Här är dom igen med regeringen Fredrik Reinfeldt (M) och barn och äldreminister Maria Larsson (KDS) i toppen.
Ledamöterna i Ersättningsnämnden är utsedda av regeringen. Följande personer ingår i nämnden:
f.d. hovrättslagman Göran Ewerlöf, nämndordförande
f.d. generaldirektör Håkan Sandesjö, vice nämndordförande
f.d. lagman Alf Andersson
f.d. socialråd Åsa Börjesson
f.d. justitieråd Marianne Eliason
medicinalråd Lars Hellgren
f.d. ambassadör Göran Håkansson
f.d. generaldirektör Carl-Anders Ifvarsson
f.d. kammarrättslagman Marja Regner
leg. psykolog Olof Risberg
överläkare Stefan Skagerberg
överläkare Claes Sundelin
f.d. generaldirektör Anita Werner
2013-01-06 klockan 22:05
Läste något ikväll, gör inget nytt inlägg om det utan fyller på gårdagens inlägg.
Under 2003 gjorde amerikanska soldater sig skyldiga till fysiska, psykiska och sexuella övergrepp mot irakiska fångar i Abu Ghraib-fängelset. Och under 1900-talet, att döma av de berättelser som kommit fram genom Vanvårdsutredningen, utsattes även svenska barn för fysiska, psykiska och sexuella övergrepp i de fosterhem och barnhem där de befann sig. Dessa människorättsbrott har mer gemensamt än man kan tro.
Jag skulle vilja påstå att vi även i Sverige har bedrivit ett krig som fört med sig stora civila umbäranden såväl som otaliga dödsfall – ett krig mot kärnfamiljen.
Detta krig tog sin början när 1924 års barnavårdslag infördes, då staten kunde ta barn från deras familjer, ofta under helt godtyckliga former. Som journalisten Lillemor Holmberg skrev om just denna lag och dess tillämpning i tidskriften Perspektiv 1957:
“Åtta små syskon i Vetlanda har av polisen gång på gång släpats från sitt hem till ett barnhem, sedan barnen ideligen förtvivlat sprungit gråtande hem från barnhemmet till sina föräldrar. Barnavårdsnämnden framhärdar i att öva polisvåld mot barnen, även när barnen upprepade gånger flyr hem i förtvivlan. Varför vaknade inte besinningen, tvivlet och omprövningen hos dessa myndigheter åtminstone andra gången barnen sprang hem? Förklaringen kan inte vara någon annan än att barnavårdsnämnden av prestigeskäl måste få rätt. Även om kanske poliserna grät inombords över att behöva behandla små barn på detta hjärtlösa sätt, har de ingen rätt att vägra lyda order.”
Medan övergreppen i Abu Ghraib har blivit fullt utredda och är sedan länge historia, utsätts barn än i dag för övergrepp på svenska barnhem. Och precis som var fallet i gamla Vetlanda 1957, ges polisen än i dag i uppgift att föra tillbaka barn från deras föräldrar när de rymt från sina barnhem och fosterhem .m.m..
Utredningar om barn som misshandlas och utsätts för övergrepp tar i många fall betydligt längre tid än de 90 dagar som reglerna säger. En del barn har fått vänta i flera år.
De långa utredningarna kan få allvarliga konsekvenser för många barn, säger företrädare från Rädda Barnen. - I värsta fall fortsätter barnen att bli slagna, säger Åsa Landberg, författare till rapporten och psykolog och psykoterapeut på Rädda Barnen. Andra konsekvenser är att barnen tappar förtroende för vuxenvärlden, att de psykiska symptom de har förvärras samt att det blir svårare att utreda brottet när lång tid har gått.
En vuxen som blir utsatt för brott och inte upplever att man agerar tillräckligt snabbt kan själv kontakta polisen och framföra sitt klagomål, den möjligheten har sällan ett barn.
Morgan Johansson, tidigare S-minister, tog initiativet till Vanvårdsutredningen efter SVT-dokumentären Stulen barndom som 2005 riktade strålkastarljuset mot våldet i svenska fosterhem.
–Många kan vittna om hemska livsöden, och har blivit svikna av samhället gång på gång. Då är det djupt stötande att låta en utredare föreslå en ersättning och sedan plötsligt säga nej, säger Morgan Johansson.
Barnombudsmannen Fredrik Malmberg konstaterar att staten tar på sig ett stort ansvar när ett barn omhändertas. –Försummar man det, och inte klarar av det ansvaret så är det viktigt att man markerar allvaret i det, säger han till Sveriges Radios Ekot, enligt.
Måndag 4 februari 2013
Regeringen vill ändra svensk våldtäktslag
Regeringen vill ändra lagen så att fler typer av sexuella övergrepp ska betecknas som våldtäkt.
"Sexuella övergrepp innebär en allvarlig integritetskränkning. Respekten för varje människas absoluta rätt till sexuell integritet och sexuellt självbestämmande måste därför värnas och vara tydlig.
Straffminimum höjs
Enligt justitiedepartementet innebär ändringen av "hjälplöst tillstånd" till "särskilt utsatt situation" att det blir tydligt att även in sådana situationer där ett offer möter övergreppet med passivitet (exempelvis på grund av rädsla) omfattas av våldtäktsbrottet.
I remissen vill regeringen också utvidga vad som kan bedömas som grovt sexuellt övergrepp mot barn. Syftet är att ge domstolarna ett större utrymme att bedöma allvarliga sexuella övergrepp mot barn som grova brott.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar