Regeringen 2011
Jag fick ingen ursäkt eller någon ceremoni. Jag fick inga 250.000:- heller. Vad fick jag då? Vad ville jag egentligen med det här när jag beslutade mig för att låta mig intervjuas. Jag som så många andra ville nog ge tyngd åt hela utredningen, en sådan tyngd att det aldrig skulle falla i glömska. Ta upp myndigheters svek i ljuset så det inte låg fördolt för vanligt folk. Speciellt viktigt tycker jag det har varit att barn och unga som blivit placerad i fosterhem .m.m. förstår att det inte är deras fel, det är inget fel på dem. För det är ju så det kan kännas. Kännas som man straffats för något!? Det får man bära med sig hela livet att man är sämre än andra. Så har det varit. Förhoppningsvis har det varit så stor uppmärksamhet på den här skandalutredningen så barn och unga ser var felet ligger, så deras skuldbörda blir mindre. Felet ligger hos svekfulla och ansvarslösa människor. De människor som lovade ta ansvar och ge trygghet och kärlek.
Det kan man väl se som en liten hämnd! En ceremoni och ursäkt är snart glömd! 250.000:- är snart borta. Men jag tror att den här utredningen består. Den är framtagen i ljuset och nedskriven i historieboken. Det kommer samhället inte ifrån, oavsett om dom tappar bort slutredovisningen. Slutredovisningen har redan varit. Den var den dagen när Maria Larsson och regeringen åter igen kränkte barnen. Det var den dagen som det från politiskt håll nekades upprättelse åt de vanvårdade barnen mellan åren 1920-1980
PS: Många av de samhällsvårdade barnen dör en för tidig död. Men det gör nog myndighetspersoner och politiker också, men då på grund av andra orsaker. De rör för lite på sig. De äter och dricker för mycket. Så här är det bäddat för hjärtinfarkt och hjärnblödning och andra otäcka sjukdomar.
Lust att leva!
Jag tror att jag börjar känna att det här är avslutat, visst hade det varit bra med pengar, kunna känna lite trygghet ekonomiskt. Kunnat köpa ramar till mina tavlor, boka en bra lokal för en utställning, men det får ta den tid det tar. Säkert hittar jag något kul efter vägen dit som jag kanske hade missat annars om jag haft mer pengar! Jag kollar den 29/9-2011 efter slutrapporten. Festligt, jag skrev 3011 först! Om jag skriver något mer i det här är nog inte troligt! Vi får väl se!
Pressinbjudan: Slutrapport från Utredningen om vanvård
Utredningen om vanvård i den sociala barnavården överlämnar sin slutrapport ”Vanvård i social barnavård - slutrapport” till barn- och äldreminister Maria Larsson den 29 september 2011
Rapporten presenteras sedan av den särskilde utredaren Göran Johansson.
Tid: Torsdagen den 29 september klockan 14.30
Presskonferensen webbsänds på www.sou.gov.se.
Plats: Bella Venezia, Rosenbad 4
Medtag presslegitimation.
Välkomna!
Göran Johansson
Särskild utredare
08-405 41 06
070-594 56 24
Johanna Hedström
Presskontakt
08-405 38 93
070-665 37 36
14.01.2010 - För drygt 1 år sedan såg utredningen ut så här!
Idag lämnades en delrapport av "Vanvård i social barnavård under 1900-talet" in till regeringens statsråd Maria Larsson. Därefter hölls en presskonferens på Rosenbad där hon och Göran Johansson, som är regeringens särskilde utredare, tillsammans berättade och svarade på frågor om rapporten.
Äldre- och folkhälsominister Maria Larsson inledde presskonferensen med att berätta att hon redan i augusti 2007 mottog den första delrapporteringen som då bestod av 62 skriftliga berättelser.
- De berörde mig djupt. Idag har jag fått ytterligare ett betänkande, sade hon.
