Varför nekas de vanvårdade barnen skadestånd, men inte en cermoni och ursäkt? Om inte detta har hänt så bör ju inte de ljugande fosterhemsbarnen få en ursäkt heller? Låter ju väldigt motsägelsefullt. Istället bör de ju anmälas för försök till bedrägeri!

Kom igen nu Maria Larsson och regeringen. Sätt dit oss slumungar för försök till bedrägeri?
Nu har vi en ny variant på varför de vanvårdade barnen inte ska få ett skadestånd. Regeringens främsta argument är just nu att övergreppen inte är dokumenterade ”bakåt i tiden”.  De vill i princip påstå att vi ljugit.

Den tidigare varianten var rättssäkerheten "orättvisa och diskriminering av gruppen vanvårdade mellan 1983-2011" för att dom inte ingick i utredningen.

Idag undrar jag vad utredarna skulle ha all dokumentation till? Jag vet inte hur många hundra sidor jag lämnade in till dem. Jag hade tidigare tagit ut både mina och min mors handlingar från Sundsvalls stadsarkiv. De akter som fanns i de sociala arkivet. Jag tog ut handlingar från olika tingsrätter som bevisade att personer i mitt fosterhem var både våldsamma, straffade, berusade och pedofiler. Det lämnade jag till utredarna. Vad jag vet så hjälpte utredarna till med att ta fram dokumentation. Fast dom sket ju i det vid ett tillfälle när det gällde mig, och det var när jag ville ha hjälp med att få ut ett domslut om en bilolycka som inträffade 1966 när jag befann mig i mitt fosterhem. Den domen var och är det största beviset att sociala myndigheter, skola och fosterhemmet undanlåtit sig att anteckna om en så pass allvarlig händelse.

Jag vet att domen arkiverats i Härnösands landsarkiv. Men dom ville inte vara behjälpliga när jag begärde denna dom. Jag fick alltså aldrig tillgång till domen?

Så är myndigheterna. Så är politikerna, så är regeringen? Så är människorna! För det är just det dom är, vanliga människor som du och jag.

Just nu ljuger Maria Larsson och regeringen. Vem som helst som följt den här utredningen förstår nog att det är så!

Jag har aldrig gillat att bli kallad för lögnare! Jag gillar inte att folk ljuger. Det här är mitt största problem i livet. Jag blir rabiat galen när folk påstår att jag ljuger! Jag blir väldigt arg och förbannad när folk står och ljuger helt öppet utan att blinka, försöker slå blå dunster i folk. Konsekvenserna efter lögnerna kan bli så otroligt stora, så jävla stora! Maria Larsson och regeringen påstår just nu att jag ljuger, att jag är en lögnare! Så vill dom framställa mig inför andra. Hedern och moralen var tog en vägen Maria och regeringen?!

Varför nekas de vanvårdade barnen skadeståndet, men inte en cermoni och ursäkt? Om inte detta har hänt så bör ju inte de ljugande fosterhemsbarnen få en ursäkt heller? Låter ju väldigt motsägelsefullt. Istället bör de ju anmälas för försök till bedrägeri!

Regeringen låter barnen ta smällen – en gång till

Fast jag visste ju på något sätt från första början att det var ett rävspel från politiskt håll, att dom inte menade vad dom sa! Jag chansade! Nä! Jag är inte speciellt förvånad! På något sätt känns det ändå skönt att dessa politiker i princip hängt ut sig själv i media, visat vilka skitar dom är. Visat att dom ljuger, saknar moral och heder. Att dom inte bryr sig om andra bara sig själva. Visat att dom skiter i våra barn! Jag tycker på något sätt att dom visat upp sig, visat vilka dom i verkligheten är. En viss upprättelse på den skit dom ställde till med för mig och min familj. Nu kan ju alla se hur de är. De saknar helt skrupler i själ och hjärta de är helt empatilösa, spelar ingen roll om det är ett litet barn. Dom bryr sig inte. Så om någon trodde det, så sluta med det på en gång! Dom är avlönade för att jävlas med dig så mycket som möjligt!

Jag hade ju inte tänkt vara med i utredningen från början, jag var mycket tveksam! Nu gör jag som jag tänkte innan utredningen började. Jag går min väg och gör på mitt sätt istället!

