Vem för barnets talan? Helt jävla sjuk den här juristen Ruby Harrold-Claesson- hon är en skandal

Det blir bara värre och värre i vårat samhälle. Varför ska man slå ett barn? Är det för att få tyst snabbt? Orkar eller kan man inte prata med sina ungar?

Jag blir förvånad när en sådan här skolad kvinna pratar om att återinföra agan. Hon kan inte veta mycket om barn och deras utveckling. Sorglig människa. Inte nog med det, 80% av de tillfrågade skulle tycka det var smaskigt att få klå upp sina ungar. Riktigt, riktigt skadat!

Fast det är väl klart, när orden tryter tar man till nävarna. Våld föder våld. Det förekommer säkert hur mycket våld som helst i hemmen, redan idag. Våld som är dolt för omgivningen. Fast det är väl klart, vill man ha våldet ute på gatorna, så pratar man inte med sina ungar om vad som är rätt eller fel, man klår upp dom istället. Då vet dom inget annat, det är så man gör när man kommunicerar.

Det man lär hemma, tar man med sig ut i livet sedan.

Den här kvinnan har vad jag vet varit "stulen barndoms" representant. Hur det går ihop förstår inte jag? Vad gör hon där, hur kan hon representera en massa människor som farit illa, som barn blivit slagna och förnedrade. Det är väl ändå mycket motsägelsefullt.

Hur ska hon kunna föra talan för människor som blivit misshandlade som små, när hon förespråkar barnaga. Vilken otäck kvinna "juristen Ruby Harrold-Claesson". Vilken idiot. Hon har länge kämpat för rätten att slå barn. Hon har nog ingen aning om vad hon pratar om, hon har ingen aning om vad det där slaget mot ett barn sätter för spår. Men hon kanske kommer att bli varse det, hon har ju slagit på sina egna barn. Stackars ungar! "usch" hon finns ju i rättsväsendet! Där man ska handskas med rättvisan. Kan inte hon sticka tillbaka dit hon kom ifrån?! Det här är ju ondskan själv!

Vart är världen på väg egentligen. Slår man sina barn, så skall man ha stryk själv! Det är sådana här som sitter högt i en makt ställning som ser till att eländet aldrig tar slut, våldet fortsätter, de kriminella får fortsätta att utsätta barn för övergrepp. Skulle inte förvåna mig om hon kommer med ett förslag om pedofilers rätt att få föregripa sig på barn. Det är ju ungefär samma sak. Förnedring, smärta av ett litet barn. Att ta makten över ett lite barn, kränka det. Hur i helvete! Barn ska ha kärlek, massor av normal kärlek, och självklart ska barn fostras och vägledas. Men inte med aga och våld! Sätt stopp för den här ondskefulla och inkompetenta människan. Här skulle myndigheterna istället ingripit och tagit hennes barn ifrån henne.

Hon slåss för att barn ska få stryk

Hur i helsike har hon kunnat hamna på den här stolen? Det är en skandal!

Ruby Harrold-Claesson, 61, är ordförande i Nordiska kommittén för mänskliga rättigheter, en organisation som verkar för ”skydd av familjers rättigheter”.

Va fan! Barnaga är förbjudet i Sverige, det ligger under strafflagen. Här sitter hon offentligt och berättar hur hon klått sina egna ungar, ändå åker hon inte in i finkan. Hur kan det komma sig? Hon har ju gjort något brottslig den här fina juristen. Ska inte lagen gälla lika för alla? Det står ju att hon är svensk jurist, så då måste hon väl stå under svensk lag!
Den här tanten tycker jag inte om!

Hur ser ett barn på en pedofil - hur är upplevelsen - vad sätter det för spår?

Spåren blir livslånga. Pedofiler tycker ju att det är normalt att ha sex med barn. Något riktigt sjukt måste det vara i huvudet på dom. Ett barn är ett barn. Barn är inte utvecklade varken psykist eller fysiskt för att ha sex med en vuxen människa, oavsett man eller kvinna. Det säger väl ändå sunda förnuftet. Finns väl inget att tveka på.

Jag har målat en tavla, av min egen upplevelse. En riktig sjuk tavla. Alla skulle säga att jag var pervers som såg den. Visst är det perverst, det ser ju till och med jag. Men det är ju just detta jag upplevt. Jag ska inte lägga ut tavlan, helt enkelt för att pedofilerna inte ska ha något att gotta sig i.

Min upplevelse som barn: Otroligt skrämmande, jag var mycket rädd, jag grät hejdlöst, men tordes inte försöka ta mig därifrån.