Det nya betänkandet innehåller 404 intervjuer och handlar om placeringar ifrån 130 kommuner. Intervjuerna utfördes fram till och med januari 2009. Personerna, som är födda på 1920- till 1950-talet, har efter att de fått kännedom om utredningen själva tagit kontakt med socialdepartementet och lämnat sina vittnesmål under 2-3 timmar långa intervjuer där de fått hjälp med att redovisa sina upplevelser om vad de tvingats utstå då de varit placerade i fosterhem eller på institutioner under statligt förvar.
Maria Larsson såg allvarlig ut när hon tog på sig statens ansvar över vad som varit. Hon sade:
- Det är tydligt att samhället, som skulle vara garanten för att omhändertagna barn som skulle få det bättre, har brustit. Både lokalt, regionalt och nationellt. Man har brustit när det gäller placering, när det gäller uppföljning och när det gäller tillsyn.
Inte alla, men alltför många, hade utsatts för övergrepp, kränkningar och våld och var och en är en för mycket. Fysisk bestraffning var inte ens vid den här tiden tillåten, det var faktiskt förbjudet, förtydligar hon.
Larsson tackade alla de som deltagit i intervjuerna och avslutade med att kalla det hela sammantaget ett stycke mörk svensk historia och framhöll hur viktiga vittnessmålen är och vad viktigt det är att det hela blivit dokumenterat. Hon kallade vidare rapporten för en offentlig och officiell del av vår historia.
Göran Johansson, regeringens särskilde utredare, började även han sitt anförande med att tacka de som blivit intervjuade.
Han förklarade att han också tycker att regeringen bör ta nödvändiga initiativ för att i samarbete med kommuner och landsting be de drabbade om ursäkt och menade att det både bör ske offentligt och via ett personligt brev till varje person som varit utsatt för vanvård, oavsett om de valt att delta i utredningsintervjuer eller ej.
- Det vill jag kommentera särskilt! Vi vet att många har funderat fram och tillbaka och valt att inte vara med. Vi vet också, tror oss veta, att det finns stora mörkertal på det här området.
Han tillade att studier visar på att många av de samhällsvårdade barnen dör en för tidig död.
- Vi har idag över 5000 sidor text som vi har analyserat och vi har minst lika mycket arkivmaterial, och det kommer att växa till minst det dubbla innan vi är färdiga.
Målet med rapporten är att denna typ av brott inte ska kunna ske i framtiden. Johansson hoppas att utredningen ska göra skillnad så att säkerheten för samhällsvårdande barn förbättras, men han sade att han inte är särskilt optimistisk.
Barnen togs om hand för att skyddas, men ofta fick de det värre än innan. Detta skedde i samhällets regi, sade Johansson.
Många av de drabbade ser det som viktigt att få en offentlig ursäkt av staten. Detta arbete pågår nu parallellt med resten av utredningen. Johansson anser att utredningen nu är inne i en viktig upprättelseprocess gentemot de drabbade.
- Det första steget startade år 2006 då regeringen bestämde att det skulle tillsättas en utredning. Det andra steget ser vi idag när vi presenterar ett resultat och sedan återstår det ett antal steg. Det bör också vidtas åtgärder för de som varit drabbade. Vi vet att många av dem mår dåligt, även om det inte syns på ytan, förklarade han.
För att man i framtiden inte ska upprepa samma fel vill Göran Johansson att man ska införa sanktioner gentemot tjänstemän och politiker eller kommuner som äventyrar säkerheten hos samhällsvårdande barn.
Detta skulle göra att anställda vågar tala om och inrapportera när något inte är som det ska.
Johansson avslutade med att säga:
- Det finns inget viktigare område än att skydda de här av samhället vårdande barnen.
Jag har varit med och skrivit historia - svensk historia.
Ett stycke mycket mörk historia!
"Barnen som samhället svek " - Vanvård av barn och unga, ett stort svek från samhällets sida."
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar