Stulen barndom - en förstörd vuxendom

Publicerad: 2007-04-19 09:16

Har haft en tid av funderingar, vägt för och emot. En dröm och en önskan hos mig har alltid varit att få en upprättelse för min förstörda barndom och ungdom. Jag har ju äntligen kommit så långt att jag fått ut en del handlingar från det sociala som handlar om mig, min mor .o.s.v. Nu har jag ju hunnit med att läsa igenom handlingarna och bearbeta. Det var väl ingen rolig läsning, men är helt övertygad idag om att det var nödvändigt för att få klarhet i sådant jag funderat över, sånt jag inte förstått eller vetat. Pusslet har på något sätt blivit mer komplett. Pusselbitar som saknats har kommit på plats.

Dags att agera - inte vänta längre!

Jag tycker alla vägar som är möjliga är bra att gå för att det ska komma i ljuset vad de socialmyndigheterna, barnavårdsnämnden .m.m har hållit på med! Det viktiga för mig är att detta kommer i dagen. Det får inte följa med mig/oss i graven. Det är ju jag/vi som har varit utsatta och som har vetskapen. Ju mer som kommer fram desto bättre. Alla väljer ju den väg som känns bäst och som fungerar för en själv. Jag har funderat i många år, vridit och vänt fram och tillbaka. Ett tag har jag försökt lägga allt på hyllan och gå vidare. Men det fungerar inte. För att få ett bokslut på något sätt så har jag nu bestämt mig för att stämma min berörda kommun på vinst och förlust. Huvudsaken för mig just nu är att sammanfatta och låta det komma fram i ljust. Jag kommer att göra det väldigt snabbt, åren har gått och några lugna år skulle jag vilja ha.

Citat: Ett bekvämt sätt att ljuga är att tiga om sanningen