Utan identitet efter omhändertagande

Publicerad: 2006-06-02 09:05

När jag var 15 år åkte jag ut från mitt fosterhem. Mitt fosterhem hade jag hos mina farföräldrar. De placerade mig på en flickskola. De orkade väl inte med en tonåring. Vad vet jag? De hörde aldrig av sig till mig något mera. Över julen hade skolan stängt. Alla var tvungna att åka någon annanstans. Mina farföräldrar tog inte emot mig ens då. Hos min mor som jag inte tidigare fått vara hos på grund av hennes olämplighet, där tillbringade jag julen. Då gick det tydligen bra! Jag besökte mitt fosterhem ,mina farföräldrar ett par år senare för att bland annat hämta lite saker jag hade kvar där. Men inget fanns kvar, de hade städat bort mig. Skolböcker, brev, ja allt sådant som man gärna vill ha kvar, var borta. Det var en konstig känsla att upptäcka att man blivit bortsopad! De hade godtyckligt gjort sig av med mina saker utan att fråga mig. Det fanns en del av dessa saker jag har saknat under åren.

Klart man undra om det fortfarande fungerar på detta bedrövliga sätt vid ett omhändertagande år 2006, att myndigheter kan sopa bort ens identitet så fullständigt så man inte är NÅGON!