Tavlor målade i akryl.
Tema: Naturens musik.
Tavlan Naturens musik var med och tävlade 2010 i Chopin 200 år . Tavlan hade nr 22 och var i tävlingen jury medlemmens Filippa Ydstadt Book personliga favorit "nominerad". Tyvärr har det sagts fel namn på Markko vid presentationen av tavlan. Namnet Mark Englund är helt felaktigt. Sånt är lite tråkigt! Länk till videon där vinnarna utses i Chopin 200 år tävlingen.
Jag har under dagen fått information om att bilden på tavlan inte syntes i direktsändning, därav att jag aldrig förstod att det var Markko dom menade. Den här videon är det någon privatperson som knåpat ihop. Så i webbsändningen som var fanns inte denna bild med. Fel namn sas och vaken jag eller Markko reagerade på det. Var sjutton har dom fått namnet Mark Englund ifrån?
Tavlan finns även avbildad i Polonia INFO, med samma fel där, fel namn. Skickat mail om felaktigheten.
Även många nya tavlor finns med som inte finns upplagda i Markkos galleri ännu.
Det här är mysko? På videon kan man se Markko komma gående förbi kameran. Han går bakom en person och man förväntar sig att man ska se honom igen när han passerat personen, men det man ser är hur han försvinner bort i tomma intet. Precis som anden i lampan. Lite lustigt på något sätt eftersom det händer i princip framför Filippa Ydstadt Book som står straxt bredvid. Det ser väldigt konstigt ut! Men säkert betyder det att det är just hon som är hans fe och ska trolla fram hans tavla i rampljuset senare.
Fast egentligen! Om man nu ska hålla sig på jorden så kan ju filmen vara klippt just här. Och då kan man ju undra varför. Några skärm dumpar på Markko när han kommer och sen försvinner i tomma intet. Intresset från jurymedlem Filippa Book är tydligen stort när hennes favorit ska göra entré. Hon tittar åt vänster sedan åt höger och se där kommer han ju. Jag lägger in bilderna de är rätt så kul. För övrigt så fick inte de vinnande bidragen några lovord från pressen. Men det går att se på videosnutten. Rätt så trist egentligen när pressen gör åtlöje av de vinnande bidragen. Jurymedlemmarna ifrågasattes.
Till höger jurymedlem Filippa Ydstadt Book
Här kollar Filippa bakåt och till vänster.
Här kollar Filippa åt höger.
Här kommer han ju! Markkos näsa tittar fram till vänster i bild.
Men va tusingen, karln bleknar bort och försvinner.
Här försvinner han helt. Gick upp i rök.
Vad märkligt. Visst är det mystiskt och lite magiskt. Det som är ändå mer mystiskt för mig just nu är att jag målade en tavla för rätt så länge sedan, kan nog vara i samma veva som det här Chopin jippot. Tavlan heter "den stora kärleken bleknar bort och försvinner".
Lustigt sammanträffande. Mycket lustigt just nu som dyker upp på arenan.
Undra vad det här betyder.
Ja Ja! Skit samma! Markko har utvecklats sedan 2010. Han målade bra och nu målar han ändå bättre. Han är realist men har börjat lite, väldigt lite att lägga in lite fantasi i sina tavlor. Vi får väl se vad det blir av det.
En liten video snutt med en del av Markkos äldre tavlor, de nyare finns inte med.
Markkos Webb galleri
Markkos Webb galleri
Jag pratade lite om musik idag och om tattoo / tatueringar med en
kvinna på Farsta bibliotek.
Det var i samband med att vi hängde Markkos
tavlor.
Vi pratade om dödsskallar och kineser.
Jag berättade att jag sett något konstigt på himlen igår. Precis bredvid solen hade molnen format sig till en dödsskalle, det var Markko som såg den. Jag såg ansiktet och håret på en kines eller på en annan person från de asiatiska länderna. Om man kollar noga så ser man en fågel bakom allt detta och då troligen en örn. Det är solen som bildar fågeln. Det hände något märkligt med vädret straxt innan. Det gick att känna på sig att något skulle hända. Titta nog i ljusgluggens vänstra nederkant. Båda bilderna finns där beroende på hur man tittar eller vem som tittar.