Det här hände i skogen. Han drog ner byxorna på mig och lutade mig över en stubbe, fy fan va jobbit det känns. Jag vände mig om en enda gång. Vad var det jag såg? En jätte, med en jätte kuk. Något mycket skrämmande. Jag kan ju likana det vid en "hästkuk". Så ser det ut i ett barns ögon. Ingen har väl trott något annat?

Han förstörde så mycket för mig. Det var min egen far. Fast det hade väl kunnat varit vilken pedofil som helst. Dom tar tillfället dom får.

Jag var ju med några kompisar i skogen och lekte cowboysar och indianer. Han skrämde bort dom innan han gick till verket. Och dom fattade väl inget, han var ju min pappa. Så vi alla fick väl den känslan att vi gjort något orätt som lekt i skogen, att vi var kamrater, och det här var straffet. Självklart så drog det ju också något med sig. Efter det blev det svårt med kompisrelationer, sånt bestraffas ju. Och så nästa känsla att vännerna svikit. Det har hängt med i alla år. Sen ska man ju inte prata om det förstörda sexlivet "kärlekslivet". Det tar lång tid innan jag litar på en man. fast jag kommer nog aldrig att göra det helt och hållet.

Ja! sexlivet blev ju som det blev. I många, många år så dolde jag mig i mörkret, under kläder och allt sånt där. Jag skäms fortfarande över min kropp, över mig själv. Och så har vi ju den biten med bestraffningar. Och det här har inte varit roligt. Lägg till det med kärlek och sex och allt det andra. Kärlek och sex är smärta, förnedring, tårar, skräck, skam, och något fult. Man är inget annat värd! Det finns så mycket mer som det drog med sig, men jag tar inte upp det!

Det här är ju inget man vill prata om, utan man döljer det, man lever sitt liv i skuld, skam och förnedring. Det är ju jäkligt skämmigt. Man tror att man kan dölja det för sig själv, man lägger det långt bak i huvudet, man förtränger det. Fast det funkar inte, skadan är redan skedd, och visar sig på olika sätt, vilket man vill eller inte, i början kanske man inte förstår det, det kan ta många år innan man börjar förstå sammanhanget över sitt eget beteende. Om man någonsin gör det. Det är en så traumatisk händelse, så det är inte alls säkert att den orkar komma till ytan. Utan den här förstörda människan går omkring i livet och förstår inte var skadorna kommer ifrån, ser inte sammanhanget. Vill kanske inte se sammanhanget. Det gör för ont!

Man lever i en livslång sorg. Man har förlorat något värdefullt.

Man hamnar i ett utanförskap. Man känner sig inte lika mycket värd som andra, man är annorlunda. Självförtroendet är på botten. Visa känslor är nästan omöjligt, man bär det inom sig, men på utsidan tar man avstånd. Helt enkelt för att inte någon ska komma åt ens inre, ens svagheter. Man får svårt att visa närhet, en obehagskänsla finns. Tanken är ju: - Vad finns bakom den närheten, finns något uträcknat! Ska jag såras och utnyttjas, göras illa! 

Det var inte så länge sedan som jag råkade ut för det, närmare bestämt på midsommarafton. Vi blev överbjudna på fest. Min dåvarande sambo och hans arbetskamrat hade tydligen hittat på något kul i deras tycke. Att förnedra mig sexuellt. Min kära låter sin kamrat förnedra mig totalt, utan att ingripa. Han sitter och låtsas som ingenting. Som om han väntar på att förnedringen skulle bli total. Vad vet jag? Han kanske njöt av det, att plåga mig. Det här är nog bland det sämsta jag kan råka ut för. Det mest smärtsamma! Och då från en man älskar och litar på. Det var inte bara en smärta, det var chock, stor besvikelse. Jag hade ju litat på honom. Hade jag vetat att han var så pervers, så hade jag aldrig berättat det här för honom.
 

"Förnedrad och dragen i smutsen"

Fast det går ju rykten att gubbarna på arbetstid åker till olika bad  "ex Görvälnsbadet - Bruket friluftsbad" och sitter och kollar in småtjejer, och ger dom snaskiga gliringar. Vad vet man, småtjejerna har väl kanske fått snaskiga erbjudanden också av gubbarna. Det kanske är en förmån man har när man jobbar i Järfälla kommun. Det verkar vara gott om snuskgubbar där. Löneförmån kallas det visst!

Jag tror dom enda gångerna jag verkligen visar känslor öppet är när barn far illa. Jag blir rabbiat galen. Och det är väl inte så konstigt! Jag vet ju hur det är, hur dom känner sig, och vilket liv dom har framför sig.

Och det här gör ju inte saken bättre för min del. Det var här barnavårdsnämnden gjorde min fosterhemsplacering. Dom ansåg den för bra. Ändå hade min far förlorat vårdnaden. Fast det var ju inte hos honom jag bodde, utan det var hos min farmor, hans mor, som han besökte ofta. Mitt förtroende för myndighetspersoner var redan innan det här på botten, inte blev det bättre av det här.

