Lady in red med Chris De Burgh väcker en skön känsla!

Så häftigt! Det känns verkligen i hjärta och själ! Sitter och lyssnar på en låt som jag älskar och som har en fin innebörd för mig. Blir lite tårögd och flyger verkligen tillbaka lite i tiden! Jag lyssnar inte så mycket på musik nu längre och jag kan inte begripa varför! Musiken har ju faktiskt varit min livlina och livsluft! 

I går var det 48 år sedan min mamma gick bort. Äntligen har hon visat sig!

Jag har väntat lite med att skriva. Visste inte om jag skulle göra det eller inte! Men i dag när jag stod och strök dukar och fixade med annat pyssel så kom det! Man kan ju tolka saker på olika sätt och här har jag nog tolkat fel! I går var det 48 år sedan min mamma gick bort! Ett hårt slag! Under alla dessa år har jag väntat på ett tecken från henne, men tycker inte att jag sett något. Det har gjort mig fundersam och besviken. Jag har känt av andras nära och kära men inte min egen mamma!

Men nu har det har hänt en del skumma saker under den senaste månaden. Jag satt på tåget och såg en person kliva av några stationer före mig. Den här personen var så otroligt lik en gammal vän jag inte hört något ifrån på några år. Någon dag efter detta så ringer min vän oväntat upp mig. Vi pratar hit och dit och kommer in på våra mammor. Hennes mamma gick bort för ca två år sedan. Hennes mammas grav och min mammas grav liknar varandra på något sätt. Hon som jag väntar på ett tecken från sin mamma. Eftersom hon inte fått något tecken så tolkar hon det som att hennes mamma är nöjd, nöjd med att vara hemma hos mor och far igen i den grav de ligger i. De ligger alla gemensamt och alla har sitt namn inristat i sten. Fint gjort av min vän och hennes släkt. De har brytt sig. Inte underligt att hennes mamma är nöjd! 

Många år var min mamma efter sin död som bortblåst. Hennes namn fanns inte inristat på stenen. 20 år senare så fick hon sitt namn inristat på den gemensamma stenen med hjälp från mig. Självklart är ju att man inte vill ligga tillsammans med dem som behandlar en som skit! Det var hennes bror som antagligen ville jävlas med sin syster som han hatade. Han tyckte antagligen inte hon var värd att ha sitt namn på gravstenen. Nu ligger han i samma grav. Han har sitt namn inristat på stenen. 

Jag har aldrig tänkt den tanken att min egen mamma skulle vara nöjd med att ligga i samma grav som sin mor och far. Hon ville inte det! Jag har stridit i många år för att kyrkan ska flytta på henne. Senast för en månad sedan var jag i luven på dem. Men så kände jag att jag orkade inte mer. Jag gav upp! 

Nu när jag stod och strök så slog det mig helt plötsligt att detta var ett sätt för min mamma att tala om för mig att hon är nöjd med att ligga där hon nu är! Med sitt namn inristat på stenen! Nu har hon ju faktiskt visat sig genom min vän! Min vän blev ett redskap för att få mig att förstå och se helheten. Magiskt och Fantastiskt! Nu vet jag att det är okey att släppa det här, slippa ha dåligt samvete och låta min mor vila i frid! Älskade mamma!