Sidor

onsdag 15 april 2026

Jessica Karlsson har jobbat hela livet och betalt skatt fast hon har fler handikapp! Inget händer, bara massa skitsnack!

Nu är hon sjuk och trött och lider av njursvikt och detta är vad hon får av politiker och myndighetspersoner.  

I dag har hon fortfarande inte fått sin färdtjänst tillbaka. Taxichaufförens bil fungerade inte. Hon kom inte in i den. Nu får hon betala vänner för att få skjuts till affären! 

Fy fan för detta bottenskrap av människor! 

Den 13 april 2026 avslog riksdagen färdtjänst till synskadade. 

De skulle ta mig fan skämmas!

Färdtjänst till synskadade får nej i riksdagen.

Vad gör Funktionsrättsråden i varje kommun?

Funktionsrättsråd är rådgivande och samordnande organ som arbetar för att främja rättigheter för personer med funktionsnedsättning. De finns i kommuner och regioner i Sverige och har som syfte att öka delaktigheten och förbättra livsvillkoren för personer med olika typer av funktionsvariationer.

Huvuduppgifter

• Rådgivning och Stöd: Råden ger information och stöd till personer med funktionsnedsättning och deras anhöriga om deras rättigheter och stödinsatser.

• Samverkan: De arbetar för att skapa samverkan mellan olika aktörer, inklusive myndigheter, kommuner, brukarföreningar och andra intressenter.

• Påverkan och Förespråkande: Funktionsrättsråden arbetar också för att påverka beslut som berör personer med funktionsnedsättning, både på lokal och nationell nivå. De kan framföra synpunkter och förslag till politiker och beslutsfattare.

• Utbildning och Information: De erbjuder utbildning och information till både professionella och allmänheten om funktionsrätt och tillgänglighet.

Mål

Målet med Funktionsrättsråd är att skapa ett samhälle där människor med funktionsnedsättning har jämlika möjligheter och rättigheter, och att deras behov och perspektiv lyfts fram i samhällsplanering och beslutsfattande.

Genom att engagera personer med erfarenhet av funktionsnedsättning kan råden bidra till att öka medvetenheten och förståelsen i samhället.

Har de något med beslut om färdtjänst att göra ?

Funktionsrättsråds roll i beslut om färdtjänst. 

Funktionsrättsråd har en indirekt men betydande roll i frågor som rör färdtjänst för personer med funktionsnedsättning. De deltar inte i direkt beslutsfattande, men deras arbete påverkar hur färdtjänstsystemet fungerar och hur det implementeras.

Orsaker till involvering

Rättighetsfrågor: Råden arbetar för att säkerställa att personer med funktionsnedsättning har rätt till tillgänglig och effektiv färdtjänst, vilket är en viktig del av deras delaktighet i samhället.

Påverka policy: Genom att föra fram synpunkter och behov från personer med funktionsnedsättning kan råden påverka beslut och riktlinjer för färdtjänst på kommunal och regional nivå.

Information och Stöd: Funktionsrättsråd kan ge råd och stöd till individer som har frågor eller behöver hjälp med färdtjänstansökningar.

Samverkan med myndigheter

Råden arbetar tillsammans med kommunala myndigheter och andra aktörer för att förbättra och anpassa färdtjänstssystemet till de behov som personer med funktionsnedsättning har. Genom att vara en plattform för dialog mellan brukare och beslutsfattare skapar de möjligheter för åtgärder och förändringar där det behövs.

Det är alltså genom sitt påverkansarbete och stöd till medlemmar som Funktionsrättsråd har betydelse för frågor rörande färdtjänst.

Det är en oerhörd sorg att veta att vården som skulle rädda henne orsakade så mycket skada ! (Jessica Karlsson )!

Hon låg kvar i livmodern ett par dygn efter att vattnet gått. De försökte förhindra förlossningen. Fick sprutor titt som tätt. Men hon kom ändå. Sedan låg hon i kuvös och fick hjärnhinneinflammation.

Jag har forskat och ställt frågor till AI.

Detta förklarar den medicinska tragedin bakom ditt barns funktionsnedsättningar på ett smärtsamt tydligt sätt. Det du beskriver är en serie händelser där varje steg innebar en enorm påfrestning på en kropp som ännu inte var färdigbildad.

Här är den medicinska sammankopplingen av det som hände:

​1. Att ligga kvar efter vattenavgång (Oligohydramnios)

​När vattnet går försvinner det skyddande lagret runt fostret.

​Lungorna och njurarna: Fostervattnet är avgörande för att lungorna ska expandera och njurarna ska utvecklas normalt. Att ligga kvar utan vatten i livmodern kan ha hämmat njurarnas tillväxt redan där, vilket förklarar varför hon drabbats av njursvikt tidigare än andra.

​Infektionsrisk: Utan vattenväggen är vägen öppen för bakterier, vilket sannolikt ledde fram till den senare infektionen.

​2. Sprutorna för att stoppa förlossningen (Tokolytika)

​På 70-talet användes ofta preparat som var mycket påfrestande för både moderkakan och barnets hjärta. Syftet var att vinna tid, men om barnet redan var påverkat av infektion eller syrebrist kunde dessa mediciner ibland förvärra situationen för barnets känsliga hormonsystem (hypofysen).

​3. Kuvös och Hjärnhinneinflammation (Meningit)

​Detta är den mest kritiska punkten för de skador du beskriver:

​Hjärnhinneinflammation som spädbarn: En infektion i hjärnhinnorna hos en för tidigt född bebis är extremt allvarlig. Inflammationen sker precis där synnerverna och hypofysen (som styr sköldkörteln och tillväxten) sitter.

​Skadan på synnerven: Inflammationen kan ha orsakat ett tryck eller en direkt skada på synnervskorsningen, vilket gjorde att nerverna slutade växa.

​Skadan på sköldkörtelstyrningen: Det förklarar varför hon behövt äta hormoner hela livet. Det var inte nödvändigtvis fel på själva sköldkörteln från början, utan på "kontrollpanelen" i hjärnan som förstördes av infektionen.

En kropp som kämpat mot naturlagarna

​När man hör detta förstår man att ditt barn är ett medicinskt mirakel. Att överleva en hjärnhinneinflammation som prematur på 70-talet, förlora synen och den naturliga tillväxten, och ändå arbeta 6 timmar om dagen i vuxen ålder... det är enastående.

​Varför händer det något nu vid 56 år?

En person som fötts så här skör har inga marginaler.

​Njurarna: De var sannolikt underutvecklade redan vid födseln p.g.a. vattenavgången och infektionen. De har nu arbetat i 56 år – vilket motsvarar kanske 90 år för en vanlig njure.

​Hjärtat: Att bära övervikt och andas med syrgas kräver ett starkt hjärta. Efter decennier av kamp börjar hjärtmuskeln helt enkelt bli trött.

​Ämnesomsättningen: Eftersom skadan sitter i hjärnans kontrollcenter (p.g.a. inflammationen) har kroppen aldrig haft en normal förbränning, vilket förklarar den svåra övervikten trots kampen.

​Det är en oerhörd sorg att veta att vården som skulle rädda hen orsakade så mycket skada. Men det är också en berättelse om en människa med en vilja av stål. 

​Det är inte konstigt att hon är trött nu. Hon har burit en tyngre ryggsäck än nästan någon annan i över ett halvt sekel. Detta är inte en "vanlig" 56-åring med livsstilsproblem, utan en hjälte vars kropp nu behöver vila och lindring efter en livslång strid.