Hur tar dom sig in överallt pedofilerna?

Vad trött man blir! Hur tar dom sig in överallt? Kanske inte så svårt. Det är inte svårt alls. Jag känner då till ett fall där en misstänkt pedofil är anmäld till både skola och polis. Till skolverket också. Hos polisen händer det inget. Skolverket har inte brytt sig, de har skakat av sig det här. Skolan omplacerade personen ett tag, men nu är han tillbaka igen i samma gamla mönster. Det är över två år sedan anmälningen gjordes?! Jag kan ju ringa in det lite och säga att det handlar om "Järfälla kommun"
Så inte är det speciellt svårt för en pedofil att ta sig in i en skola. Vad jag vet så har den här mannen inte ens behörighet att jobba som lärare.

I Järfällas skolor kan vad som helst hända. Dom har ingen koll alls! Så mig förvånar det inte alls att det hände nu i Jakobsberg med barnen som ramlade ut. Det var ju bara en tidsfråga innan något sånt här hände. Jag har hört och sett hur många oansvariga grejor som helst i en del skolor i Järfälla. Inget som höjdarna bryr sig om, det skakar dom av sig. Visst har skolbarnen saknat tillsyn ibland. Säkerheten är inte heller speciellt bra. På en skola vet jag har fönstren låsts igen så de går inte att öppna innefrån. Och där sitter barn inlåsta i små rum innanför. Dom har faktiskt låst in ungarna. Det händer en hel del i Järfällas skolor.

Dom är fräcka pedofilerna. Klart när ingen gör något så är det ju bara att köra på. Helt fräckt skriva om det på en blogg. Oavsett om det är en fejk eller inte, så är det väl inte okey. Man skriver inte om barnporr på nätet. Jag hoppas dom får tag på honom. Oavsett så skulle ju det vara straffbart det han gjort.

Namninsamling - Förbjud att barn hängs ut på nätet! - Hänger du med på det här?
Jag sa att jag skulle försöka göra något åt att inte barn får hängas ut på nätet, efter det här med de mördade Arboga barnen. För det är ju inte riktigt fastställt ännu hur det gått till.

Man får bara hoppas att några tar lärdom och är lite försiktigare och framför allt tänker sig för innan de hänger ut sina oskyldiga barn som kanske inte alls hade valt att finnas på nätet till allmän beskådan om de hade någon talan.

Det här får bli det första jag gör. Det återstår väl att se hur många som är intresserad av ett sånt förbud. Hur många som värnar om barnen och deras säkerhet. Eller jag ska kanske säga, hur många som förstår vilka risker det är med att lägga ut barn i bloggar .m.m.

Allt fler föräldrar publicerar bilder på sina barn på nätet, via bloggar eller sajter som Facebook. Men många tänker inte på att bilderna kan komma att utnyttjas av pedofiler. "Ibland finns det en naiv inställning till nätet".

Allt fler mammor och pappor bloggar om sitt liv och sin vardag och var och varannan har ett facebook-konto. Med detta följer att fler bilder på barn läggs ut på nätet. Bilder som i värsta fall kan utnyttjas av pedofiler. Man tror att tar jag bort den här bilden från nätet så är den borta. Det är helt fel. Man bör vara medveten om att bilder man lägger ut på nätet för alltid riskerar att finnas kvar.

Att spara ned en bild från nätet går på ett par klick – sedan är det lätt för den som gjort det att använda bilden på ett helt annat sätt än vad man själv kunnat föreställa sig.– Att lägga ut bilder på en blogg är ungefär som att lägga ut sitt fotoalbum på tunnelbanan. Man får fråga sig om det är något man vill?Ju unikare bilder desto högre status, därför finns det de som "dammsuger" olika sajter i jakt på bilder på barn.

Det är ju bara att kika runt bland de kommentarer jag fått i min blogg, så förstår man kanske att det inte bara är små änglar ute på nätet. Skenet kan nog bedra! Det ska man aldrig glömma.

Namnlista att skriva på, klicka här:

Mer information om vad som kommer att ligga med i skrivelsen till socialministern, kommer senare. Det ska finslipas. Men i det stora hela går det väl ut på vilka risker barn utsätts för på nätet. Det är ju inte bara pedofiler. Det finns ju annat också, som exempel "mobbing"

Namninsamling - Förbjud att barn hängs ut på nätet! - Namnlista att skriva på: klicka här.

Länk - Vägen har varit lång och komplicerad. Mycket tack vare en pedofil!
Länk: Hur ser ett barn på en pedofil - hur är upplevelsen - vad sätter det för spår?