Eller var det i Tisdags? Nu är jag osäker på vilken dag. Men det var dagen efter stormen. Ett tag trodde vi inte det skulle funka så där dagen efter stormen. Vi tog inte pendeltåget för det var krångel med det. Så vi fick först åka buss och sen byta till tunnelbana. Vi skulle en bit in i landet och vi gissade på att det antingen var x-2000 eller något äldre tåg som gick sträckan. Det blåste rejält runt öronen under hela dagen.
När tåget rullade in blev jag kanon glad. Det var en sådan där
dubbeldäckare.
Jag har trånat länge efter att få åka med ett sånt och
här var det nu! Härligt, härligt! En fin känsla och kanske lite barnslig. Som ett barn på julafton. Roligt var det i alla fall.
Vi bytte från det tåget till ett betydligt äldre tåg i Eskilstuna. Var vi skulle. Det är hemligt.
Vilka härliga bilder och att du åkte! Jag vet inte hur det är för dig men jag kunde inte åka någonstans på många år. Min syster sa till slut till mig att jag kunde vara tyst och sluta lova komma och hälsa på ... Det handlade om att resa till Stockholm . Sen jag vet inte när men en dag bara bestämde jag mig och kan resa, oron o rädslan finns där fortfarande men att resa helt ensam var så stort när jag gjorde det första gånge, tor det var ca 1999. Nu kan jag resa själv men gör det sällan. Åker upp i mars om utställningen blir av för dig. Behöver inte veta vem du är men vill gärna se utställningen och har det att se fram emot & mamma & syster :) underbar energi du spred till mig, vet inte varför men blev så glad över tågbilderna, väckte mycket!
SvaraRaderaKerstin
SvaraRaderaJag har inte heller gillat att åka. Det är nu först jag tycker det är kul. Jag har alltid tidigare varit rädd. Rädd för nästan allt. Men efter den här utredningen om vanvårdade barn har en del förändrats. Jag var jätte rädd när jag anmälde mig till intervjun. Jag velade många gånger hit och dit om jag skulle tordas. Men till slut så tuffade jag till mig och anmälde mig. Efter intervjun har saker förändrats.
Brutna löften skapar tyvärr dåligt samvete hos oss. Så det är nog bättre att säga nej från början eller varför inte "kanske".
Om jag nu är med på utställningen så kommer jag troligen inte att finnas i lokalen hela tiden. Tror det är andra som sköter det. Utan det är väl just vid vernissagen som konstnärerna är där. Jag vet inte så mycket ännu om det hela.
Men jag återkommer till det. Fast jag tycker ändå du kan besöka utställningen och fjärilshuset även om inte jag är där. För det är mycket vackert och fint att se.
Passa på att åka tåg också, det är rogivande och kul. Mycket fint efter spåret att titta på. Jag hade ju kameran med och tog massor av kort genom fönstret när tåget rullade. Det gick rätt så bra.
Ha en bra dag och helg / hälsning Stella