Publicerad: 2008-01-08 22:21
Funderar lite tillbaka.
Jag gick med i föreningar som skulle hjälpa till med upprättelse för barn och unga. Till två av föreningarna betalade jag medlemsavgifter, men jag fick aldrig någon hjälp. Jag gick ur båda föreningarna efter ett tag, men de skickar fortfarande inbetalningskort och ber om pengar. Jag kan få dubbelt till och med.
Jag tröttnade på föreningarna, man fick aldrig någon kontakt. Så jag gjorde en egen anmälan mot Sundsvalls kommun. Jag var den första som gjorde en sådan enskilt. Och det visste iallafall en av föreningarna om "stulen barndom"
Istället för att hjälpa mig lite med det juridiska..ord och sådant som jag inte riktigt förstod så går dom ut med att en annan medlem till dem lämnat in en stämningsansökan..och att han skulle vara den första att göra det.
Det går ett tag så kan jag läsa i Metro om en karl som lämnat in en stämningsansökan. Metro skriver att denne man lämnat stulen barndom och att han nu är den första att på egen hand att stämma kommunen. Jag hade nog hunnit få mitt avvisande också innan han lämnade in sin stämningsansökan
Det är ju inte riktigt sant, jag var nog den första. Jag tänkte det kunde vara intressant för Metro att få vetskap om det, så jag skrev ett mail till dem den 20/6-2007. Tror jag skickat samma mail två gånger. Men jag väntar fortfarande på ett svar från dem.
Min stämningsansökan på Sundsvalls kommun lämnade jag in den 26/4-07
Fast klart jag har funderat på varför man inte hör något mera om hur det gått för dom som lämnat in ansökningar efter mig. Jag var på en träff med StulenBarndom i somras..."riksmöte". Mycket trevligt folk fanns där, några politiker..men inte den utlovade justisten som skulle funnits med. Jag hade tänkt få hälsa på och samtalat lite med Peter Lindberg, men så blev det inte. Undra om han ens såg att jag var där..ändå stod jag några centimeter ifrån honom.
Konstigt som fan, mina pengar vill han ha..men han var för fin för att ens hälsa på mig! Tror jag tog några kort, lägger in någon bild senare om jag hittar dom.
Ja sen öppnar jag då en blogg hos Metro, efter mycket tvekan. En blogg och ett besök hos Metro som slutar med spärrade bloggar och mobbing.
Ja! Idag kan ni nog få kalla mig för bitterkärring "BK"
Varför "BK"?
Först blir jag illa behandlad av en förening som ska hjälpa folk som blivit illa behandlade av myndigheter. Jag till och med betalar för det!
Sen blir jag åter igen kränkt av myndigheterna i samband med min stämningsansökan.
Sen får jag Metromobben på mig. "Ett effektivt sätt att bli av med någon obekväm"
Allt finns att läsa i mina inlägg undan för undan för den som har något intresse.
Det är väl dax att lägga det här bakom sig, vad finns mer att göra? Jag läser ju runt på olika bloggar, intressant att se hur olika människor egentligen tänker och tycker om en och samma sak. Men! Det skapar problem och motsättningar också. Speciellt när en person inte ser själv att den gör exakt samma sak som sin granne.
Idag undrar jag om inte allt det här bara var en bluff
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Tack för din kommentar