Har haft en sömnlös natt. Tankarna har farit hit och dit. Mycket har jag väl funderat över konsekvenser.

Publicerad: 2008-08-09 07:47

Konsekvenser över människors handlande. Det utlösande över mina funderingar har väl varit det som hände i Arboga med barnen och mamman. Och sen den dåliga rättegången på det.

Den färskaste tanken gick till min egen dotter som myndigheterna snodde när hon var liten. Finns mycket att fundera över där. De tog ansvaret, tog mitt ansvar ifrån mig. De tog ifrån mig möjligheten att överhuvudtaget kunna ha något som helst ansvar över henne. Det de i princip gjorde var att säga "varsegod! gör något annat, sup, droga, gör vad du vill", men håll dig borta från ansvar.

Idag många år senare ser jag ju konsekvenserna av det. Hennes farföräldrar är gamla nu, en senil och sjuk, den andra gammal och nästan döv. De orkar inte längre hjälpa min blinda och skadade dotter längre, skador som hon fått i sjukvården. Något skadestånd har aldrig betalats ut, ingen har brytt sig i att kanske kolla på den möjligheten, att hon kanske var berättigade till det. Kanske hade det kommit bra till pass nu när de gamla inte orkar längre. För nu måste hon ju klara sig själv.

Visst! skulle jag kunna rycka in. Men vad vet jag? Inte ett skit! Bor 20 mil ifrån. Var ska jag ta dom pengarna ifrån att göra dom resorna? Oavsett om jag åker bil eller tåg så finns inte dom pengarna.

Mitt intresse då? Visst finns det, men det är väl inte så stort som det borde vara. Jag har aldrig haft något ansvar för henne, jag har inte träffat henne så mycket på många år. Jag har alltså tagits ifrån alla rättigheter när det gäller henne. Självklart skapar man sig ett nytt liv.

Vi har träffats ett par gånger, hon tycker själv det är svårt att se mig som mamma, utan det är fortfarande farföräldrarna som är hennes föräldrar. Och det förstår jag, hon har ju haft sitt liv hos dem. Men! nu när hon behöver hjälp, så gör inte detta mig motiverad att hjälpa henne. Hon behöver hjälp med så mycket. Och jag funderar över hur det kommer att bli? Det har redan gjorts indragningar för henne, sånt som hon så väl behövt haft. Jag kan inte gå över gatan för att hjälpa henne, det har myndigheterna sett till.

När myndigheterna skiljer barn och föräldrar åt, så ser de oftast till att avståndet blir stort, med en konsekvens i framtiden som dom kanske
inte tänkt på, eller så är det just det dom gjort. Allt för att jävlas och förstöra, och då inte bara för dom vuxna, utan för barnen med! Kanske mår dom bra av att vara elaka vissa människor, det kanske är det som är deras livselexir. dom är som vampyrer, måste fylla på ibland med elakhet och ondska, annars kan dom inte leva. Elakheten är luften dom andas!

Tankarna har funnits hos sprit och droger. Hur vissa barn lever med det, det är deras vardagsmat. Och jag gillar inte det, jag har ju sett det på ett alldeles för nära håll. Och där undrar jag med Arboga familjen, har det varit så där, sprit och droger?

Jag tänkte lite på den lilla flickan, hon var ju sjuklig, sånt är påfrestande och inte så lite kostsamt. Sliter stora hål i plånboken sånt.
Mycket passning med sjuka barn, kanske på nätterna med!? Ja! sånt är ju påfrestande och uttröttande, och man kan nog lätt bli irriterad och grinig som vuxen ansvarstagare. Inte en dans på rosor det här att ta hand om sjuka barn, det fodras nog en hel del för det. Framför allt att man håller tassarna i styr när ungarna är kinkiga och man själv är helt totalt slutkörd!!!

Det här är bara tankar utifrån min egna livserfarenhet!!!

Jag har en jäkla massa livserfarenhet, alldeles för mycket egentligen. Eller!? Det kanske var mitt liv det, att jag skulle få så mycket av den varan? Mitt livselexir! Min luft att andas!

"men! allt tänker jag inte berätta om, en del får ligga gömt längst ner i min livs ryggsäck". Och då helt enkelt för att inte skada en del människor"

Det ska väl vara rättvist också, så jag har vridit och vänt på mycket. Försökt hitta några mänskliga ursäkter till myndighets personers aggerande och tabbar. Jag vill ju så gärna det, men det är svårt att ge dom en mänsklig kappa, när livserfarenheten säger att dom inte har den mänskliga kappan. Är det för att det bara är ett jobb för dom? De får betalt för det, de behöver inte bry sig vidare när klockan slår fem och dom går hem från jobbet? Är det därför dom är som dom är?

I min värld har dom här personerna mer ansvar än dom som togs ifrån ansvaret. De har lagt sig i, fått betalt för det, med all, makt - lagar och rättigheter bakom sin rygg.

Så det är bara att konstatera: Dom var inte mer mänskliga förr i tiden än vad dom är nu.