Det vi hade väntat oss att få se var en Halo, det har vi sett flera av på just den här platsen tidigare.
Men det blev något annat.
Kanske "skriet från det förflutna!"
Kanske "skriet från det förflutna!"
Jag gick ut på nätet för att leta någon musik och jag vet inte varför, men det bara blev så. Jag dök på två videos som jag nog blev rätt så paff över att se. Det påminner mig lite om den konstiga himlen jag såg igår och så påminner den om kvinnan på biblioteket, tankarna gick direkt till henne och hennes violin. För det heter väl violin? Till saken hör att hon spelar violin.
Video - Phantom of the Opera (Vanessa Mae Violín)
Video - Vanessa Mae - Reflections- (Romantic song)
Ps: Jag ska försöka utveckla det här tydligare, om jag kan.
Jag hittar en del märkliga likheter i filmerna. Bilder som kommer igen i en del av Markkos målningar. Fjärilar, en syrsa som åker på ett näckrosblad.
Allt fick en så skön helhet. Betydelsen av det hela förstår inte jag, men det finns ett sammanhang det är ju solklart. Det som Kerstin skrev i en kommentar till mig kan nog stämma riktigt bra. "Ibland sker det saker hos oss med oss som vi inte kan förklara och det är jag så tacksam för. Oförklarligheten i världen är en gåva."
Video - Magiskt, mystiskt och lite spännande är det ju i alla fall.
Queen - A Kind Of Magic
Aftonbladet igår
Polgara Källman svarar på frågor om det övernaturliga.
-Finns det verkligen spöken?
-Spöken är personer precis som du och jag fast i en annan fysisk kropp.
-Hemma hos oss försvinner saker på märkliga sätt. Kan spöken eller andar ta eller gömma saker på märkliga ställen?
-Ja det kan de göra ifall de är starka och vill berätta något för oss eller busa. Personligen tror jag även på annat som skojar med oss människor.
-Om spöken finns, varför finns det inga bevis för att de gör det?
-Fast de visar ju sig hela tiden. Vi kanske behöver lära oss att bevis kan vara upplevelser och känslor. När tiden är mogen tror jag att det kommer bevisas även vetenskaplig. Dagens mystik är morgondagens vetenskap.
-Natten till den första oktober drömde jag att min mormor gick bort och att hon sa adjö. Nästa dag hittade jag henne död i soffan hemma hos sig. Hade ingen föraning, fanns inget som visade på att hon skulle vara dålig. Kan någon så snabbt kommunicera efter döden? Dvs säga farväl direkt?
-Ja verkligen, hon kände nog att du behövde det. Sen kan det ta ett par veckor eller månader innan man får kontakt igen.
För säkerhets skull ville jag kolla upp allt det här lite närmare så jag rådfrågade facebooks spåkula.
Spåkulan ljuger aldrig! Stella fick ett svar av Spåkulan:
Du har en tendens att krydda dina berättelser men dina vänner har inget emot det. De är också drömmare.
Stella:
-Kul! Precis så här tänkte jag. Något åt det hållet åtminstone. Då är det bara att köra på då med resten.
"År 1994 sa jag att om man hade ett speciellt ljus så skulle man kunna se saker runt omkring oss som vi inte annars ser. Det skulle fungera ungefär som när man sätter en fluorlampa på ett frimärke för att se vattenmärket. Utan det här speciella ljuset så är vattenmärket osynligt." Jag har en lång redogörelse ner skriven någonstans på hur jag upptäckte det här. Det har i alla fall med regnbågen och dess färger att göra, även med vatten och värme "solljuset" som tillsammans bildar gnistrande kristaller.
Du har en ängel i din närvaro, håll utkik och var uppmärksam på de små tecken som ges till dig. En ängel kan ta formen av en annan människa, barn och djur, det gäller att öppet sinne för att kunna upptäcka den.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar