Sidor

fredag 27 februari 2009

De flesta jurister har nog inte provat på livets baksida, hur ska man då ha kunskapen och vetskapen? Inte får man väl det genom att läsa i en bok?

Mycket har ju kretsat runt rättssäkerheten den sista tiden. Igår läste jag något om att massor av brott är ouppklarade. Det var kanske inte det jag tänkte på just nu. Utan det var nog mer om hur rättsäkerheten funkar.

För att det ska vara rättssäkert för alla i samhället, så måste det ju sitta kunniga personer i våra rättssalar. Det är väl lika med advokater och jurister. De måste ha kunnandet.

Vad är det för kunnande som behövs? Räcker det med att ha en hög jurudik utbildning. Har man kunskapen då? Det tror jag inte. Kunskap är inte bara att läsa i en bok, kunskap bygger framför allt på livserfarenhet. Man kan inte säga att man kan en sak och vet hur det fungerar om man aldrig upplevt det själv. Den dagen man upplevt själv, det man läste i den där boken, den dagen har man kunskapen och vetskapen. Man kan sätta en erfarenhet till ordet. Annars är de där orden man läste inget värda, man vet inte vad de betyder. Det blir döda ord som inte går att koppla ihop med någon erfarenhet!

De flesta jurister har nog inte provat på livets baksida, hur ska man då ha kunskapen och vetskapen?

I de flesta fall sitter högt utbildade människor och dömer i en rättegång. Även nämndemännen kommer från bättre miljöer. Inte mycket sorg och elände där inte! Hur ska man då veta.

Alla människor utgår från sin egen livserfarenhet, det vi varit med om. Resten är ju rena gissningar. Om man nu aldrig känt annat än svartsjuka och avundsjuka, då utgår man från det, från sin egen livserfarenhet. Men tänk om det nu inte var så? Då borde någon annan bland de som dömer i rätten ha en annan livserfarenhet. Men om alla har samma, då är det kört!

Jag har svårt att tro att någon som kommer från en rik och trygg miljö, en som bara slagit i sina böcker efter ord som den inte ens förstår innebörden av, som aldrig känt annat än avundsjuka och svartsjuka i sitt liv, kan vara rätt person till att döma i en rättegång.

Det ska man nog aldrig glömma, livserfarenhet "självupplevt" är kunskap och vetskap.

Att ha läst i en bok är en inblick. Ungefär som när man läser för teorin för körkort, sen måste man övningsköra i många år för att bli en bra förare. Men om man inte övningskör, blir man ingen bra förare, man blir däremot livsfarlig för andra i trafiken.


tisdag 24 februari 2009

Mobbare - är dom tillverkare av dödsmaskiner?

Jag har funderat mycket över de här mobbarna och mobbargängen som finns. Vad vinner dom på att jäklas med andra? Var finns glädjen i att förnedra och kränka en annan människa. Att göra någon illa i själ och hjärta. Hur är mobbarna beskaffade egentligen? Är dom födda elaka? Mår dom bättre själva när de får vara riktigt elak och jäklig mot någon annan? Blir dom stora och hedersvärda då? I vilkens ögon isåfall?

Göra sig lustig och rolig på någon annans bekostnad, då har man sjunkit lågt! Jävligt lågt! Och får faktiskt skylla sig själv om någon blir förbannad! Grina inte då, fortsätt att vara lika tuff som innan! Precis så känner jag det när det gäller samhällets sämsta skikt "mobbarna".

Det vet ju var och var annan att många tar livet av sig pågrund av mobbing "själslig tortyr". I bästa fall så orkar den mobbade igenom det här, i andra fall inte.

Dom här mobbarna skapar i värsta fall en mördarmaskin. Ska man då tycka synd om mobbarna, dom som gjort så ont, de som vållat en annan människa så mycket skada att dom antingen går genom livet med stora själsliga skador, eller tar livet av sig, eller begår mord. Vem är egentligen den skyldige?

Inte så svårt. Det är mobbaren / mobbarna. Det konstiga är ju att de sällan fälls i någon rättegång, de får inga straff för det dom gjort!?

Jag hoppas att vårat rättsväsende ser faran och helheten, så det med tiden ändras lite i strafflagarna. Att mobba anser jag vara en grov kriminell gärning. Jag har inte den minsta lilla medkänsla med någon som åker på en feting om han mobbat någon annan, jag har svårt att tycka synd om den personen. Det är helt omöjligt!

Den verkliga stalkern är mobbaren!

Något väldigt sant om oss själva! Något att fundera på kanske?

Läste ett väldigt bra inlägg på en blogg. Det är läsvärt och tänkvärt. Klicka på länken så kommer du dit. Tyvärr fungerar inte länken nu längre. Den är bruten.

"De enda som kan ta vår demokrati ifrån oss är vi själva."

tisdag 17 februari 2009

Oskyldigt dömda är en del av systemet - eftersom det händer att människor ljuger eller till exempel att bevismaterial blandas ihop eller tappas bort

Det har inte blivit så mycket skrivet idag. Lite har jag väl funderat på domen i Svea Hovrätt igår. Lite svårt har jag nog att smälta en del saker. Jag ska inte gå in på vad det är, hela den här bloggen och mitt liv består ju i hur folk ljuger och slarvar. Hur människor får sina liv förstörda pågrund av andra. Jag letade reda på lite fakta istället. Travade in på advokatsamfundet, det är ju också ett ställe som inte alltid funkar som det ska. Tro inte det. Man vill det så gärna, men även det här stället är beprövat av mig. Det funkade inte. De sina håller varandra bakom ryggen. Och det är väl inte så väldigt svårt att förstå.

Det jag iallafall hittade och som var av intresse för mig idag var detta. Jag kopierar, vill du läsa mer så klicka in dig på länken.

Advokatsamfundet

Oskyldigt dömda är en del av systemet.

Det går inte att med hundra procents säkerhet förhindra att oskyldiga straffas, eftersom det händer att människor ljuger eller till exempel att bevismaterial blandas ihop eller tappas bort.

Detta måste vi leva med. Desto större anledning att se över systemet för resningsansökan, menar debattören Claes Sandgren, professor i civilrätt och kommissionär vid Internationella Juristkommissionen i Genève.
Om oskyldiga personer fälls i våra domstolar är det ett allvarligt nederlag för rättssäkerheten.

Axberger och andra debattörer tycks ha uppfattningen att det kan undvikas att oskyldiga döms. Men dessvärre kommer det alltid att förekomma att prover blandas samman, att rättsläkare gör feldiagnoser, att poliser tappar bort material eller manipulerar material som visar den tilltalades oskuld osv.

Domstolens bedömning kan alltså vara helt riktig på det material som förelåg; oskyldigt dömda är inte nödvändigtvis ”felaktigt dömda”.

Vidare: HD har lagt fast att domstolen skall fälla den tilltalade om den finner det ”ställt utom rimligt tvivel” att denne är skyldig. Det krävs inte att domstolen är säker på sin sak, inte ens att det är ställt ”utom varje rimligt tvivel”. Det ligger därför i systemet att ett antal oskyldiga kan komma att dömas.

En tredje kategori av felkälla är vittnen och målsägare som far med osanning. En person som talar med fast stämma, har ett övertygande kroppsspråk och konsekvent lämnar en och samma sammanhängande och detaljrika berättelse uppfattas ofta som trovärdig fastän dessa omständigheter tvärtom kan vara tecken på att personen ljuger.

Också ett erkännande av den tilltalade kan vara svårbedömt. Domstolen skall lastas för en missbedömning i dessa fall men kanske än mer försvararen om denne inte förmår att så det tvivel som krävs för en friande dom. Över huvud taget kan svaga eller otillräckliga insatser av försvararna bidra till misstag. Om försvararen godtar viss bevisning saknar domstolen i det stora flertalet fall skäl att sätta bevisningen i fråga. Ytterligare en felkälla kan vara en rättslig felbedömning av domstolen.

Att oskyldiga straffas är en ofrånkomlig konsekvens av alla dessa felkällor. Redan förekomsten av oeniga domstolar och frekvensen av ändringar i högre instans vittnar om den osäkerhet som råder.

Hur många kan de oskyldigt dömda vara? Det är omöjligt att säga, men om rättsväsendet drabbas av dessa former av missgrepp, förslagna lögnare, svårbedömda målsägare osv i bara en procent av brottmålen, är det 750 brottmål som varje år berörs av dessa felkällor.

”Oskyldigt dömda” är som bekant ett ämne som fått stor uppmärksamhet i Storbritannien och USA. Ingående undersökningar har gjorts som visar att riskerna för att oskyldiga straffas är stora och svårbemästrade, i praktiken omöjliga att eliminera.

måndag 9 februari 2009

Har man varit utsatt för pedofiler, incest, barnmisshandel, missbrukande föräldrar m.m., så tystnar aldrig debatten.

Jag har läst en del bloggar. I en av dem påstår personen att dom är löjliga de som fortfarande driver frågan och upplysningen om pedofiler. Fast det är väl klart, har man ingen erfarenhet av pedofiler så är det ju enkelt att yttra sig så. Ändå värre är det väl om det är en pedofil som yttrar sig så. Då vill ju pedofilen ta fokus från problemet. Vilseleda andra för att kunna husera fritt med sina snuskigheter bland barnen.

Har man varit utsatt för pedofiler, incest, barnmisshandel, missbrukande föräldrar m.m., så tystnar aldrig debatten. Man bär med sig det hela livet. Säkert har man blivit en misslyckad figur, men inte tillräckligt misslyckad för att aldrig sluta slåss för barnens skull. För deras rätt att få vara barn, utan missbrukande, misshandlande och kladdande vuxna människor i deras närhet.

När ska vuxna förstå hur illa dom gör?

Det fattar väl vilken som helst att ett barn inte kan knulla med en vuxen karl? Dom är för små där nere för det. Det finns väl ingen som tror något annat? Tänk efter för fan!!! Ett barn är varken fysiskt eller psykiskt färdig för nått sånt. Den idiot som säger något annat skulle spärras in på livstid! För den personen är riktigt, riktigt sjuk!

söndag 8 februari 2009

Nu tänkte jag krossa alla drömmar och vackra illusioner om nätet och människorna.

Jag plockar ihop lite gamla och nya saker. Det är ju upp till var och en att fundera på det och ta ett ställningstagande. Ska vi fortsätta att blunda? Egoism kallar jag det för, inte ens feghet. Man skiter till och med i barnen, bara man får synas en stund i en blogg. Är det så det är förälder?

Här det jag dragit ihop. På slutet finns en namnlista jag hittade ute på nätet som vill förbjuda att barn hängs ut till allmänt beskådande. Och det håller jag med på. Förbjud det! Protestera mot att ungar exponeras på nätet.

Publicerad: 2008-04-16 i aftonbladet av Kurt Selling

Just nu pågår en rättegång i Stockholms tingsrätt mot en pedofil – i det tysta. Allmänheten får inte veta vem pedofilen är eftersom vi skyddar barnet. Eller är det kanske så att det är pedofilen vi skyddar? Så länge vi är tysta så kan förövarna fortsätta sina våldtäkter mot våra barn i det tysta, skriver Kurt Selling.

Vem skyddar vi?
Pedofilen eller barnet?


En förövare lyckas lura hela sin omgivning och barnet. Det är få medvetna om. Inte ens de som övervakar umgänget när barnen tvingas träffa sin våldtäktsman. De ser en pappa som leker med sitt barn. De förstår inte att en förövare måste vara charmig och lekfull för att kunna få barnet dit de vill, att det ingår i planen för att kunna utföra sitt brott, precis som för vilken kriminell person som helst. Allt handlar ju om att manipulera sin omgivning för att få förtroende och bli lämnad ensam med det lilla barnet. När brottet uppdagas förstår inga vuxna hur han kunde göra det, han som var så trevlig.

Men det ingick ju i hans plan att lura oss alla, annars hade han aldrig kunnat utföra sitt brott - våldtäkten på ett barn.

Din hjälp att stoppa barnpornografi!

Vill vi vara tysta?

Alla barn har samma rättigheter.
Alla barns rättigheter behöver Din hjälp
för att nå alla de utsatta barn som behöver hjälp

För att anmäla något misstänkt - klicka här

Förenta Nationernas konvention om barnets rättigheter

Folk är inte riktigt kloka ute på nätet

Folk har slutat leva, de sitter ensamma vid sina datorer! : Men barnen då?

Per automatiskt kom jag att tänka på besserwisser och tallefjantar

Skaffar man barn, bara för att få plåga det ?

Min hand i hans - det kunde han nog aldrig ana!

Äckliga gamla snuskgubbar och barn, det hör ju inte ihop.

Namninsamling - Förbjud att barn hängs ut på nätet! - Hänger du med på det här?
Jag sa att jag skulle försöka göra något åt att inte barn får hängas ut på nätet, efter det här med de mördade Arboga barnen. För det är ju inte riktigt fastställt ännu hur det gått till.

Man får bara hoppas att några tar lärdom och är lite försiktigare och framför allt tänker sig för innan de hänger ut sina oskyldiga barn som kanske inte alls hade valt att finnas på nätet till allmän beskådan om de hade någon talan.

Det här får bli det första jag gör. Det återstår väl att se hur många som är intresserad av ett sånt förbud. Hur många som värnar om barnen och deras säkerhet. Eller jag ska kanske säga, hur många som förstår vilka risker det är med att lägga ut barn i bloggar .m.m.

Allt fler föräldrar publicerar bilder på sina barn på nätet, via bloggar eller sajter som Facebook. Men många tänker inte på att bilderna kan komma att utnyttjas av pedofiler. "Ibland finns det en naiv inställning till nätet".

Allt fler mammor och pappor bloggar om sitt liv och sin vardag och var och varannan har ett facebook-konto. Med detta följer att fler bilder på barn läggs ut på nätet. Bilder som i värsta fall kan utnyttjas av pedofiler. Man tror att tar jag bort den här bilden från nätet så är den borta. Det är helt fel. Man bör vara medveten om att bilder man lägger ut på nätet för alltid riskerar att finnas kvar.
Att spara ned en bild från nätet går på ett par klick – sedan är det lätt för den som gjort det att använda bilden på ett helt annat sätt än vad man själv kunnat föreställa sig.
– Att lägga ut bilder på en blogg är ungefär som att lägga ut sitt fotoalbum på tunnelbanan. Man får fråga sig om det är något man vill?
Ju unikare bilder desto högre status, därför finns det de som "dammsuger" olika sajter i jakt på bilder på barn.

Det är ju bara att kika runt bland de kommentarer jag fått i min blogg, så förstår man kanske att det inte bara är små änglar ute på nätet. Skenet kan nog bedra! Det ska man aldrig glömma.

Namnlista att skriva på: klicka här

torsdag 5 februari 2009

Per automatiskt kom jag att tänka på besserwisser och tallefjantar

Jag förstår inte varför högutbildade människor inte är på sitt jobb? Istället sitter dom och skryter på nätet någonstans, om sitt överlägsna kunnande. Det har tydligen blivit en liten felkoppling någonstans. Förstår dom inte att dom ska jobba?

Dom kanske vill praktisera någon ny teknik, för att se om den fungerar. Tekniken är tydligen "härskar tekniken"

Den går ut på att man är ledaren i en flock av andra intellektuella individer. Hela idén går ut på att gå i drev och angripa den som inte per automatiskt lyder under flockhärskaren.

Det här är ju dumheter - krångligare är det inte. Om man nu förenklar det här till vanlig folk svenska, så kallar jag det mobbing, en lynsch mobb. Att förnedra och kränka någon annan, slita en annan person i stycken. På ett ändå enklare sätt, en flock hyenor.

En logisk följdriktning blir ju alltså att jag kallar dom här översittarna för besserwisser eller varför inte Tallefjantar. Så att alla förstår det här så kan jag använda ordet stringens istället för logisk följdriktning. Men det ordet använder man bara om man är ett dumhuvud, om man tro att man är något mer än någon annan.

Så! Nu har jag väl bundit ihop allt noggrant så att alla har förstått det här om mobbing?

Förtydligande av Stringens: Har med biokemi och molekylära att göra, att man använder sig av ordet på annat sätt verkar mest som rent vansinne! Verkar mest löjligt.

Tar väl Tallefjant också: Det är en Norskt ord för Ekorre

Undra om jag kan hitta några mer Norska roliga skämt? Den här är ju kul.

Olle bad den stora stjärnan om en autograf. Denne tittade på den lilla lappen han fått och sa:
"Ska jag verkligen skriva på den här skrynkliga lilla lappen?"
"Ja, jag renskriver det sen när jag kommer hem."

Jag ska förtydliga ordet Besserwisser också: En person som upplevs anse sig veta bättre än andra, då en besserwisser tenderar att ofta och gärna upplysa världen om sina (eventuella) kunskaper. En viktigpetter !

tisdag 3 februari 2009

Folk har slutat leva, de sitter ensamma vid sina datorer! Men barnen då?

Äntligen tar tidningarna upp något vettigt och väldigt viktigt. Jag satt igår kväll och önskade att hela jävla IT systemet skulle krascha. Så att allt blir normalt igen. För det är inte normalt att människan sitter bakom en skärm och umgås med någon dom inte känner. Det är inte normalt att ungar har datorn till sin bästa kompis. Det är inte normalt att vuxna människor sitter på sina jobb och bloggar.

Vad fan är det som händer? Inte undra på att hela samhället blivit så dåligt. Jag kan ju bara ta sjukvården som exempel. Inte har de tid att ta hand om sjuka, sjukvårdspersonalen har ju fullt upp med att sitta vid datorn och blogga eller spela nått spel. Jag har sett det själv, jag har sett det på många jobb hur personalen viker ner spel om någon kommer in på deras rum.

Inget internet = massor av jobb. Folk får ett socialt liv. Hälsan blir bättre. Klart folk blir deprimerade utav ett sånt här skitsamhälle. Bästa vännen är en dator. Går man till banken för lite personlig service och kontakt, så blir man ohövlig bemött och ombedd att gå hem och ansluta sig till nätet, man får inte besvära bankpersonalen. Nä! Dom har väl fullt upp med att blogga. Det är verkligen uselt.

Unga människor sitter på nätet och spelar våldsspel, istället för att göra sina läxor. Vuxna unga skolkar från gymnasiet eller högskolan för att sitta hemma och spela spel. Eller så har dom varit uppe hela natten vid datorn, så dom inte orkar gå till skolan dagen efter.

Män och kvinnor söker kärlek på nätet, det är så illa att deras riktiga kärleksliv havererar. Det är intressantare med nätet.

Många föräldrar sitter hellre vid nätet än at göra nått för sina ungar, de tar väl en grogg ihop med någon annan nätberoende förälder. Förr i tiden var föräldrar med sina barn, gjorde saker med dem. Jag vet ju att det är många unga som saknar en fritidsgård. Gå till kommunen och fråga efter nått gammalt hus ni kan hyra. Gör något av det tillsammans med era unga. Men för guds skull, plocka inte in några datorer

Jag såg ju på körslaget och blev mycket glad åt att Hanna och Bollnäs vann pengarna. Dom skulle ju gå till att färdigställa en lokal för dom unga i Bollnäs. Jag är imponerad av den mannens vilja att driva det han gjorde. Önskar det fanns fler sådana som han.

Sen måste ju kommunerna vilja medverka, inte motarbeta. Det är ju ändå våra barn det gäller. Deras framtid och våran ålderdom.

Jag har en gång i tiden slagits i en kommun för att öppna en fritidsgård. Arbetsförmedlingen snodde min idee och lokalen. Sen hade dom mage att tro att jag skulle hjälpa dem att ordningställa lokalen också. Under hot naturligtvis. Men tji fick dom! Lokalen användes ett kort tag av arbetsförmedlingen, sen blev det ingenting! Sånt glömmer man ju aldrig!

En hel generation barn är förstörd

Tv och datorer har förstört en hel generation barn, enligt en ny brittisk rapport. De har blivit våldsammare, fått mer psykiska problem och börjat ha sex tidigare.

Videospel, internet och tv påstås också vara orsaken till ”ungas dragning till mer våld som i sin tur kan föda ännu mer våld och psykisk ohälsa”.

”På tv visas ofta våld som en normal del av människans liv. Men det finns bevis på att våldsamma bilder uppmuntrar ett aggressivt beteende”, står det i studien.

Egoistiska föräldrar

Vuxnas tro att individens första plikt är att göra det mesta av sitt eget liv, snarare än att bidra till andras bästa, orsakar våra ungdomar en mängd problem.

söndag 1 februari 2009

Anmälningstiden är snart slut! Utredningen om vanvård i den sociala barnavården. Skynda att anmäla dig! Alla ska med!

Utredningen pågår. Anmäl dig! Sista anmälningsdag 1 mars 2009. Så snabba på om du vill med och säga ditt! Den här möjligheten lär inte återkomma på mycket länge. Så stå på nu och var inte blyg!

Som jag förstod det i det samtalet jag hade, så ska det matriell som kommit in, sammanställas till en bok. En bok som visar var det gick fel. Och ska i framtiden vara en mall för den sociala barnavården. Därför att det så viktigt med att just du är med. Alla kryphål måste täppas till, alla synpunkter på hur barnavården bör se ut i framtiden är ju av största vikt. Det är bara de utsatta och de som varit utsatta som har "nyckeln" till framtiden!

Alla ska med, som Persson sa! Det är viktigt! För tänk om du med just din medverkan, just din berättelse kan hjälpa en annan liten människa till en dräglig tillvaro. Då är det väl värt besväret? Eller hur?!

Den statliga utredningen om
vanvård i den sociala barnavården, S 2006:05
Välkommen till utredningens hemsida! - klicka på länken

1 mars 2009

- Sista anmälningsdag för intervju
Sedan 2006 intervjuar utredningen personer som utsatts för övergrepp och vanvård. Utredningen bjuder nu in fler som vill berätta sin historia. Fram till den 1 mars 2009 kan man anmäla sig till intervju. Alla som intervjuas garanteras anonymitet och erbjuds åtta stödsamtal efter intervjun.Kanske en riktigt speciell dag idag. I vilket fall som helst så har Max, Maximilian namnsdag. Grattis!

Länk: Skyddet för barn måste stärkas

Men va fan! Barnen är ju vår framtid! När du blir gammal, hamnar du i den här misshandlade ungens klor

Många människor är verkligen onda. Vilka jävla babianer det finns! Den där jäkla fina fasaden, sen klår dom ungarna så mycket dom orkar innanför den. Vílka vidriga små kryp. Dom är ju inte värda att hata ens, dom är inte värda att kallas människa. Odjur är väl mer en rättvis beskrivning av dem.

Fortfarande tycker jag det mest ynkliga är dom som vet, men inte ingriper när dom ser eller vet att ett barn blir misshandlat fysiskt och psykiskt. Ni som vet, men inte ingriper - Varför gör ni inte det? Ni kan ju inte förvänta er någon respekt från det här barnet, det här slagna barnet blir ju också vuxet. När du som förövarens bästa vän en gång blir gammal och inte kan ta hand om dig själv, så förväntar du dig den bästa omvårdnad och respekt av dom som ska ta hand om dig. Du kanske har blivit lite virrig i kålan, du har kanske lite svårt att gå. Ja! Du förstår nog vad jag pratar om. Grejen är ju den att det är kanske den där ungen som du inte såg, den där ungen som du lät bli att hjälpa fast du visste, ja! det kanske är just den ungen som blivit vuxen och som nu står med pottan framför näsan på dig. Vad tror du själv? Vad tycker du? Är du värd någon respekt av den här personen, den här personen som du svek. Låter det rimligt? Jag hoppas ju för den här personens egen skull och för sitt egna samvete att han/hon inte gör som du! För du är ett kräk!

Vår mamma utsatte oss för grym misshandel och det var inte en enda människa som sa ifrån."

”Mamma slog och sparkade” - Läsarnas egna berättelser om misshandel
Jag läste lite igår också om barnmisshandel, och det är så otroligt läskigt. Allvarligt talat, du som slog, du som svek, är du värd någon respekt? Jag tror inte du kan förvänta dig det! Jag hoppas du som slog ditt barn aldrig får träffa ditt barnbarn, den rätten eller förmånen tycker jag du har förbrukat!

Många barn är ständigt rädda - Oftast är det pappan eller styvpappan som slår. Men det händer också att mamman, eller båda, misshandlar. Många barn är besvikna på att vuxenvärlden inte ser, och det hänger kvar mycket länge. "kanske hela livet"

Den här grejen fick mig att dåna. Om en unge berättar för en kurator i skolan, så ska väl inte idioten ta kontakt med familjen och berätta. Var kom det jävla UFOT ifrån? Hon har ju gjort ett grovt tjänstefel. Hon har gjort något hon inte får. Hon ska ha kicken med omedelbar verkan. Helst anmälas också! Stackars ungar, vem ska dom lita på?

Alla måste säga ifrån mot våldet, inte bara polis och myndigheter. Det är allas skyldighet. Dom kan inte göra mycket åt det här, utan det är endast VI som kan det. Du och Jag!

*haha* Tänk när vi ligger där på hemmet med pissblöt blöja och ingen vill byta på oss. Fy tusingen vilka sår det kommer att bli på lilla rumpan! :-)). Undra om det kommer att svida i själen också? "Usch" vad förnedrande!

Varför fick inte jag henne? "Lilla, lilla hjärtegryn!"

Jag sitter och tittar på den här lilla tösen fina mörkblå ögon. Det gör ont i hjärtat av vetskapen om vad hon fått utstå, från någon hon trott älskat henne. Från någon som ska trösta och beskydda henne. Jag kan inte fatta att en mamma kan slå på sitt egna lilla barn? Slå ihjäl sitt barn?



Jag hade kunnat tagit henne, hon skulle ha fått hur många kramar och pussar som helst. Jag skulle ha talat om för henne 100 gånger om dagen hur söt hon var och hur mycket jag älskade henne. Varför fick inte jag henne? "Lilla, lilla hjärtegryn!"


placeofpower är ledsen idag!

Börjar dom bli taskiga mot barnen, sätt en fot i röven på dom och se till att inte missa ytterdörren.


Men det är väl konstigt, när det kommer en ny partner med i bilden, då händer det. Förr pratades mycket om den elaka styvmodern, men i de här fallen kan man ju prata om den elaka styvfadern. Tydligen är det under påverkan från den nya partnern det blir så här. Den nya partnern tål inte barnet. Jag är av den uppfattningen att kan inte den nya partnern tåla barnet, så är det nog bara att dumpa den nya direkt. Barnet är ju en förlängd del av det som han valt att älska. Tål han inte barnet, då älskar han inte kvinnan heller. 

Nu pratade jag just i de här fallen om en man, men den nya kan ju vara en kvinna också. Börjar dom bli taskiga mot barnen, sätt en fot i röven på dom och se till att inte missa ytterdörren. Stäng dörren noga sedan, regla den med dubbla lås, så fanskapet inte kommer in något mera. Nya partners växer på träd, sånt finns det gott om. Barnet som slogs ihjäl fanns det bara en av!

Kvinnor kan! Aftonbladet kan också!

Nu har det väl brunnit hos Aftonbladet. Komma och påstå att ett barn på två år under en grov misshandel som leder till döden skulle sagt till sin mamma under misshandelns gång att hon älskade henne. En tvååring! Löjligt att bara försöka med det. En tvååring har inte den ordförståelsen. Så det är rena fantasier från Aftonbladet. Måste kolla vem som skrivit artikeln, verkligen dåligt insatt i hur ett litet barn funkar. Artikelns underskrift är Linda Hjerten

Det är iallafall otroligt hemskt det som händer alla små barn. Undra om det här bara är toppen på ett isberg. Jag törs knappt tänka på vad som händer små barn, sånt som vi inte vet!

Det har varit mycket ett tag nu med mammor och styvpappor som misshandlat barnen till döds. Alla kommer väl ihåg BOBBY.

Sen var det nått fall i England Baby P - Obduktionen visade att pojken hade 50 olika skador på sin kropp, bland annat bruten ryggrad och flera brutna revben. Även fingrar och öron hade allvarliga skador.

Sen var det Belgien - 42 årig kvinna mördade sina fem barn, Därefter satte hon barnen i sina sängar, med kramdjuren i famnen.



Och nu är det då en liten tös från Texas som slagits ihjäl av sin mamma och styvpappa. -Den tvååriga flickan piskades med läderbälten tills hennes hud var blå och svart. Hennes huvud trycktes upprepade gånger ner i ett badkar med kallt vatten. Hon kastades om och om igen i golvet.



Kärring jäveln sitter ju och skrattar. Tror fembarnsmorsan gjorde det också. Va är det för fel på dem?

Arboga tragedin - inte blev min tro på människorna bätte av det här.

Fallet som skakat Sverige. Så skriver tidningarna! Fast lite sant är det ju. Det som skakat mig mest är ju självklart myndigheternas / rättsväsendets sätt att handskas med hela fallet. Tidningarna har ju inte heller varit dåliga på att förvanska en del saker. Allt för att sälja sin tidning. På vems och på vads bekostnad? Det här fallet är verkligen en tragedi för hela Sverige.

Det är precis som vanligt, blir aldrig bättre i lilla landet Sverige. Idag är sista rättegångsdagen, på måndag slutpläderingen i Arbogafallet. Det är skönt att det här spektaklet snart är slut.

Det är ju bara att summera vad polis, åklagare, advokater, vittnen .m.m. har tillfört. Jag har ju dålig erfarenhet av myndighetsmissbruket sen tidigare, deras slarv och lögner. Fast det som är mest tragiskt är ju annat folks lögner. Och så länge den vanliga lilla människan fortsätter att ljuga, så länge fortsätter maktmissbruket. Dom gräver sin egen grav de små. Inte blev min tro på människorna bätte av det här. Dom är som dom alltid varit och som dom alltid kommer att vara. Det är hopplöst förbi, på nått sätt! Det är uselt med hela skiten!

Jag tror det här fallet kommer att få stora efterspelningar i Sverige. Och inte snacka om hur det kommer att vara i Arboga med omnejd. Ingen kan ju känna sig riktigt säker där. För tänk om! Det är en konsekvens av dåligt arbete från våra myndigheter, och av människors lögner! Sånt får man leva med! Vilket skitliv egentligen.