Visst finns det dokumentation av övergreppen.  Den understryker ytterligare statens skuld och ansvar för att tusentals omhändertagna barn under årtionden kunde utsättas för tortyrliknande förhållanden. Det var dessa barn som saknade ”rättssäkerhet”. Att förneka dem en gnutta erkänsla och ersättning för sina lidanden med just det argumentet är som att slå dem ännu en gång i ansiktet.
Även om regeringen under trycket av protesterna nu ändrar sig om skadestånden, är nog skadan redan skedd. Kanske bör denna fråga i fortsättningen handhas av en annan minister än Maria Larsson.

Det här dök upp framför näsan på mig, jag kunde inte göra annat än att flina. Kunde se det här framför mig! Påminner lite om det som nu händer i vanvårdsutredningen. Tänk! Jag kan inte förstå varför sånt här gör mig så rosenrasande!? Jag tar hela artikeln om någon orkar läsa hela! Gör en del understrykningar som är det mest utmärkande i artikeln och i sammanhanget de rika barnen  och fosterhems barnen.


Bratsungarna är individualismens Frankensteins


Förra veckan bjöd Stockholms universitet in högstadieskolor för att bygga världens längsta experimentbord. Över 2 000 elever nappade på rekordförsöket.
De kom från hela Stockholm – från fashionabla Östermalm och Lidingö till Farsta och Rågsved. Hade vi inte avskaffat begreppet klass, skulle man kunnat säga att klassamhällets ytterligheter var representerade. Rekordet hör nog inte till Guiness mest prestigefyllda och finns därför inte mycket att orda om.
Däremot om den lilla grupp rikemansungar som hade samlats i anslutning till rekordförsöket: Benorna var vattenkammade och låg halvvägs mellan huvudets zenit och örat; quiltade jackor och bruna manchesterbyxor. I händerna, läderportföljer. De var miniatyrbrats ut i fingertopparna. Hade det inte varit för den omisskännliga urbana miljön hade man lätt kunnat tro att de var på väg till rävjakten. Nu stod de i alla fall där och pyrde överklassig arrogans.
I det läget, när det sociala avståndet till eleverna från andra skolor verkar omöjligt att tänja ytterligare, stoppar en av bratsaspiranterna ner handen i fickan och tar upp en näve mynt. Och kastar dem på marken. De förvånade arbetarkidsen på stället går snabbt ner på huk och börjar gladeligen att plocka upp mynten. Då brister rikemansbarnen ut i skratt, märkbart roade av tjänstehjonens brist på värdighet.
Och slänger ännu fler mynt för att hålla liv i skådespelet.

En påminnelsen till den ouppmärksamme läsaren som tror sig läsa en gammal epokskildring: Det här hände alltså förra veckan.
Vad är det för en liten bubbla de här barnen lever i, dessa tiders vinnare?
Kan inte låta bli att se de här vaskar-wannabes som borgardrömmens renrasiga avkomma (med socialdemokratisk barnmorska!) – första generationen utan några som helst spår av solidaritet och annat krimskrams.
Mamma blev säkert förförd i ett blomstrande Stureplan. Och i Båstadsveckan stoppade pappa in sitt stora kreditkort i mammas skåra och passande nog gick vattnet lagom till när segelbåten skulle sjösättas. Och nu guppar barnen fram i sin världsfrånvända bubbla. Barn av sin tid. Förlösta på det långa experimentbordet som vårt land förvandlats till. Där samhällsstrukturer monteras ned, sociala kontrakt rivs upp och värderingar byts ut. Individualismens Frankensteins.

Själv tänker jag på ”Grindslanten”, den klassiska 1800-tals målningen av August Malmström, där flera barn ligger på marken och slåss om en slant som kastats ut från en kärra. En fantastisk skildring av ett klassamhälle. Men kanske inte tavlan man helst vill få flashbacks från eller associationer till. Något illa måste det väl säga om vårt samhälle? Är de här föraktfulla, små rikemansbarnen ett vykort av vår samtid?
Ja, ett av många. Så vad säger just det här vykortet?
Först, att det är fint att visa upp sin förmögenhet i Sverige i dag. Blygseln och diskretionen är borta. Två, att det är också tillåtet att förakta den som saknar resurser. Om alla är sin egen lyckas smed, är också olyckan ett individuellt hantverk. Respekten är bortblåst. Tre, att det är ok att göra vad som helst för pengar. Tack och hej till värdigheten.
Det är utan tvekan ett borgerligt vykort.