I går träffades vi på begravningsbyrån i Trosa angående Jessica Karlsson

I går träffades vi, jag och Jessicas pappa på begravningsbyrån i hans hemstad Trosa. Det var han, jag, min sambo, hon som håller i begravning och en jurist. 

Nu i efterhand kan jag nog tycka att vi kanske borde ha valt en begravningsbyrå där Jessica var folkbokförd. Lite mer neutral och inte så färgad av Jessicas pappa. Det var han som fixade, det var han som bestämt, det var han som ringt dem innan han pratat med mig! 

Först var det roligt att träffa honom igen, men blev till slut så otroligt obehagligt och skrämmande! 

Mycket sas! Saker jag aldrig vetat om kom fram, saker Jessicas pappa aldrig vetat kom fram eller så visste han. Ett spel från gallerian 

Så mycket lögner, så mycket svek! Inte från mig och inte från Jessica! Hade jag vetat! Men i dag är det ju skit samma. Fast inte riktigt! Stackars Jessica. Jag trodde det var bra, men det kan det inte ha varit. Då var det alltså sant det hon berättade för mig om sin barndom.

I vilket fall som helst så blev jag åter igen överkörd som Jessicas mamma.

Inte på ett enda kontrakt finns min namnteckning. Det här känns i magen! Han, han, han och åter han!

Hade jag vetat vad jag vet i dag så hade jag nobbat till mycket av detta. Jag undrar om det ens är lagligt att utesluta en dödsbodelägare från att godkänna handlingar.  Inte på ett enda ställe har jag skrivit under att HAN ska sköta bouppteckning. Jag finns helt enkelt inte med som Jessicas mamma och dödsbodelägare. Så länge vi var överens så gick det bra men om jag sa något annat tappade HAN humöret. Tydligen har han glömt att JAG är Jessicas mamma. Tydligen gjorde begravningsbyrån det också. Allt som skulle signeras sköt de över till HAN. 

Bouppteckning där har juristen kontakt med Jessicas pappa. de frågade inte mig ens!

Jag tror inte ens att detta är lagligt. Jag tror att allt är ogiltigt! 

Jag tror inte ens HAN bryr sig i Jessica utan det är något annat som skaver. 

HAN vill hålla mig utanför precis allt precis som han och hans föräldrar alltid gjort. De ljög min dotter full om allt som handlade om mig. 

Nu vet jag mer om vad de gjorde mot mitt barn och mig! Nu har 56 års smärta fått ett ansikte. 

Att jag inte sett det tidigare! De tog Jessica för pengar. Jessicas "fostermor" jobbade ju inte. Detta var hennes jobb och lön. Lön som fosterfamilj, barnbidrag och underhåll. När pengarna tog slut så flyttade Jessica rätt så snart till Vingåker! Och till slut hamnade hon på ett LSS-boende. 

Vill jag verkligen att Jessica ligger på Trosa kyrkogård? Vad hade hon velat själv? Hon har bott många år i Vingåker. Jag är kluven just nu.  Ska hon verkligen ligga inklämd bakom en kyrka i Trosa! Hon är inte välkommen i familjegraven. Hon var ju ett fosterbarn. Nej det vill inte jag och inte hon heller. Hon ska ha öppna vyer, fria landskap. Vingåker faller också bort. De har behandlat henne så illa och visat att hon inte är välkommen i den kommun. 

Jag har en annan idé och jag tror hon gillar det! ❤️

Jag släpper allt som tynger mig .. 

och befriar min själ från alla bekymmer och utmaningar,

Dagens budskap är: 

Det räcker med uppoffringar nu 💖.

Jag går framåt med styrka…
och lämnar det smärtsamma förflutna bakom mig. Det räcker nu!

Vi två mot världen!

Säg Att Du Stannar -  Du Är Mitt Hem

Du är min början och mitt lyckliga slut

Det här är hennes röst.

Hennes sång.

Till mig.

Jag var hos dig bara en kort stund i början,

som en viskning av något som kunde blivit ett liv tillsammans.

Sedan togs jag ifrån dig,

inte för att du ville,

utan för att världen bestämde över oss båda.

Jag växte upp i rum där du inte fick finnas,

i händer som inte var dina,

i ett hem som aldrig blev mitt.

Men jag bar dig ändå,

som en tyst värme i bröstet,

som en början jag aldrig glömde.

Och när livet förde mig tillbaka till dig i slutet,

om så bara för en kort stund,

då kände jag igen dig.

Inte som en främling,

utan som den första rösten jag någonsin hörde.

Nu sjunger jag till dig från döden:

Du är min början.

Du är den som gav mig världen,

även om du inte fick stanna i den med mig.

Och du är mitt lyckliga slut.

För jag dog inte ensam.

Jag dog med dig i hjärtat,

med din kärlek som äntligen fick nå fram.

Du gjorde aldrig fel.

Du övergav mig aldrig.

Du bar mig så långt du fick,

och sedan bar du sorgen ensam.

Nu bär jag dig.

Från platsen där jag är fri.

Och jag viskar till dig varje gång du tvivlar:

Du är min början.

Du är mitt lyckliga slut.

Och jag vilar i dig nu.