Höst och konstiga olustiga drömmar. Och så målar vi på Markko och jag för utställningen mellan den 1 - 15 november 2013 - Vernissage fredag 1 november kl. 12.00.

Det rullar på och nu är hösten här med stormsteg. Mörkt och tråkigt. Vad mer? Jo ett par konstiga och olustiga drömmar den här veckan.

I den första drömmen var det jag och en ung person som skulle ta oss över en djup avgrund. Så djup och så hemsk. Vi stod på ena sidan och skulle över till andra sidan. På mitten fanns en tunn kätting och det var den enda väg som fanns att ta sig över. Jag och den unga personen höll om varandra och så hoppade vi över till kedjan, under oss kan vi nu se avgrunden tydligt. Ett enda felsteg och vi rasar ner i den. Vi ska nu från kättingen försöka ta satts för att båda tillsammans och exakt samtidigt hoppa över till nästa sida. Här vaknar jag.

I den andra drömmen så kommer det en man gående ut mot en pir vid havet. När han kommer fram längst ut så kan jag se att han har en liten baby i sin famn. Babyn är inlindad i lindor. Helt plötsligt kastar karln upp babyn i luften. Babyn åker jättehögt upp och den glada mannen står nedanför tittar upp och väntar på att babyn ska komma ner igen. Blixtsnabbt och plötsligt dyker en rovfågel upp från skyn. Slår klorna i knytet och försvinner med det.

Hur tolkar man sådana här drömmar?

Jag målar på så mycket jag har lust med. I går kväll så tog lusten slut. Jag tog färger som blivit kvar på paletten och målade ut dem bara på måfå på en duk. Tänkte jag kunde ha det som bakgrund till någon tavla. Man måste ju snåla och spara lite. I morse satt jag och kollade på tavlan och funderade på om jag skulle lägga dit något höstligt träd. Medans jag satt där och skådade så framträdde något jag inte sett. Nu såg jag tavlan från sidan och nu har färgerna lagt sig lite till rätta i min hjärna. Det finns ett motiv, ett motiv som kommit fram helt oplanerat. Det bara blev så. Penseln kanske lurade mig lite, den styrde i mina drag. Helt omedvetet har jag målat en eldsvåda. Jag ser nu tydligt trappen, verandan, ett fönster och så elden som brinner innanför och som är på väg ut och som nu slickar dörrkarmarna. Riktigt ruskigt det här.

eldsvådan

Mitt i allt det här eländet så kommer samma tanke upp igen som för ett tag sedan. Gud är skitförbannad!

Den här tavlan målade jag för någon vecka sedan ungefär på samma sätt. Jag kunde då se en stor örn på bilden. Tavlan fick inget namn just då utan någon dag senare. Det fick bli "Konst är poesi utan ord"

Jag fortsätter att måla under temat Gudarna Målar och Berättar. 

Video: I närkontakt med Gud

Tider och plats för utställningen - klicka

Video: Kommande utställningar 2012 för Marco och Stella Eklund Karlsson

Vi som ställer ut.