hur jag skulle ha legat, huvud och nacke har värkt så jag har hållit på att bli tokig. Hjärtat har bråkat! När jag sedan kliver upp så bråkar magen också, den gör skitont.

Ändå så känns det rätt så bra, samtidigt känner jag mig lite ledsen och gråtfädig.

Och allt beror på den rättegång och den behandling den tyska kvinnan fått av svenskt rättsväsen. Jag känner igen allt så himla väl!

Idag kan vi läsa i tidningarna att Svenskarnas förtroende för nämndemännens kompetens är låg. Någon hoppas att det är en enskild händelse.

Så är det ju inte! Det är nog mer vanligt att det inte är som det ska vara bland folket i rättsväsendet. Dom tar tydligen inte sitt jobb på allvar, något måste dom ha missuppfattat när de tog anställningen.

Under två års tid fick jag gå hos en psykdoktor efter att ha varit i kontakt med rättsväsendet. Inte en enda sanning fick jag igenom, lögnaren fick däremot igenom sitt.

I kontakten med psykologen samtalade vi ju om det här, det var en otroligt traumatisk upplevelse att inte bli trodd när man talade sant, fast att jag hade bevis, otroligt traumatiskt hur en lögnare kunde få igenom allt, med eller utan bevis. Dom förstörde allt för mig, rättsväsendet och myndigheter "lag och rätt". Det han sa var att myndighetspersoner och sånna här om domare och nämndemän tittar på hur man är klädd, på ens yttre, för mig helt offatbart, det sa jag till honom också.

Men så var det, den om hade mest pengar bakom ryggen, den som hade mest kontakter, den som hade finaste titel - den vann. Oavsett sanning eller inte. Det tillverkades sanningar, togs bort sanningar. Det var en ren jävla mardröm! Jag gick jävligt långt, under lång tid, men det blev inte bättre.

Efter denna resa med myndigheterna så var jag totalt knäckt, det var overkligt och jävligt skrämmande, jag var helt utan skydd och helt rättslös.
Jag trodde verkligen inte det från början, jag var helt säker på min sak, jag sa sanningen, jag hade bevis. Klart jag skulle vinna, det fanns inte min fantasi ens att det skulle kunna bli något annat.

Men det blev det ju, jag var totalt utsuddad, tillplattade, helt utan rättigheter.

Ja som sagt, jag var tvungen att uppsöka hjälp, det var illa, mycket illa. Det min psykfarbror sa till mig efter ett tag: Hade du inte kommit när du kom, hade du inte levt idag.

Nä då! Jag hade inte tagit livet av mig, jag är en fighter. Men jag hade dött ändå. Jag hade väl somnat in av de själsliga skador rättsväsendet och myndighetsväsendet åsamkat mig.

Men det var ju inte bara dom, det var ju så kallade vänner och bekanta också. Den ena chocken efter den andra. Vänner som var så hyggliga att dom skrev och intygade falska grejor emot mig. Varför har jag ännu inte förstått.

Jag måste ju säga att idag känner jag mig lite glad, nu åker några nämndemän åt helskotta, några andra sitter risigt till. Dom är utskämda, de har fått en stämpel "icke trovärdig".

Det kan väl vara på sin plats att även sådana här får känna på hur det är att förlora sitt rykte, förlora inkomst, kanske svårt att få ett jobb, att förlora trovärdigheten inför folk.

Men det är så här det är i rättsväsendet, tro inget annat, då blir du besviken! Och glöm aldrig att dom bara är helt vanliga människor som du och jag. Inga gudar. För sådana finns inte på backen, dom finns i himlen.

Jag applåderar och glädjer mig för varenda en som åker åt helskotta nu, för varenda sanning som kommer i ljuset.

Länk: svenskarna har lågt förtroende

Vid närmare eftertanke!

Publicerad: 2007-08-14 16:54

Det här är bara ett exempel och en tanke jag fick -Begrunda!

Om en riktig psykopat, en riktig ondskefull person som efter de beskrivningar som finns på den hemsida jag nämnde i inlägget innan. Om en sådan person skulle ha en hög post i samhället som exempel som statsman, statsminister eller någon annan  position med bestämmande rätt över människorna, lagar .m.m. Om den personen som har denna rättighet att styra och bestämma är en ondskefull person utan empati, en person som njuter utav våld, död, lidande och elände, en person som lejer andra till att döda, en person som lejer andra till sina smutsiga uppdrag, en person som låter andra få skulden, en person som vill se sånt, en person som mår som bäst just då! Ja! Hur skulle psykopaten gå till väga? Hur skulle vår värld se ut?

Rättvisa, ärlighet - Krogbråk och konsekvenserna av det - Krogvakter , polis, rättsväsendet?

Publicerad: 2006-09-27 11:15

Vad ligger bakom den oärlighet som förekommer i vårat land?

Var fan har hedern och moralen tagit vägen. Slå på folk som befinner sig i underläge och sen inte stå för det. Polisens agerande? Och det värsta av allt rättsväsendets agerande. De blundar fast det är solklart vem som ljuger och vems felet är. Hur kan detta få förekomma i vårat land?

Vad är det för kräk till killar som slår på tjejer.  Vad är det för skitstövlar som sitter i våra domstolar som godkänner detta?

Vad är det för krogägare som låter sin personal göra på det här sättet? Sådan här personal skulle ju få kicken!

Jag skulle aldrig gå till en krog och gynna dessa människor med mina pengar. Det är ju kroggästerna de lever på. Utan dom, ingen lön, inga fina bilar, inget fint hus. Restaurangerna får slå ingen sina hak utan gäster, dörrvakterna förlorar sin inkomst. Ja! Nog tycker jag att det borde komma konsekvenser om man slår, ljuger och förstör sina gästers framtid.

Bojkotta krogarna så länge det här fortsätter. Visa lite stolthet. Ge dem inte dina pengar!

Om du blir full så var det ju det som var meningen. Det är ju det krogarna tjänar de stora pengar på. Märkligt! Först ser de till att du blir full, sen slår de dig på käften för att du är full? Mycket dubbelmoral här! 

Men en sak är ju helt klar! Gästen behöver inte krogarna för att överleva. Men krogarna behöver sina gäster för att överleva. Inga gäster, inga pengar!  Så då är det bara att klappa igen haket!

Vart har stolthet tagit vägen? Låt dem inte skratta åt dig bakom din rygg. För det gör de säkert! Låt dem inte göra narr av dig eller utnyttja dig! Vänd dem ryggen!