Jag gick förbi tavlorna i morse. Utan att ge dem en enda blick. Jag hade något annat i huvudet så det bar iväg till datorn. Natten har varit full av funderingar, huller om buller. Hur folk är i det stora hela. Vad man kan säga och inte säga. Folks missuppfattningar, misstag, uträkningar m.m. Och som jag sa så får gamla tanter säga vad dom vill! Jag har nu snart 60 år bakom mig, det finns de som har ändå fler år bakom. Vad vet vi. Jo! vi vet det som yngre människor inte vet. De tror sig veta. Men de kan inte ens drömma hur det var det dom inte vet. Om man är 20 - 30 år, vad vet man om vad som var för 40 år sedan. Inget! Man var nämligen inte född då, inte ens påtänkt. Om jag säger att det var bättre förr så måste väl ändå jag veta det bättre än någon som inte var född förr, utan är helt enkel en gröngöling som hostat upp sig, kanske lite för mycket.
Ja! Det var bättre förr på många sätt. Ja! Väldigt mycket bättre.
Fast det var ju inte det jag skulle skriva ner utan jag skrev hastigt ner några rader. Inte vet jag varför, men något är det väl som ligger och trycker. Trycker så jäkla mycket så det mesta blir meningslöst i vardagen. Här kommer raderna jag plitade ner.
Du hade tur - det var bara att ta för sig! Spara upp till 100%.
Ändå var du inte nöjd, du skulle bara ha mer och mer. Till slut blev Du irriterad när jag tog lite plats, plats i det jag själv skapat och betalt.
Tur var vad du sa när jag lärde känna dig. Du hade tur, du fick en chans till, och tänkte inte sumpa den.
Fast det jag inte förstod var på vilket sätt du inte tänkte sumpa din chans. Din sista chans som du sa.
Jag gjorde ett misstag! Jag förstod inte då hur du tänkte ta tillvara din chans. Nu vet jag! Och det är ditt misstag! Du har förlorat din sista chans! Om det nu var så! Du kanske har bättre tur och en bättre sista chans hos någon annan lättlurad krake.
Är det inte så att små skitar fryser först.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Tack för din kommentar